Då har vi kommit till sista delen av den sista kapitlen i den här boken och det är bokföring och bokslut. Och det här är kanske det som de flesta upplever som svårt. I ett företag så görs det oftast kalkyler löpande under året. Och utifrån dessa kalkyler så tar man sedan en rad viktiga beslut. Det kan vara underlag för priset.
av produkter eller lönsamhetsberäkningar eller helt underlag till budgeten kanske för hela året. Och med hjälp av bokföringen registreras vad som egentligen hände. Vi kallar det för affärshändelser. Och det är där som är bokföringen.
Vi registrerar de här affärshändelserna. Och då ser vi ju vad som faktiskt har hänt. Kalkyler och budgetar.
Det är kanske vad vi tror ska hända eller vad vi hoppas ska hända. Och sen händer någonting. Vi registrerar det som har hänt. Och då får vi fram de ekonomiska rapporterna som egentligen säger vad som har hänt i sammanställning.
En affärshändelse kan till exempel vara allting som har med ekonomin att göra. Det som påverkar rapporterna. Det kan vara att vi har köpt in skrivpappret i företaget.
Vi har sålt produkter, vi kanske har köpt kaffe till fikarummet. Det är en affärshändelse. Utifrån bokföringen så kommer det två viktiga rapporter.
De rapporterna visar hur företagets ekonomi har utvecklats och ser ut över tid. Resultatrapporten visar hur det ekonomiska resultatet ser ut, alltså kostnader och intäkter. Man kan ta ut de här. till exempel på en månad.
Hur det har gått hela månaden eller så kan vi ta ut det för hela året. Balansrapporten visar den ekonomiska ställningen det vill säga tillgångar och skulder. Det kan vara hur mycket pengar vi har på banken eller hur mycket varor har vi i lagret eller hur mycket skulder har vi till banken.
Och här... Här har vi ett exempel på en resultat- och balansrapport. Och här ser vi också kopplingen. Vi utgår från resultatrapporten.
Försäljningen ser vi här. 16 miljoner. Vi har en rad olika kostnader som har skett. Då får vi fram ett resultat. I slutet av året så kommer vi att flytta det här resultatet till balansräkningen.
Under eget kapital. Då får vi in den siffran här. Då ser ni direkt resultatet och kopplingen. Det egna kapitalet till exempel är ju tidigare årsresultat som ligger här och spars undan. Och här ser vi också ett exempel på vad som inkluderas i rapporterna.
I balanskontot finns tillgångar. Det är kassa, bank, plusgiro, kundfordringar, inventarier, varulager. Den andra delen av en balansrapport.
Eget kapital och skulder. Eget kapital är aktiekapital bland annat. Det är pengarna som aktieägarna har stoppat in. Det ligger under eget kapital. Skulder, alltså leverantörsskulder.
Det är alltså räkningar som har kommit in till företaget som inte är betald. Banklån och skatteskulder. Resultatkonton har vi inkomster och intäkter.
Varuförsäljningen. Och utförda arbete. Och sen har vi utgifter och kostnader.
Det är varuinköp, det kan ju vara löner, sociala avgifter på lönerna, lokalhyra, premier till våra försäkringar. Nu kommer vi till den absoluta grunden i handverket bokföring. Debit är alltså det som skrivs på vänstra sidan när vi pratar om debit och kredit.
Alltså den dubbla bokföringen. Debit är det som skrivs på den vänstra sidan och enkelt uttryckt kredit är alltså det som skrivs på den högra sidan. Det är en väldigt bra regel. Vi ska gå vidare så får ni se hur och varför. Det finns alltså två regler vid den dubbla bokföringen.
Du ska ha två konton att registrera. Ett på den vänstra sidan och ett på den högra sidan. Alltså ett på debit och ett på kredit. Den andra regeln är att det sammanlagda beloppet i den här registreringen måste vara densamma. Eller det ska vara sammanlagt lika mycket på båda sidor.
Om du har stoppat in 150 kronor på debet och 100 kronor på kredet. Då är det ju inte samma och då är det fel. Och du kommer att se nu sen när du summerar att det inte stämmer. Då vet du att du har gjort ett fel.
För att avgöra om beloppet ska bokföras på debet eller kredit kan man ställa sig följande frågor. Vilka konton påverkas av affärshändelsen? Vilken typ av konto är det?
Tillgång, eget kapital, inkomster eller utgift? Gör affärshändelsen att respektive konto ökar eller minskar? Här kan ni se hur ni ska tänka på olika typer av konton.
Om det är en tillgång som ökar då ska ni stoppa den på debet. Och är det en skuld som ökar då ska man stoppa den på kredet. Så ni ser att det är olika betydelser vad som händer. En inkomst som debeteras minskar.
En utgift som debeteras ökar. Den här rutan är väldigt bra när ni är ny så att ni börjar förstå vad som händer. Och här har vi ett bra exempel på en affärshändelse.
Markberedning AB tar ut 35 000 från kassan och placerar på plussyrot. Båda två är en tillgång. Kassa är en tillgång, plussyro är en tillgång.
Vi flyttar bara pengar. Vi vet. Utifrån den förra bilden.
Att en tillgång som krediterar minskar och en tillgång som debiteras ökar. Så om vi vet att vi ska ta ut 35 000 från kassan. Då minskar ju kassan om vi tar ut pengar.
Då vet vi att det ska krediteras för den tillgång. Vi vet att om vi debiterar plus 0 så ökar det. Och den andra regeln har vi lika mycket på båda sidor. Ja, det är 35 här och 35 000 här. Då vet vi att vi har gjort rätt. Markberedning AB tar ut 17 000 från banken och placerar i kassa.
Egentligen samma sak. Vi krediterar en tillgång, den betyder att vi minskar den. Vi debiterar en annan tillgång, då ökar den. Nu blir det lite annorlunda.
Markberedning AB tar ett banklån på 210 000 och pengarna sätts in på banken. Det här är ett skuldkonto och det här är en tillgång. En skuldkonto som krediteras ökar. Vi ökar vår skuld helt enkelt.
Vi tar 210 000 här och sen för vi över det till checkkontot. Vi ökar alltså tillgången. Vi ökar både skulden och vi ökar tillgången. Markberedning AB amorterar 18 000 på sitt banklån genom att gerera från sitt plusgiro. Ja, vi debiterar nu ett skuldkonto.
Och debiterar vi en skuld, då minskar skulden. Vi krediterar en tillgång, det betyder att tillgången minskar. Försäljning på kredit. Alltså företaget skickar en faktura. Och då uppstår alltså en fordran på kunden.
Alltså kunden är skyldig dig pengar. Om det är kontantförsäljning då betalar de kontant vid avhämtning. Och då ser det ut så här. Markberedning AB har en dagskassa på 9300 kronor som gäller korttidsuthyrning av maskiner till privatpersoner.
De har alltså sålt och en försäljning, en inkomst. Som krediteras, den ökar. Och vi debiterar en tillgång, den ökar också.
Vi har fått in pengarna direkt. Vi har alltså tillgången här. Pengarna har kommit in. Markberedning AB har hyrt ut en jordfräs under två veckor. Nu skickar företaget ut en faktura på 3 800 kronor.
Försäljningen bokförs genast när fakturan skickas iväg till kund. Så nu har vi... En försäljning. En inkomst, den krediteras, den ökar och nu ökar en annan form av tillgång.
Vi har inte fått pengarna än, men vi har en kundfordring. Nu får vi betalt för vår faktura. Då krediterar vi bort kundfordringen.
Vi minskar vår tillgång på kundfordringar. Men vi får ju in pengar på checkkontot, alltså vi ökar vår tillgång. Och vi kan också göra det genom att handla på faktura eller handla för kontant. Vi har köpt kontorsmaterial, eller inte vi, men markberedning AB har köpt för 290 kronor. Det betyder alltså att vi krediterar kassan 290 kronor, tillgången minskar.
Och nu kommer vi till kontorsmaterial. Det här är kostnadskonto. Kostnadskonton ökar i debet. Och vi har också betalt lokalhyra över plusgirot med 13 000. Det betyder alltså att en tillgång 13 000 minskar för att en kostnad ska öka i debet. Nu kommer också en räkning.
Vi har inte betalt räkningen så vi ökar våra skuldkonto, leverantörsskulder. Man ökar i kredit. Och kostnaden. För vad som egentligen inkluderas i den här räkningen ökas i kostnadskontot och telefon, alltså i debet. Vi tar sen och betalar den här fakturan som nu ligger på leverantörsskulder.
4 plus 0. Så det ligger nu 6300 i skuld. Vi amorterar kan man säga. Vi betalar leverantörsskulden på 6300 kronor. Alltså debeterar vi minskar skulden genom att minska en tillgång.
När vi gör alla de här transaktionerna så kan vi göra det i en kolumndagbok för att hålla ordning. För det blir väldigt många verifikationer varje här en verifikal. Vi kan se hur vi har gjort här. Första överföringen vi gjorde.
Vi alltså minskade kassan och satt in på plusgirot. Vi tog sen checkkontot och minskade för att föra in i kassan. Ni kan se tillbaka på hur vi har gjort.
I slutet så summerar vi varje kolumn. Så får vi en totalsumma. Vi summerar sen alla kreditar i varje kolumn. och summerar dem. Och sen gör vi samma sak, vi summerar alla debetar.
Och när de summerna är klar, då ska de summerna vara precis likadan. Nu kommer ett exempel på det. Här ser vi en dagbok med många olika former av transaktioner. Här ser vi att vi har summerat debet. Och jag har summerat debit.
Och jag har summerat. Vi har gjort samma sak med kredit. Om vi summerar alla de här kreditarna.
Då kommer vi få 92 767. Summerar vi alla debitar. Så ska vi få samma här. 92 767. Om de här är samma, då vet vi att vi har gjort rätt. Och vi ska ju ha gjort rätt. Det ska ju alltid vara lika mycket på idbet som kredit när vi gör våra verifikationer.
Och då betyder det att när vi summerar allting, då ska de här också vara samma. Och stämmer det inte dem, då har ni ju gjort ett fel. Någonstans här har vi gjort ett fel.
Och då kan vi felsöka.