Då har vi kommit fram till sköldkörtelhormoner. Sköldkörtelhormon produceras här i sköldkörteln. Jag kommer strax till den vi har en bild här. Här har du, om du tar struphuvudet, så har du adamsäpplet, det som sticker ut.
Strax under adamsäpplet. Och sen kan du känna trachea, luftsrupp. längre ner.
Här sitter sköldkörteln. Och den producerar sköldkörtelhormon. Och det är hormon, egentligen är det två hormon men som det inte är så ovanligt att man har antingen en över Överproduktion av det hormonet eller en underproduktion.
Ni som har levt lite längre, inte är purunga, så vågar jag gissa att många av er har träffat på någon anhörig eller någon släkting eller någon vän eller arbetskamrat som har haft överproduktion eller underproduktion av sköldkörtelhormon. Börjar med hormonet så är det egentligen två hormoner och de förkortas T3 och T4. Du får själv, om du vill, ta reda på vad de heter.
Det är lätt att ta reda på vad de heter, men här säger vi T3 och T4 och så ska vi lista ut vad står trean och fyran för. Här är en sådär så kallad strukturformel där man har ritat upp hur en molekyl ser ut. I detta fallet är det hormon. Det är inte ett steroidhormon.
Det är inte ett protein eller peptidhormon utan det är ett hormon som har bildats ur aminosyran tyrosin. Men här har man slått ihop två aminosyror. Det som är speciellt är att det står ett I där. Där står I tre gånger där. Där sitter alltså tre joddatomer fast där.
Och här sitter fyra joddatomer. Och endast stället man känner att det är en joddatomer är i det här. känner till att kroppen behöver jod det är för att bygga just de här två molekylerna som fungerar som hormoner.
Och eftersom det är så viktigt att få i sig jod och det finns ställen på jordklotet bland annat inlandet i Sverige, där det inte finns så mycket jod i marken och det gör att man får inte i sig så mycket jod med maten. Man får det om man bor nära havet och om man äter fisk. Men därför är det så att Det mesta salt vi har är tillsats med jod. Man har satt till jod till salt så att man vet att alla får i sig lite jod.
Så vi kan bygga de här hormonerna. Sköldkörteln ja, här ser ni den igen. Här har du Adamshäpplet. Sköldprosket.
Här nere har du trachea. Luftstrupen. Och så sitter den på ömsesidor där. 20 gram stor körtel.
Har två lober på det här viset. Och har ibland en liten lob som sticker upp här också. Heter Tyrrre Oidea. På finspråk. Här har jag ritat en egen bild här.
Där har jag ritat med den där lilla lopen som sticker upp där. Om man tittar på den i mikroskop så ser man att i den här körtelvävnaden har vi celler. Och jag har ritat de cellerna där. I den så finns det här stora hålrum som kallas folliklar. Här har du en sån follikel.
Och de hålrummen är inte fyllda med celler utan de är fyllda med ett speciellt slags protein. Och det här proteinet har mycket... av en speciell aminosyra.
Kan ni gissa vilken? Jo, den man ska använda när man ska tillverka hormonet T3 eller T4. Alltså mycket av aminosyran tyrosin. Så när de här cellerna ska tillverka T3 och T4 så spjälkar de sönder det här proteinet som man får ut aminosyrorna.
Sätter på lite joddatomer. Jodidjoner är det från början. Och sen slänger man ut i blodet här, här är ett blodkärl.
Hur styrs tillverkningen av T3 och T4? Det är viktigt, jag kommer till vad det har för funktioner, men det är viktigt att vi har en viss mängd av de här sköldkörtelhormonerna i blodet hela tiden. Och inte för mycket, då är man sjuk.
Och inte för lite, då är man sjuk. Hypothalamus! Detta är hypofysen här, hypotalamus.
Hypotalamus, hypotalamus. Hypotalamus släpper fram sig frisläppningshormon. De går ner till hypofysens... Framlob, ni minns det finns framlob och baklob, frisläppningshormon, speciella frisläppningshormon.
Hypofysen släpper då ifrån sig ett hormon som har förkortningen TSH. T står för Thyroidia. S står för stimulerande och H hormon. Alltså ett hormon som ska stimulera tyroidea.
Det ska stimulera tyroidea till att börja producera T3-T4. Så här har vi en kedja. Hypotalamus, hypofys, tyroidea. Och så blir det T3-T4 här. Hur samspelar dessa?
Jag har skrivit en fråga här för att om man nu sätter igång den produktionen det får ju inte bli för mycket sånt här. Och det fick ju inte vara för lite heller. Stanna gärna filmen och fundera. Svaret kommer här. Och har du inte funderat så får du stanna filmen nu.
Du kan inte bara få ett svar utan att ha funderat. Här är det. Det fungerar med negativ feedback. En vanlig...
Massor med saker i kroppen och liv överhuvudtaget fungerar med negativa feedbackslingor. Det vill säga, här uppe i både hypofys och hypotaxi... så har vi receptorer som känner av T3-T4.
Ju mer sånt det är, och ju mer hemmad är den här, så när halten av det här börjar stiga... så börjar den här hämmas. Om den hämmas så släpper inte den från så mycket sånt.
Den hämmas också. Den släpper inte från så mycket sånt. Då blir det mindre sånt.
Och då producerar sköldkört den här mindre sånt. Så börjar det bli mycket sånt. Ja då hämmas den här kedjan.
Men om det nu börjar producera mindre till slut så sjunker ju halten sånt. Ja, men då är det ingen hämning här uppe längre. Om det inte är någon hämning här uppe längre så sätter den till att producera mer sånt och mer sånt.
Och då börjar den öka. I och med att man lägger in sådana här feedback-slingor, negativ feedback, så håller sig den här på en viss nivå. Sen kan man ställa den här frågan, vem styr?
För den första bilden jag gjorde... så var det som att det var en kommandostängare hypofysen här. Hypotalamus uppe och tjong tjong tjong ger order ner till. Men om någon skulle säga så här jag tycker egentligen det är titret i fyra som styr det är ju den som styr.
För det är ju den som går upp och styr hypotalamus. Eller hur? Och då frågar man, är det så? Alltså det är bara, om du har den här så är det lätt att prata om orsak och verkan va? Orsaken är där, tjock tjock tjock tjock, verkan blir detta.
När vi tittar så här så får vi mer än... cirkulär orsakverkan. Det kan vara svårt att säga egentligen vad som är orsak och vad som är verkan. Mer än ja, att det är mycket som faktiskt fungerar på detta sätt i kroppen. Sen är det ju inte så att hypotalamus bara styrs av detta.
Hypotalamus får signaler här uppe från hjärnan också. Ibland så får den signaler uppe från hjärnan att nu piska på den här och då kommer den här halten till att öka. Sköldkörtelhormon, ja vad har det för effekter?
Det har vi inte sagt. Nu kallar jag sköldkörtelhormon för tyroxin men T3, T4 är den det är den beteckningen man har när man faktiskt mäter det i blodet och så där man ska mäta på patienter om de har tillräckligt med T-sköldkörtelhormon. Ja, den ena saken man skulle kunna det var att den innehåller jod.
Det är därför du måste få i dig lite jodid. Den andra stora saken är att ju mer sköldkörtelhormon vi har, ju mer påverkar det cellernas metabolism, det vill säga ämnesomsättning. Ni kommer ihåg, det är ju hur man förbränner, hur mycket syre och ATP som produceras.
Ju mer sköldkörtelhormon vi har, ju mer sätter det fart på ämnesomsättningen och ju mer värme bildas. Så i alla fall hos små barn så är det tydligt att sätter man dem i en kall miljö så kommer värmeproduktionen att öka hos dem. Och då är T3 och T4 med och gör det. Då ökar man den lite så att man får mättare värmeproduktion för då förlorar man så mycket värme.
Och jag tror det är så också hos vuxna. Om man sätter er i ett... Om ni flyttar till Baltikum där man inte har mer...
15-16 grader eller 11-12 i skolorna på vintern. Så man bor i en kallare miljö, då ökar man sin ämnesomsättning för att producera mer värme. En annan viktig sak här är att när man växer så är sköldkörtelhormonet jätteviktigt för att det närsystemet ska utvecklas normalt.
Och då förstår du att, ja men tänk om man inte har tillräckligt med sköldkörtelhormon då när man får en liten bebis. Då utvecklas ju inte närsystemet normalt när den växer. Nej! Det är därför man alltid kollar alla nyfödda barn.
barn, tar man ett litet blodprov på dem, då man kollar efter ett antal sjukdomar som man vet. Det finns en ärftlig sjukdom som heter PKU. Därför kallar man ofta det för PKU-testet. Men i det testet så tittar man också så att halten av det här är normalt.
Det är också viktigt för att längdtillväxten, att man ska växa ordentligt. Ju mer T3-T4 du har, ju mer förstärks det sympatiska nervsystemet. Det sympatiska nervsystemet slår på vid kamp och strid.
Där blir fler receptorer för adrenalin. Vad har det skrivit? Adrelanin? Nej, adrenalin ska det vara.
Och noradrenalin. Om ni känner någon som har haft förhöjd halt av sköldkörtelhormon så finns det då att de får fler receptorer för det här. Och det betyder att de har haft en puls som har legat väldigt högt.
En vilopuls som ligger väldigt högt till exempel. Och de blir darriga. Och här har vi då en annan sak, att impulsledningshastigheten i närsystemet minskar om man har brist.
Så jag kommer till det. Den här kursen tar ju inte upp sjukdomar, men det kan vara lätt att veta hur sköldkörteln har fungerat genom att bara enkelt beskriva om man har en överproduktion eller en underproduktion. Och det är så att har man en underproduktion av sköldkörtel och mön så blir det bland annat lägre hastighet i närsystemet. Och det leder faktiskt också till depression.
Det blir alltså, man blir långsammare. Ja. Nu har jag ju föregått här lite. Jag tänkte att du skulle fundera på.
Vad händer om du har en överproduktion. Det heter hypertyros. Eller om du har en underproduktion. En hypotyros.
Av det här hormonet. Ja det är bara att titta på. På de här sakerna. Och så kan man fundera. Kan pausa.
Och fundera. Ja. Om du har en överproduktion så ökar cellernas metabolism. Så de som har en överproduktion av det här. De kan äta väldigt mycket och de går bara ner i vikt.
Och de har då kanske en vilopul... Kommer man in till doktorn och har en vilopuls på 120. När man normalt har en vilopuls på 60-70. 120 kanske överdriver lite mer för mig. Jag hörde en läkare som sa det. Och man är darrig. Då har man hypertyros.
Och det är inte bra. Hypotyros. Det är alltså tvärtom. Då får du en väldigt långsam äbnesomsättning.
Det betyder att man går upp i vikt. Man får liksom torr hud. Och det här med att nervsystemet minskar.
Det är att man ofta får en depression. Man blir alltså långsam och deprimerad. Så det är en sån här sak som man alltid ska kolla. Eller som man alltid kollar vid depressioner. Titta så att du inte har en sån här orsak.
Det finns någonting som heter struma. Och det betyder... Struma behöver inte vara kopplat till hypertyros Det behöver inte vara kopplat till hypotyros Du kan ha normal produktion Men det kan vara kopplat till detta Utan struma betyder egentligen bara en förstorad sköldkörtel Här har du en bild på en som har förstorad sköldkörtel Och jag har skrivit en siffra här 600 miljoner Om världens totala befolkning på vad vi är idag, 9000 miljoner, så har 600 miljoner har struma. En förstorad sköldkörtel.
En vanlig orsak till förstorad sköldkörtel, här har ni en som har en... rejäl struma. En vanlig orsak till förstorad sköldkörtel, det är jodbrist.
Man bor i områden där det finns väldigt lite jod i marken, då finns det lite jod i maten. Och då svarar sköldkörteln med, oj här är så lite jod, jag kan inte tillverka mina hormoner ordentligt, det är bäst jag växer till mig. Så den börjar växa. Så det är en orsak till struna. Det finns fler.
Och sen var det bara de här begreppen då hypertyros och hypotiros. Och de har vi nämnt. Hyper, ökar produktion. Hypo. underproduktion.
Den här bilden här det är en av sakerna man kan få av hypertyros det är att man får någon inflammation bakom ögonen så att ögonen liksom kommer fram på det här viset heter exophthalmos. Ja Så Strumar hypertyros och hypertyros Nämnde vi bara lite kort Eftersom Enklare att komma ihåg vad sköldkörtelhormonet Har för effekt om man kan litegrann De här två ytterligheterna