Så, innan vi går vidare här ska jag bara notera också en sak som jag missade förut. Det är så mycket att hålla reda på. Men när vi pratade om andra kapitlet genomförande så finns det ju en viktig sjunde paragraf. Och det är ju den som motsvarar äta arbeten i andra kapitlet. Standardavtal.
Sjunde paragrafen säger nämligen att konsulten är, om inte annat följer, av författning, berättigad och skyldig att under uppdragstiden utföra av beställaren beställda ändringar av uppdraget förutsatt att dessa står i omedelbart samband med uppdraget och inte är av väsentligt annan natur. Det innebär alltså att... Ändringar och tillägg på motsvarande sätt som ätarbeten även finns enligt ABK.
Och att då konsulten har både en rättighet och en skyldighet att få göra ändringar och tillägg så länge det inte strider mot någon lag eller liknande. Till exempel LOU eller något sånt där. Det förutsätter ju precis som när det gäller äta-arbeten att ändringen eller tillägget ska stå i omedelbart samband med uppdraget och inte är av väsentligt annan natur. Det vill säga att det är långt ifrån det som uppdraget faktiskt handlar om. Vi var på ekonomi och ska också då tillägga...
Innan vi klarar med ekonomiovsnittet, att även när det gäller ABK så är ju förutsättningen att de ersättningar och priser som anges, de är exklusive moms. Det vill säga att på arvoden och kostnader så tillkommer mervärdeskatt. Sen kommer vi då in till kapitel 7, rätt till uppdragsresultatet. Och det här är ju ett avsnitt eller ett kapitel som inte finns i de andra standardavtalen. Och det har ju att göra med att konsulter, det som konsulten utför eller gör är ju normalt en tjänst.
som blir en produkt egentligen i form av en handling. Alltså en handling på papper eller en datafil. En ritning eller en beskrivning och liknande. Det vill säga en intellektuell prestation. Och när det gäller skapandet av intellektuella prestationer finns det ju till exempel en upphovsrättslagstiftning.
Till viss del är det också därför som det här kapitlet finns för att reglera hur det som konsulterna har tagit fram eller skapat får lov att användas. Först och främst är det viktigt att veta att beställaren får bara använda resultatet till det avsedda ändamålet. Det är i och för sig en techbestämmelse.
Är det så att beställaren har för avsikt att använda resultatet till ett annat ändamål eller till fler ändamål så måste konsulten och beställaren särskilt avtala om detta. Så beställaren har alltså om inget annat avtalats bara rätt att använda och kopiera det redovisade uppdragsresultatet endast för det med uppdraget. avsedda ändamålet. Och tittar man i kommentaren till den här första paragrafen i kapitel 7 så understryks här vikten av att parterna i avtalet väldigt noga anger vad som är ändamålet med uppdraget.
Om man inte har varit noga med att Specificera ändamålet med uppdraget. Så är det ju som gjort för att det ska bli tvister eller meningsskiljaktigheter hurvida det här resultatet som konsulten har framställt får eller kan användas. I kapitlet finns också en namngivningsrätt, det vill säga att konsultens namn ska namnges.
Konsulten ska namnges och intressen beaktas då det används vid förvaltning. Det innebär till exempel att om man presenterar en arkitektritning eller liknande så ska man ange arkitektens namn. Det kan också vara så att när själva bygget är utfört.
och det är en specialbyggnad typ Törning Torså eller så, att också då arkitektens namn ska anges någonstans vid eller omkring byggnaden. Men det viktigaste är i alla fall att man beställer en namnger i konsulten när uppdragsresultatet på något sätt används eller presenteras. Beställaren har ett krav på sig att skydda det här uppdragsresultatet så att någon otillåten eller olaglig kopiering av det som konsulten har tagit fram inte sker.
Och det är inte heller tillåtet att kopiera mer än beställarens rätt att kopiera material. Så beställaren har också ett stort ansvar att skydda resultatet från till exempel olaglig kopiering eller spridning av handlingarna. Mycket av det konsulten gör görs till exempel genom dataprogram med CAD och liknande. Och då anger också... kapitlet att konsulten är den som har äganderätten till datafilerna.
Egentligen inte bara datafilerna utan konsulterna har äganderätten även till originalhandlingarna. Det här är dock en techbestämmelse så att konsulter och beställaren kan ju komma överens. om någon annan form för den här äganderätten. Till exempel så att äganderätten till originalhandlingarna eller datafilerna ska gå över till beställaren. Det är också så att beställaren får inte överlåta.
användandet, alltså nyttjanderätten eller andra rättigheter som rör uppdragsresultatet till någon annan om inte konsulten har fått betalt eller någon annan typ av godtagbar säkerhet för detta. Ibland händer det ju att... En konsult faktiskt skapar något helt nytt så att det blir en uppfinning. Då finns det i tionde paragrafen i kapitel 7 regler om detta som säger att om konsulten kommer på en uppfinning i samband med uppdraget så måste konsulten utan dröjs. mål meddela beställaren detta.
Därför att då ska beställaren få chansen eller möjligheten att få rättigheterna till den här uppfinningen. Det finns också krav på att uppfinningen då omedelbart ska skyddas. Konsulten kan då ha rätt till extra betalt för den här uppfinningen beroende på värdet av det man har upp...
funnit. Det kan ju vara så att beställaren faktiskt kan patetera uppfinningen och att den får ett väldigt högt värde och då ska naturligtvis konsulten premieras för detta. Men viktigt att tänka på här att om man då som konsult kommer på en uppfinning i uppdraget så ska man utan dröjsmål upplysa beställaren om det här. Då har beställaren en rättighet till den här uppfinningen.
Det förutsätter dock att beställaren talar om att beställaren vill förvärva den här rätten till den här uppfinningen. Det ska beställaren meddela konsulten senast tre månader från den tidpunkt. beställaren av konsulten fått upplysning om att det är frågan om en uppfinning.
Sen har båda parterna då ett ansvar att samråda och skydda uppfinningen så att den inte sprids till utomstående. Och som sagt var, det kan bli extra betalt för konsulten beroende på... värdet av det som har uppfunnits.
Kapitel 8 det handlar om hävning. Det fungerar ju på samma sätt som de andra standardavtalen nämligen att parterna har möjlighet att häva avtalet om någon av parterna Vart den har gjort sig skyldiga till väsentliga avtalsbrott. Det finns ett antal punkter där beställaren har rätt att häva avtalet.
Och det finns ett par punkter där konsulten har rätt att häva avtalet. Om beställaren häver avtalet så har beställaren också rätt att få ersättning för eventuell skada från konsulten i och med... Anledningen till att beställaren vill häva avtalet.
Även konsulten är ju berättigad till ersättning för den del av uppdraget man har utfört. Om det är så att konsulten väljer att häva avtalet för att beställaren har begått avtalsbrott. Så beställaren och konsulten får häva. kontraktet om någon av dem väsentligt brutit mot avtalet och inte heller har försökt att rätta till det då skriftlig anmodan kommit.
Det vill säga att innan man häver avtalet så ska ju den felande parten få en skriftlig anmodan om att vidta rättelse. Beställer någon konsulten också rätt? Att häva kontraktet om någon av parterna kommer på obestånd, det vill säga närmar sig konkurs. Eller om någon av parterna överlåter avtalet på någon annan utan medgivande.
Dessutom har beställaren rätt att häva avtalet om konsulten missköter sig. Eller beställaren kräver att konsulten ej ska följa kravet. på god yrkes sed. Det finns också en möjlighet för beställaren att häva avtalet om konsulten inte kan visa att en konsultansvarsförsäkring har tecknats. Och som jag sa inledningsvis så vissa av punkterna här kräver att man först har skickat den skriftliga anmodan.
begärrättelse. Väljer man att häva av talet så ska det ske skriftligen. Resultat som hittills har gjorts av en konsult till exempel ska överlämnas och får brukas, alltså får lov att användas, precis som att uppdraget var avslutat. Det nionde kapitlet handlar om tvistelösning och ja, det stämmer också ganska väl överens med hur reglerna för tvistelösning ser ut i de övriga standardavtalen. Men en stor skillnad finns det och det är ju att i AB04 till exempel där anges att tvister under...
ett visst belopp eller under ett antal prispostbelopp ska göras upp i en allmän domstol medans tvister över ett visst belopp ska göras upp i skiljedomstol eller skiljenämnd. Så är det inte i det här när det gäller ABK utan här finns det ingen begränsning på belopp som avgör om... tvisten ska lösas i en allmän domstol eller inte. Utan här så säger man att om partner inte kommer överens om annat ska tvist avgöras av allmän domstol. Så här finns det inga regler om att det ska vara skiljenämnd eller liknande utan här är det oavsett belopp allmän domstol som ska gälla.
Det är dock en täckbestämmelse. Parterna har naturligtvis en möjlighet att avtala om att man vill göra upp tvister i en skiljenämnd istället för allmän domstol. Det är fullt möjligt.
Men har man inte avtalat om något annat så gäller allmän domstol. En annan viktig regel eller bestämmelse i det här kapitlet är att Även om det nu uppstår en tvist och tvisten pågår i en domstol så ska konsulten fullfölja uppdraget och leverera oavsett om det uppstår en tvist eller om tvisten pågår. Jag ska också tillägga att det är mycket ovanligt att det hamnar tvister i domstol baserat på det här. Oftast antagligen därför att partnerna själva är duktiga på att... på att lösa tvisterna.
Så att nionde kapitlet handlar om tvisterlösning. Har inte partnern kommit överens om något särskilt så gäller det att tvister ska lösas av allmän domstol oavsett belopp. Och om en tvist uppstår eller om en tvist redan har pågått eller pågår...
så är konsulten ändå skyldig att fullfölja uppdraget och leverera sitt resultat. Man kan så att säga inte ställa in det på grund av att det pågår en tvist. Slutligen har vi den förenklade tvistlösningsförfarandet i kapitel 10. Det fungerar ju på motsvarande sätt som vid förenklad tvistelösning enligt AB eller ABT. Det vill säga att som ett sätt för att få sin tvist löst fort kan partnern ta hjälp av en skiljeperson. Och då är det ett skriftligt förfarande.
Och sen så kommer den här skiljepersonen inom ganska... kort tid avgöra själva tvisten. Det kostar pengar men det är ju en möjlighet så att säga för att få saken prövad och avgjord väldigt snabbt. Just det här med tvister kommer jag prata lite extra om i en kommande föreläsning där vi ska titta lite separat på just skadestånd och tvister. Då var det här i grunden översiktligt om ABK och därmed också det sista avtalet som vi ska titta på, eller har tittat på.