Romariket är ett imperium som har präglat västerländska samhällen och imperier som har kommit efter det oerhört mycket. Inte minst så ville Benito Mussolini återupprätta Italien. som ett nytt romarike.
Det heliga romerska riket som fanns under hela medeltiden och tidig modern tid inspirerades och ville vara ett nytt romarike. Till och med den svenska kungen Gustav II Adolf. Adolf lät pryda regalskeppet Vasa med romerska kejsare där han avmålade sig själv som en slutgiltig romersk kejsare. Eftersom han hoppades att kunna nystarta och bygga upp Romariket på nytt. En grej man kan tänka med Romariket för att man pratar om det som ett rike.
Det är att det inte är ett rike utan det är faktiskt tre stycken riken. Man ska komma ihåg att när vi tänker på Romariket så tänker vi att... stora kejsare, men sen får du lärare i skolan att nej men det var inte kejsardöme, de hade demokrati eller en republik. Och då blir frågan så här, vad är det för någonting?
Men det är inte ett rika utan det är faktiskt tre stycken. Och det börjar som ett kungadöme 753 före vår tideräkning eller före Kristus för att sen övergå till att bli en republik för att sen bli ett kejsardöme och det kommer också vara fram till dess fall 400 476 efter Kristus. Så det är ett rike som varar i ungefär 1000 år.
Så det är ju klart att det har präglat och påverkat den västerländska och europeiska historien. Ska man gå tillbaka till hur allting börjar med romarriket så är det lite svårt att veta vad det är som är historia och vad det är som är myt. Därför att de går väldigt ofta ihop med varandra och romarna gjorde inte nödvändigtvis någon skillnad på det. Det vi vet idag om den plats där dagens rom står. var att det var mer eller mindre träskmark.
Men enligt legenden så ska Rom ha börjat, eller bildats av, de två bröderna Romulus och Remus, som vi också ser bakom er. Och det som är är att de här personerna är barn av gudar, så de har gudomlig koppling. Och det här kan ju tyckas lite konstigt, men det säger ganska mycket om romarnas självbild.
Och det är inte helt oviktigt. De här två kommer att bli, eller i synnerhet... Romulus, eftersom Romulus kommer precis som Cain och Abel i Bibeln slå ihjäl sin bror Remus. Romulus kommer således att bli Roms första kung.
Det som tycks vara mer historia i det här och som ändå ingår i legenden är att romarna erövrar den plats där Rom nu ligger på, Roms sjukkullar, ifrån ett folkslag som heter Truskerna. Romarna är alltså från början ett krigarfolk. Romarna är från början erövrare. med andra ord.
Ska vi titta något på tidiga Rom så är det som sagt ett kungadöme. Man har också ett visst klassystem som kommer att bestå in i republiken och kommer få ännu större påverkan under tiden för republiker. Man delar nämligen in samhället i patricier och plebejer.
Patricierna kan jämföras med någon form av aristokrati eller adel. Det är de som har pengarna eller de som har makten och inflytandet i samhället. Och till dessa så finns det då de så kallade plebejerna, som är arbetarna, bönderna, de enklare folken.
Det här kommer få ganska stor betydelse senare för hur republiken blir, eftersom några kommer ha makt och några kommer inte ha det. Men till det här så finns det dessutom ett så kallat patron-klient-system. Det är helt enkelt lite som det låter, patron om du har hört Patreon. Alltså det är ju någon som tar hand om någon som beskyddar, och det är just så det funkar.
Det vill säga... Du har adelsmän som tar plebejer under sina vingar, hjälper dem emot att man får muterskatt och så vidare. Det här kommer sedan att avancera och bli mycket mer komplicerat under den tiden för republik. Därför att då kommer man kunna köpa sina röster och så vidare.
Tittar vi på hur det är för kvinnor och män vid den här tiden så är det ett paternalistiskt samhälle. Det är alltså ingen skillnad mot hur det var i Grek. eller hur det var i de flodkulturerna som vi tidigare har tittat på.
Mannen har till och med rätt att sälja sina barn i den mån det är möjligt. Mannen är också familjens överhuvud. Mannen är den som ska synas utåt.
Kvinnans roll är i hemmet att ta hand om det och föda friska, starka barn. Välartade sådana. Går vi sedan in på den romerska republik. Då är vi inne på 500-talet före vår tideräkning, eller före Kristus.
Så får vi någon form av aristokratisk republik. Anledningen till varför vi kan kalla det så är för att de som får rösta och bestämma är patricierna. Det är de som har all makt egentligen. Det här kommer att förändras under tidens lopp då man inför olika folktribuner där plebeierna får ett visst inflytande över. över vissa delar av den romerska senaten.
Det här är väldigt intressant, för så som den romerska republiken styrdes så kan man hitta ganska stora likheter med dagens Sverige. Därför att om vi pratar om senaten så påminner den lite grann om Sveriges riksdag. Senaten väljer sedan en massa olika ämbetsmän.
Vi kan se det som myndigheter eller som regeringen. Bland annat så väljer man två... stycken konsuler som det kallas. Konsulerna är de som har den största makten så att säga. Den ena konsulen har makt över pengarna, över statskassan och den andra över armén.
Varför är det på det viset? Jo, men därför att romarna har insett att om vi sprider makten så har inte en person möjlighet att omkullkasta senaten och ta all makt och utropa sig själv till kungen. För det vill man inte återkomma för det hade varit så dåligt under de senaste åren. de sista åren med kungastyre.
Och det här är ganska snillrikt, för det ägnar vi oss åt än idag. Men det här innebar att man delade upp makten mellan pengar på ena sidan och militärt på andra sidan. Och sen hade man det så under ett år. Det var bara det att för att ännu mer förhindra det här, för romarna var duktiga på det här, så bytte man plats på de här. Så den som hade haft hand om armén första halvåret, han fick hand om statskassan och vice versa.
efter ett halvår. En stor anledning till varför vi fortfarande minns romarna är alltså att de var väldigt duktiga administratörer. De hade väldigt effektiva system.
En annan anledning är att de var också väldigt duktiga krigare. Och under de första århundradena, det tar ganska lång tid innan romarriket växer och ens blir i storlek med Italien. För att vi ska komma till den storleken till Italien, då behöver vi alltså komma in på 1200-talet före Kristus.
Då äger också ett antal krig som kallas för de Puniska krigen rum. Och de är egentligen tre till antalet kan man dela in det. Och de förs i synnerhet mot ärkerrivalen Kartago. Och Kartago ligger för övrigt i dagens Tunisien.
Kartago som stad finns inte kvar utan den är i ruiner. Så ni kan ju redan nu börja gissa vem som vann det här kriget. Det allra första Puniska kriget. handlar egentligen om handelsvägar omkring Cecilien och utkämpas i första hand på hav men också på vissa platser på framförallt Cecilien.
Det andra puniska kriget är nog det mest kända därför att det är då den kartagska generalen från Kartago Hannibal som tar elefanter och vandrar över Nordafrika, över Gibraltar. upp genom Spanien, Frankrike till dagens Italien och lyckas då leda de här elefanten av sin armé över Alperna. Och det här är en som väldigt känd händelse som de allra flesta känner till efter att ha läst någonting om romarriket.
Han härjar omkring uppe i norra Italien och bränner och härjar framför allt så är drabbade här de romerska bönderna. Därför att det är ju de som bor utanför stadsmurarna. Hannibal lyckas inte riktigt in. ta någon större stad på det sättet. Men härjar då med jordbruket för att på så vis försöka styra och störa den romerska ekonomin vilket var väldigt effektivt på den här tiden.
Hannibal kommer så småningom att bli utkörd ur romarriket och kommer på så vis att förlora det puniska kriget men romarna ledde ganska stora förluster av det här. Det här föranledde att man försökte få och ta revansch. Bland annat så ska det ha funnits en...
romersk senator som vid varje tal ska ha avslutat sitt tal med för övrigt anser jag att Kartago bör förstöras eller förgöras han kommer få precis som han vill därför att det man gör är att man går precis den vändan som Hannibal gått fast åt andra hållet hela vägen tillbaka upp genom Nordafrika för att ödelägga Kartago man jämnar det med marken och av den anledningen så finns inte kan ta och gå kvar idag. Det Pyreniska kriget kommer att få en massa konsekvenser. Och bland annat så har det med det här jag sa tidigare om jordbruket. Därför att en konsekvens som blir av att man förstör jordbruket är att folk flyr till sig. städerna.
De måste ta vägen någonstans och det här innebär att efter kriget kommer de här gårdarna och de här stora odlingsfälten att ägas av framförallt patricierna, det vill säga de som redan ägde saker kommer äga ännu mer. Man får en ännu starkare och mer stabil patrisisk överklass. Det här kommer ge ett visst missnöje hos plebeierna som kommer att yttra detta missnöje genom protester.
Vilket på sikt kommer leda till att man inför de här folktribunerna i den romerska republiken. Vilket gör att man får ett visst demokratiskt och parlamentariskt inflytande. Det finns ytterligare en väldigt viktig effekt av det här. Det är nämligen den att man kommer att införa en yrkesarmé för att på så vis försöka effektivisera. och göra armén bättre, starkare och mäktigare.
Det är bara det att man kommer knyta soldaternas pension till den enskilde generalen. Det vill säga att om jag har en armé uppe i norra Frankrike eller dagens England så är de soldaterna som är under mig, deras pension är kopplad till att jag ger dem den. Och det här medför ju att soldaternas lojalitet kommer inte nödvändigtvis ligga till den romerska senaten där hemma utan kommer kanske... ligga hos den enskilde generalen.
En fråga som man kan ställa sig är hur kunde romarriket växa så fort? Därför att vi har redan sagt nu att det tog ganska lång tid för romarna att växa ur den italienska halvön. Men när man väl har gjort det så växer man lavinartat snabbt och det kan man ju verkligen undra hur går det till? Och till att börja med så kan vi ju säga att de var goda krigare, de var goda soldater.
Man hade en väldigt effektiv armé, man hade effektivt... och nya krigsmaskiner för att hjälpa en. Faktum är att går man in och tittar på vissa kravallpoliser i världen så använder de fortfarande romersk stridstaktik. Men man ska inte heller glömma bort att romarriket precis som antika Grekland var ett slavsamhälle. Man tog slavar vilka kunde jobba på fälten, de kunde delta i armén, de kunde föra samhället framåt.
Det vill säga man fick... automatisk arbetskraft och det här är inte att underskatta vilken effekt det ger över den här tiden därför att man kan lösgöra människor till att göra annat och dessutom effektivisera ett redan effektivt samhälle. bakom mig här är att administration är en av de sakerna som romarna var väldigt duktiga på. Man var supereffektiv när det kom till att ta in skatter och så vidare. Och det här gör också att vi vet väldigt mycket av romarna idag därför att de lämnade efter sig väldigt mycket dokumentation.
Man skrev ner vad som hände. Man skrev ner datum. Man skrev ner skattelängder och så vidare.
Och det är tack vare det bland annat som vi vet så mycket om romarna och hur romarriket fungerade. En annan sak som romarna hade var att de inte nödvändigtvis försökte ta saker och ting med våld. Det finns nämligen ett koncept som heter vän av Rom.
Det vill säga att du kunde bli vän av Rom. Det här innebar att du införlivades i romarriket men du fick behålla ett visst inflytande. Du fick bland annat behålla din religion om du så ville. Och motprestationen blev att romarna fick bygga upp vägar, fick bygga upp... Det här är också en viktig anledning till varför Romariket blev så framgångsrikt.
Man ville tillhöra Romariket för att man fick det bättre. Det här var också en investering för romarna. Det vill säga att de byggde hamnar i städer som de senare skulle använda.
Vilket gjorde att städerna blev effektivare för att förflytta handel och arméer. Det finns ytterligare en anledning. Det är att romarna var experter på en taktik som kallas för söndra och härska. Det här innebar att man...
Man ställde olika stammar eller olika fiender emot varandra. När de hade krigat med varandra ett tag så kunde man helt enkelt skicka in sin egen armé och ta över det utan att behöva lägga ner speciellt mycket resurser på att ta över landmassan. Under den sena republiken så kommer det dessvärre att bli betydligt stökigare och rörigare inom den romerska republiken. Republiken kommer att präglas av ett antal inrikeskonflikter, mer eller mindre stora....
Bland annat så är det mycket mutskandaler, det är kormtion. Och det här kommer också göra att ekonomin blir allt mer stökig och det börjar råda en inflation. Det vill säga pengarna börjar förlora sitt värde.
Och det här kommer också märkas ute på gatan och det blir ett antal uppror. Och det kanske mest kända är ju Spartakus slavuppror som faktiskt blir ganska stort men som man lyckas slå ner. Och det görs ett antal reformer eller försök.
till reformer, bland annat två bröder som hade efternamnet Gracchus som kommer att försöka genomföra ett antal jordbruksreformer för att effektivisera jordbruket för att på så vis få ut mer mat. De kommer att bli mördade därför att de anses ge ut för mycket makt ifrån patricierna. Det kommer också präglas av en inrikeskonflikt, alltså ett inbördeskrig rätt och slett under Marius och Sulla som de två heter, där till sist... De står för olika partier kan man säga, eller olika inryckningar inom den romerska senaten.
Till sist så kommer Sulla lyckas ha ihjäl Marius och utropa sig själv till den första diktatorn under den romerska republiken. Han kommer emellertid att dö och det återgår lite till det normala innan skiten träffar fläkten igen kan vi säga. Därför att in på renan så kommer nu en person. person som vi alla hör talas om. Gaius Julius Caesar.