En ormburke, om man tittar på ett blad som är här, så är det, det man tittar på, det är diploid, det vill säga har dubbel kromosomuppsättning. Precis som vi människor har större delen av oss själva som varje cell med dubbel kromosomuppsättning så är det samma som hos en ormburke. Diploid skriver man här uppe ofta enkelt i två n inom parentes.
Det vi tittar på kallas för sporrofyten. Det är den del av växten som kommer bära sporer. Om vi förstorar en liten liten del av det här bladet och tittar på det närmare på undersidan så kommer vi se små bruna pluppar.
Det kallas för... En sorus, flera sori, eller sporgömmesamlingar ska man ibland också kalla dem. Om man går ännu närmare och tittar på de här sporgömmesamlingarna, som är tvärsnitt av bladet, här nere över bladet, så kommer vi se små runda pluppar på skaft. Och sen, som ofta ser man, ett fjäll som ligger här ovanför. Det här fjället skyddar liksom sporgömssamlingen här under.
Det kallas för svepefjäll. De här plupparna på skaft kallas för sporangierna. Det är inne till sporangierna som vi snart får sporer.
Om man förstår ett sporangium. Tittar inuti. Så när sporanget är moget så ligger det sporer här. Och det innebär att vi har haft det som kallas reduktionsdelning, eller myos. De här cellerna som låg här inne till sporanget har delat sig och blivit haploida.
Alltså har fått en enkel kromosomuppsättning och bildat sporer. N här betyder att vi har en enkel kromosomuppsättning. När spåren är mogna så öppnar sig sporanget och släpper ut spåren som trillar ner på marken.
När de ligger ner på marken så kommer de växa upp till små, små gröna flak. Det kan man säga. Kanske en halv centimeter i diameter.
Ofta är de hjärtformade så därför ritar man dem här ofta som hjärta. Det kallas för en gametofyt. Här uppe har vi sporrofiten.
Här har vi gametofiten. Den är haploid. Precis som sporen hade vi sett, den har enkel kromosomuppsättning. Det kommer växa upp flera sådana här gametofiten.
På dem växer det på undersidan små behållare med äggceller i sig. De här behållarna kallas för arkegon. Det bildas också små runda behållare som kallas anteridium. Ett anteridium, flera anteridier. I dem ligger små spermiceller.
Få flera sådana här små gamla metafyter. Spermerna från den ena kommer släppas ut och med hjälp av vatten simma till en äggcell i ett akvion, oftast på en annan gametofyt. Det som händer då är att spermerna och äggen smälter samman och vi får en befruktning. I det här arkigonet där det låg en äggcell, här får vi nu istället en diploidcell efter befruktningen. Den kallas för sigot.
2-1-dub-diploid. Den diploida sigoten börjar dela på sig där inuti. Vi vill bilda ett antal celler här. Det kallas för ett embryo. Ett flerkännligt ny liten individ som ligger skyddad här i arkivånet.
Embryot växer vidare, växer upp till en ny planta. Och till slut så har vi fått en ny ormbunksplanta, det som vi brukar prata om som vanlig ormbunk.