Meteorologi: Luftfuktighet

Introduktion

• Luftfuktighet påverkar molnbildning och vädersystem.
• Viktigt att förstå hur luftfuktighet fungerar för att förutsäga väder.

Vattenkretsloppet

• Vatten avdunstar, kondenserar och faller som nederbörd.
• Vid kondensation och frysning frigörs värme.
• Vid avdunstning och smältning tas värme upp från omgivningen.
• Sublimering: direkt övergång mellan fast form och gas.

Vattenångans tryck

• Vattenånga i luften utövar ett visst tryck på luftmolekylerna.
• Mättnadstryck: den maximala mängden vattenånga luften kan hålla.
• När luftens vattenångtryck och mättnadstryck är lika, är luften mättad och ytterligare vatten kondenserar.
• Mättnadstrycket varierar med temperaturen (varmare luft kan hålla mer vattenånga).

Molnbildning

• Vattenånga stiger, kyls av och kondenserar när mättnadstrycket möter vattenångtrycket.
• Liknelse: handduk som torkar upp vatten tills den är mättad.

Typer av luftfuktighet

• Relativ luftfuktighet: mängden vattenånga jämfört med maximal mängd som luften kan hålla (i procent).
• Fuktighetsblandningsförhållande: gram vattenånga per kilogram luft.
• Absolut luftfuktighet: massan av vattenånga per volym luft, varierar med geografiskt läge.
• Dygnsvariation: dag-natt-cykel påverkar relativ luftfuktighet. På natten sjunker temperaturen, mättnadstrycket minskar och relativ luftfuktighet ökar.

Daggpunkt

• Temperaturen där vattenångtrycket och mättnadstrycket är lika.
• När relativ luftfuktighet når 100%, börjar vatten kondensera och moln eller dimma bildas.

Sammanfattning

• Vattenkretsloppets faser: gas, vätska, fast form (sublimering inkluderat).
• Luftfuktighet beror på vattenångtryck och mättnadstryck, som varierar med temperaturen.
• Relativ luftfuktighet, fuktighetsblandningsförhållande och absolut luftfuktighet är olika sätt att mäta luftfuktighet.
• Dygnsvariation påverkar relativ luftfuktighet, kallare nätter ökar den, varmare dagar minskar den.