Andningsorganen, eller respirationsorganen. Jag tänkte gå igenom andningsorganens anatomi, hur de är byggda. Men innan jag gör det så måste jag ändå ställa en fysiologisk fråga som är Varför andas vi?
Ni skulle kunna gå ut och fråga random människor ute på stan och fråga varför andas vi? Min gissning är att 100% av dem skulle kunna svara på att vi andas för att få in syre. Min gissning är också att om du får fler än 20% som svarar på att vi andas av en annan orsak lika mycket som att få in syre.
Så får ni gärna skriva till mig. Alltså om ni får mer än 20% som svarar rätt på det andra svaret, vilket är. Vi andas för att få in syre, vi andas för att bli av med koldioxid.
Som ni kommer till sen när vi pratar om hur andningsregleringen styrs så är det ju koldioxiden som driver andningen. Det är först om du är uppe på hög höjd eller om du har någon allvarlig lungsjukdom som det är syrehalten i. Det är blodet som driver andning. För det normala är att koldioxidhalten börjar bli för hög och då andas man snabbare.
Det var bara en liten parentes. Gör gärna den undersökningen. Får ni mer än 20% som svarar rätt.
Och att ni då inte går och frågar på ett sjukhus där det finns mycket läkare. Eller frågar folk som läser på sjuksköterskeutbildning. Eller frågar folk som precis nu håller på att läsa om andningsorganen.
Utan random vanliga människor. Andningsorganens anatomi, ja. Man brukar dela in andningsorganen i de övre luftvägarna här uppe och de nedre luftvägarna här nere.
De övre luftvägarna här uppe, det är näshålan, det är munhålan, det är svalget. Svalget är det ställe där näshålan och munhålan möts. Och sen så drar vi ett streck där va, och så får vi de nedre luftvägarna. Och då börjar man med strupen, luftstrupen, bronkorna och lungorna.
Så vi börjar med att titta på de övre luftvägarna. Här uppe har du näshålan. Och på finspråk så heter näshålan kavum nasi. Och kavum betyder att hålrum.
På engelska så har du det cave, betyder grotta. Jag tror att grotta betyder på spanska cueva. Så det har med hålrum att göra.
Kavum nasi. Vad tror du då munhålan heter? Munhålan vi har här. För den kan man också andas genom. Ja det är då kavum oris.
Och sen här bak där de möts så har vi svalget och svalget heter farynx. Så det som skiljer, normalt så andas man genom näsan. och sen så möts då munhåla och näshåla här och då är det ju så att de här kroppsöppningarna här näsa och mun de använder vi ju både till att andas med och då menar jag eller ska vi göra mer Det är korrekt. Ventilera. Ventilera det är att vi byter ut luft ur lungorna hela tiden.
Andas in och andas ut. Sen använder vi de här också med att skifla in mat och dryck. Och det gör vi genom munhålan. Oftast. Få är det som försöker dricka via näsan.
Man kan sätta en ventrikelsond i näsan i och för sig. Men det gör man ju via munhålan. Det där kan ju ställa till problem. Varför har evolutionen löst det?
det så klantigt här, då kan ju när vi stoppar in mat här så kan den ju åka ner i luftstrupen och täppa till. Så man dör. Det händer ju att folk får ner saker i luftstrupen här och inte kan andas. Om det då inte finns någon som kan göra... Heimlich-manöver på dem.
Varför är det så klantigt gjort? Tittar det till och med så att när du stoppar in maten här så ska ju maten gå ner i matstrupen. Och den ligger bakom.
Alltså dorsalt. Nu står jag mittemot han här. Men den ligger i alla fall dorsalt bakom luftstrupen.
Tänk vad smart det hade varit om vi hade delat av. Så hade jag haft luftstrupen där bak och matstrupen här framme. Så. Så kunde man liksom skyffla ner mat här.
Och så kunde vi andas här och så var det stängt emellan. Så att luftstrupen var från början. Lungblåsa på en fisk. Och så därför har det liksom börjat bli på det sättet.
Vi använder ju de här hålrummen här inte bara till att ventilera luft in och ut och skyffla in mat och dryck. Vi använder det till precis det jag gör nu. Vi använder dem till att prata med. Och det hade inte fungerat om han hade byggt så som jag tänkte.
Då måste luften komma ut här och sen går den ut via munnen. Och så är det munnen här som formar språkljuden. Det är klart annars hade vi pratat med näsan.
Ja, det hade varit en helt annan historia. Vi tittar på näshållarna. Det normala är att man andas in via näsan. Det finns fördelar med att andas via näsan. Till skillnad från att andas via munnen.
Ni kan prova själv. Andas lugnt mellan. Ta ett djupt andetag via näsan och så gör ni samma sak via munnen.
Jag gör det. Så känner du skillnad. För att när du drar in luft här via näsan, via näshålan, så händer det grejer med luften. För det första, vad händer med luften när vi kör in den via näsan?
Ett. Jag har inte skrivit det som punkter här. Det får ni själv skriva.
Ett. Ni vet, vi har ju näshår här inne, precis inne i näsan. Och det förhindrar ju att stora partiklar inte kommer in i näsan. Alltså myggor och flugor och sånt kommer ju sällan in i näsan. När man andas in.
Därför att håren här är i vägen. Sen när du kommer in här inne så... När du kommer in här vid kraniet så har du från näshålans sidor så växer därin sådana här näsmusslor. Alltså det är inbuktningar.
Och hela näsans insida här, inklusive näsmusslorna, är då klädda med epitelvävnad som producerar slem. Så att när luften kommer in här så små dammpartiklar i luften, de börjar ju fastna i det här slemmet. Så att luften är ju lite renare när den kommer ner här i svalget. Då har den ju renats lite här. En annan sak här är mycket blodkärl i den här slemhinnan.
Det gör ju att luften när den kommer förbi näshålorna så blir den uppvärmd. Så vi har alltså två funktioner här va? Luften renas. Luften värms upp.
Det är det som är skillnaden, speciellt om du är ute när det är kallt, om du andas så eller om du andas så. Då är luften uppvärmd när den kommer ner i svalget och sen vidare ner i lungorna. Ni ser, jag hostade där bara för att jag tog ett djupt andetag med tår.
Ja, nu kom nästa grej. De här sleminarna här är ju fuktiga. Alltså blir luften fuktad. Så när luften kommer hit här så säger man då är den mättad med vattenånga.
Man kan också säga 100% luftfuktighet. Först förvirrar från det, vadå 100%? Alltså vattenånga är inte att du ser vatten som sån här ånga som åker ut och kafferar. kittlen när den står och kokar. Utan vattenånga är egentligen att det finns vattenmolekyler en och en så här i luften.
Det finns en viss mängd vattenmolekyler i luften. Och ju torrare luften är ju färre vattenmolekyler är det. Och vid en viss temperatur som Som här då när luften kommer in här så värms den upp till nära kroppstemperaturen. Så kan man ha en viss mängd vattenånga i luften.
Och då blir den mättad med vattenånga här. Och det är bra därför att då kommer luften när den kommer ner här nere. Så kommer inte vatten, då är den mättad på vattenånga.
Och hade den inte varit det så hade man ju avgivit vattenånga från de andra. Nu är det luften. Luften blir mättad på vatten.
Alltså, vi kör den in genom näsan, vi filtrerar den från partiklar, vi värmer upp den och vi befuktar luften här. En tredje funktion, eller en annan funktion som näsan har är ju att... I den här epitelvävnaden så finns det ju en massa sinnesceller, en massa kemoreceptorer som känner av vissa molekyler, det vill säga ditt luktsinne.
Kopplade till luktnerven och kör in signaler in till hjärnan så du upplever lukter. Och det är inte bara för att du ska kunna lukta på liljekonvaljor och rosor och god mat. Utan det är ju ännu viktigare att kunna lukta på roten mat.
Alltså när någonting luktar rottet. Eller om du kommer in i ett rum där det luktar... ruttna ägg. Det är faktiskt en molekyl som flyger runt i luften som heter svavelväte som är otroligt giftig. Men å andra sidan är ditt luktorgan otroligt känslig.
Så att när du tycker att det luktar fruktansvärt mycket ruttna ägg så är det ändå väldigt, väldigt, väldigt, väldigt låg halt av svavelväte. Så det är bra. Så då går du därifrån. Men om haltens farlighet hade varit väldigt hög så hade det varit väldigt farligt. Om man tittar upp i näshålan.
Vi kan titta på vad som skiljer munhålan från näshålan. Munhåla från näshåla. Munhålan här. Om du slår på en finger så har du hårda gummen.
Längre bak har du mjuka gummen. Och mjuka gummen kan stänga till. Titta på den här bilden här.
Så mjuka gummen här bak kan stänga till. Så att när du ska svälja eller så, så ska inte mat kunna komma upp här i näshåll. Mjuka gummen har du här bak.
Hårda gummen och mjuka gummen. Här har vi, längst bak i näshålan här, så har vi ett litet hål här där örontrompeten mynnar. Och det är en gång som går från innerörat och går ut och mynnar ut i näshålan.
Alltså i princip är det så att om du hade ett långt och väldigt, väldigt böjligt finger så skulle du kunna stoppa in, det ska man inte göra. Öronläkare säger alltid att det tjockaste du får stoppa in i örat är armbågen. Det är den som liksom gäller, armbågen in i örat.
Men om vi teoretiskt sett hade ett långt och böjligt finger och kunde stoppa in det i örat så kommer du till slut i trumhinnan. Det är ytterörat. Men om du tog det andra fingret och stopp upp i näsan.
Och så gick du i näshålan. Och så hittade du den här örontrompeten. Och sen så gick du upp via örontrompeten.
Så kommer du till innerörat. Och där. Eller mellan. eller att kanske man kallar det mellanörat kallar man det. Och då så kommer du till andra sidan trumhinnan.
Där sitter visserligen tre små hörselben, hammarans ställd till stigbyggen i vägen. Men annars skulle du kunna komma till andra benet av trumhinnan där så kunde de här fingrarna liksom ha bara trumhinnan mellan varandra. I alla fall den här örentrompeten här Det kommer ju ibland, det bildas lite sekret inne i mellanörat och så ska det rinna ut i örontrompeten.
Om den här svullnar till och blir täppt så att det inte kan komma ut någonting därifrån så kan man få öroninflammation. Sen har vi några hålrum i själva benet. Här framme i pannbenet och här bak i... Här bak i...
vilket ben blir det? Sen har vi några hålrum i skallens ben som kallas bihålor. Varför man har de här bihålorna?
Jag har inte läst någon riktigt helt säker förklaring. Man brukar säga att de är bra för resonans. Det finns faktiskt teorier som säger att människan sjöng innan vi pratade.
Och då skulle det väl lättare vara att den som kan sjunga... Alltså man får resonans. Bihålorna hjälper till att ge resonans för sång och tal.
Jag har också läst några som har framfört hypotesen att bihålorna är bra för att de fungerar lite grann som kockkudde. Får du kraftigt våld mot skallen så kan bihålorna... Krossa det här hållrummet här istället för att du ska krossa skallens ben in här. Där du har den viktiga sköra järnvävnaden. Jag vet inte hur man testar en sån hypotes om man tänker sig att det här skulle vara att funka som krockudda.
Så kanske man kollar alla skador som folk har fått, kraftigt våld här mot pannan här och så tittar man hur den har kossats. Och så kan man göra beräkningar hur det skulle gått annars, till exempel. Jag har också läst en narkosläkare som hade... ...som håller på med patienter som ligger och respiratorbehandlas via att de har en sån här, de har en tub och andas via munnen som är kopplad så. Då kommer inte luften, går inte via näshålan.
Och då hade han visat, eller man hade hört att i bihålorna så bildas det en molekyl som heter kvävemonoxid. Som i stora doser är kvävemonoxid en giftig gas. Men den finns som signalsubstans i kroppen. Och den här kvävemonoxiden skulle då påverka bronchiolerna, alltså de finaste luftrören, så de vidgas. Så att han återförde gasen från näshålan på något sätt ner där.
Och han, ja... Artikeln gick ut på att det bildas kvävemonoxid i bihålorna och att det är viktigt för rannningen. Så var det. Men det var bara en artikel, jag har inte läst mer om det. Men det var lite roligt. Jag tror att jag hittade en annan artikel där det var att om man var förkyld så skulle man humma.
Man skulle gå och humma. Då skulle det vibrera på något sätt. Jag tror att det var något med kvävemonoxid. Okej, bihålor finns. Funktionen av dem.
Det finns lite olika hypoteser. Det ställer ibland till problem. Den här bihålan här mynnar ju ut i näshålan. Så när det bildas lite sekreta så rinner det ut via den näshålan. Om man blir infekterad och det blir inflammerat och det stänger till.
Att stänga in saker i kroppen är aldrig bra. Finns det lite bakterier så får de liksom bakterier och kan börja växa här inne då. Så stänga till, då kan man få bihålsinflammation. Man stänger till i de här små hålen som öppnar upp. Bihålor heter sinus frontalis.
Vi hade ju kavumanna som betyder hålrum, sinus. Jag slog lite på det ordet, det är ju latinskt ord, men det betyder också hålrum faktiskt. Ni som har läst trigonometri i matematiken vet ju sinus, det finns sinus och cosinus.
Men inom medicinen så träffar du på det faktiskt för vissa hålrum. Eller utbuktningar. Sinus carotis är en utbuktning på halspulsådern.
Där det ligger lite receptorer som känner av blodtryck och syrehalt och sådant. Så sinus frontalis. Det är de bihullarna som ligger här i frontaljobben. Och sinus maxillaris är bihullar som ligger i. Överkäkens vin.
Detta var alltså de övre luftvägarna. Den sista grejen vi ska se om de övre luftvägarna är att mjuka gummen här längst bak. Palatum molle. Den kan man ju stänga till mot näsan, till exempel när man sväljer.
och du kan öva dig hur det känns när man stänger till där det ska man ju svälja, men man kan också tänka sig när du nyser för när du nyser så gör man ju en djup inhandling och sen stänger man till här uppe och bygger upp ett tryck Man gör en ytanning med ytanningsmuskler. Och bygger upp ett ökat tryck i bröstkojen. Och sen plötsligt så öppnar man.
Och då ska saker och ting åka ut. Så att om du tänker att du nyser. Då gör man så här.
Dels så sätter du tungan mot hårda gummen. Och stänger till här så att du kan bygga upp trycket. Utan att det pyser ut luft ur munnen. Och så stänger du mjuka gummen mot näshullan.
Så kan du prova själv hur det känns att stänga mjuka gummen mot näshålan till. Ja, det var de övre luftvägarna.