Hej och välkommen. Jag heter Kent Löge. Jag tänkte prata lite grann om begreppet social klass. Jag ska också väva in lite grann från Bordeus teorier och begrepp.
Låt mig börja och prata lite brett om sociala sammanhang och sociala strukturer. Varför är de viktiga då? Jo, därför att de flesta saker som vi gör i livet sker i olika sociala sammanhang.
Så därför har då genom åren vi samhällsvetenskapliga forskare allt. alltid fascinerats av och forskat om sociala strukturer. Vissa kallar det för sociala sammanhang, en del kallar det för kontext.
Bordejö kanske pratar om sociala fält, jag kommer att prata lite mer om det lite senare. Min poäng här är helt enkelt att sociala strukturer är viktiga. För allt vi gör sker i ett socialt sammanhang. De här sociala strukturerna kan definieras som objektiva förutsättningar för oss eller våra grupper.
Det handlar om materiella, men det handlar också om symboliska tillgångar. De här sociala sammanhangen eller sociala strukturerna påverkar oss alla. Våra interaktioner, gärningar, också hur vi tycker och tänker kring olika saker och vad vi riktar vårt fokus mot.
De här strukturerna är någorlunda stabila. Så om någon skulle be mig att definiera sociala strukturer så skulle jag säga att en sak som kännetecknar sociala strukturer det är just det att de är någorlunda stabila över tid. Och som jag sa tidigare, de kan vara materiella eller immateriella.
De kan vara formaliserade och påtagliga. Eller så kan de vara osynliga i form av traditioner och värderingar. Och här inkluderar jag även makt-och dominansförhållanden.
De här sociala strukturerna är då alltså stabila över tid. De kan dock påverkas och ändras. Men det sker långsamt. Den franska sociologen Pierre Bourdieu är ett exempel. på forskare som kikar lite närmare på sociala strukturer och forskar kring det här med hur människor uppfattar världen och hur vi rör oss i denna värld och navigerar oss fram.
Statistiska centralbyrån, SCB, ska jag nu prata lite kort om. Och det kan ju verka lite konstigt. Vad har de med social klass att göra?
Ja, mitt argument är helt enkelt att SCB publicerar årligen statistik om... Bland annat utbildning och inkomster. Och de har statistik med hög kvalitet inom det forskningsområde som berör mig och många andra inom socialvetenskap, samhällsvetenskap. Socioeconomiskt index eller socioekonomisk indelning som det också kallas ibland.
Är ju en klassifikation som Statistiska centralbyrån intresserar sig för. Och detta index bygger då på yrke eller utbildning. Så att om jag är en...
Välutbildad lektor vid ett universitet då anses jag tillhöra en högre socioekonomisk klass. Och användandet av en sån här index bygger på att det finns olika skikt. Alltså människor tillhör olika grupper i samhället och Statistiska centralbyrån de är intresserade av att kartlägga förutsättningar och vanor bland olika grupper i samhället.
Naturligtvis är ju det här inte så. Det är inte ett glasklart eller absolut självklart sätt att kategorisera grupper. Men det är mycket vanligt, inte bara i Sverige utan över hela världen, att indexera människor utifrån yrke och utbildning. Och i vårt land så kallas det då för socioekonomisk indelning, eller SEI som det brukar förkortas.
Jag påminner om att de här indexeringarna och kategoriseringarna, de funkar ju naturligtvis inte alltid på alla i alla möjliga sammanhang. Utan vi uttalar oss hela tiden om grupper. Ja, begreppet låg ekonomisk standard är ju ett annat perfekt exempel på begrepp som Statistiska centralbyrån intresserar sig för och samlar in data kring.
Och det har också att göra med social klass och det är därför som jag tar upp dinoramen för den här föreläsningen. Låg ekonomisk standard definieras i Sverige som de som har lägre än 60% av medianvärdet. Alltså om du tjänar 60%.
av medianinkomsten i landet, då har du låg ekonomisk standard. Så för en ensamstående som har ett barn så vid tidpunkten före inspelningen av just den här föreläsningsfilmen så är det cirka 220 000 kronor per år efter skatt. Och sammanboende med två barn så är det ungefär 350 000 kronor.
Om det är den totala disponibla inkomsten man har, då kan man säga att man har låg ekonomisk standard. Och återigen, det här är ju ingenting som jag har hittat på utan det kommer direkt från Statistiska centralbyrån. Man kan också diskutera huruvida man har låg standard om man har de här summorna.
Det är naturligtvis öppet för debatt. Jag sitter inte här och säger exakt vad som är låg ekonomisk standard. Och huruvida de här människorna verkligen är fattiga eller inte.
Min poäng är bara den att Statistiska centralbyrån har definitioner och de operationaliserar låg ekonomisk standard på det här sättet. Det kan förändras över tid. Om några år så kanske de har en annan definition. Vad vet jag?
Varaktig låg ekonomisk standard definieras då som personer som lever med låg ekonomisk standard under tre års tid eller längre. Ja. Då är vi inne på huvudtermen här då, social klass.
Och jag måste direkt göra lyssnarna besvikna. Det finns ingen entydig definition som alla kan samlas kring. Däremot så finns det en del saker som de flesta är överens om.
Nämligen att social klass det handlar om både ekonomiska faktorer men också social bakgrund. Och det här begreppet används då för att diskutera samhället och hur världen ser ut runt omkring oss. Och vad vi eventuellt kan göra för att hjälpa olika grupper av människor. Eller för att helt enkelt bara förstå levnadsvillkor för olika människor. En annan sak som brukar lyftas fram i dessa sammanhang.
Det är ju då att begreppet social klass. Det är ju ett relativt begrepp. Jag tänkte inte prata så mycket mer om social klass inom dem. För just den här föreläsningen utan peka på ett antal källor då. Vi har ju den här intervjun med Anna Jobér till exempel.
Den kan ni kika närmare på. Och den här avhandlingen av Hassan. Den är relativt ny och den innehåller också en del diskussioner om social klass. Sen har vi ju Jobbers egna böcker kring social klass.
De är faktiskt att rekommendera. Hon är en av de få som skriver om social klass inom mittfält, pedagogiken och skolan. Sen påminner jag också om att ni kan när som helst surfa in på Statistiska centralbyråns hemsidor och ta del av alla de rapporter som finns där. De diskuterar regelbundet.
begreppet social krass och det finns en del att hämta där. Teorier och begrepp inom Bordeus värld. Sociala fält är kanske ett av hans mest kända begrepp. Hans tanke här är då att det finns olika fält i samhället av skiftande slag och inom de här områdena så finns det individer och organisationer. Det finns alltså grupper inne i fältet och socialt fält är ett teoretiskt verktyg för att försöka förstå hur de här människorna, de här grupperna, Grupperna, organisationerna interagerar med varandra.
Och om jag förstår Borde gör rätt så är han ganska fokuserad på just det här med konkurrens. Så han tittar inte bara på hur de samarbetar inom fältet utan även hur de kämpar med varandra om att nå fördelar och kanske också utöva makt över varandra. Jag påminner också om att det finns inte ett visst antal fält i samhället.
Och man kan inte heller säga att gränserna mellan olika fält är klara eller koncisa. Det finns alltså inte något. glasklara definitioner exakt av hur de här fälten ser ut utan det är helt enkelt ett teoretiskt verktyg som forskare använder för att förstå grupperingar i samhället och det samarbete och den konkurrens som utövas inom ramen för de här fälten. Och det övergripande syftet är ju då naturligtvis att försöka förstå vad för människor gör som de gör.
Att försöka förstå människors handlande. Vi kan ta till exempel en konstnär. Den personen arbetar inom ramen för ett konstnärligt fält där det finns organisationer, gallerier, konstkritiker och inte minst andra konstnärer.
Ett annat exempel är en student som läser antingen en nätkurs eller kanske en kurs här på campus. Den studenten måste ju anpassa sig till de traditioner och normer som finns inom universitetsfältet. Så sammanfattningsvis, de här fälten de existerar, exakt hur många de är eller vart de här gränserna går mellan fälten det är svårt att säga utan ambitionen är att använda fältbegreppet för att bättre förstå individen och hur grupper konkurrerar med varandra och samverkar för att nå framgång, fördelar etc. i några av de här sociala strukturerna som i det här sammanhanget kallas för sociala fält. Ja, vi glider vidare och pratar lite grann om Bordjös habitusbegrepp.
Varje individ Jag, du och alla andra har en livshistoria. Det är nämligen så att vi alla bär med oss tidigare erfarenheter och de här finns inom oss sedan barnsben. Dessa tidigare upplevelser påverkar våra tankar, våra uppfattningar och våra värderingar, men även våra handlingar. Allt vi gör utgår ifrån det vi bär med oss inombords.
De här erfarenheterna tillgodogör sig individen i familjesituationen, i omgänget med släktingar och vänner eller i organisation. Det skiljer sig lite grann mellan olika grupperingar. Bourdieu gör en poäng av att individer med liknande bakgrund har naturligtvis liknande habitus.
Det vill säga de liknar varandra avseende uppfattningar, intressen, vanor. De har en gemensam smak. Så habitusbegreppet hjälper oss att förstå människors handlingar och hur de påverkas av tidigare erfarenheter. Poängen är att individens handlingar styrs inte enbart av logiska och rationella beslut eller individens rationella överväganden utan lika mycket av individens historia. Ja, sammanfattningsvis.
Jag inledde hela den här föreläsningen med att prata om sociala strukturer och det är väl där vi landar här. Bourdieu pratar nämligen om att handlingar alltid utförs i ett socialt sammanhang. Han kallar då dessa sammanhang för sociala fält.
Och de här sociala fälten de är arenor där individer samverkar och konkurrerar. Och de är inte tomrum som bara existerar för sig själva. Så man kan se att fältet kommer till liv när individerna vandrar in i det här fältet. Så att fält och habitus samverkar. Begreppet fält och begreppet habitus behöver varandra.
Nu är föreläsning strax slut. Men vi ska titta på det tredje och sista begreppet kapital. Eller närmare bestämt symboliskt kapital.
Och det kan väl enklast definieras som det som andra tycker är viktigt och betydelsefullt. Så det som är ett symboliskt kapital i ett sammanhang behöver naturligtvis inte alltid vara någonting betydelsefullt eller värdefullt i ett annat sammanhang. Det är alltså gruppens uppfattning som bestämmer vad som är viktigt. Det är det sociala sammanhanget som bestämmer när någonting är bra och eftersträvansvärt. Jag brukar ta det här exemplet som jag har snott från Brody idag.
Om man är duktig att spela violin så är det kanske så att det är uppskattat i vissa kretsar. Men i andra sociala sammanhang så blir man lite dissad. Ni kanske undrar vad symbolisk kapital kan vara. Det kan i princip vara nästan vad som helst. Det kan vara ett sätt att tala, en viss dialekt.
Det kan vara det sätt som man rör sig i rummet. Det kan vara klädsmak, musiksmak. Det kan vara kunskap om olika musikstilar till exempel. Eller som jag sa tidigare, det kan vara en förmåga att spela ett speciellt instrument.
Eller att man håller på med vissa idrotts-eller fritidsaktiviteter. Poängen är att allt inte är känt som viktigt och betydelsefullt. Det är det sociala sammanhanget som avgör. Jag hoppas ni ser här hur det sociala fältet påverkas av de individer som finns inne i fältet.
Och varje individ bär med sig ett mer eller mindre unikt habitus. Och vad som lyfts fram som eftersträvansvärt. Alltså vad som är ett symboliskt kapital i det här sociala fältet. Det varierar mellan olika fält och olika sammanhang.
Man brukar säga att det finns olika typer av kapital. Det kulturella kapitalet handlar till exempel om att man har god kunskap om en viss typ av litteratur. Man kan vara beläst inom ett område eller att man har god kunskap om en viss typ av musik.
Man kan också prata om det kroppsliga kapitalet som handlar om hur man ser ut, alltså ens utseende. De gester man har eller det sätt man har att gå eller promenera. Både det kulturella kapitalet.
men också det kroppsliga kapitalet kan då sammanfattningsvis i vissa sammanhang vara en tillgång för dig. Det kan ge dig högre status till exempel. Och i andra sammanhang så är det i princip totalt värdelöst. Så det är det sociala fältet som styr vad som belönas och vad som hämmas. Låt mig avslutningsvis säga lite grann om Bordeus arbetssätt.
Och det här är då min tolkning. I vanliga fall så brukar vi forskare fokusera på en sak i taget. Antingen fokuserar vi då objektiva förutsättningar till exempel.
till exempel materiella tillgångar. Man kan prata om en slags objektivism. Eller så brukar vi forskare titta på individuella tankar och uppfattningar.
Så då kan man säga att man har en mer subjektiv syn på tillvaron. Så det jag försöker säga här är att antingen brukar forskarna titta på ramar, förutsättningar, strukturer eller så brukar forskarna intervjua människor för att ta reda på hur de här människorna uppfattar livsvärden. Det som kännetecknar Borde gör är att han kombinerar objektivism och subjektivism. Han kombinerar studiet av de strukturella förutsättningarna med en förståelse för hur individerna tycker och tänker. Så inom ramen för sina studier så brukar Bourdieu analysera både det objektiva och det subjektiva.
Så det Bourdieu-inspirerade arbetssättet då enligt mig kan sammanfattas i de här tre punkterna. Först kartlägger man de objektiva strukturerna. Vilka olika positioner människor och organisationer har i de här sociala strukturerna och vilka resurser de har, inte minst ekonomiska resurser. Därefter, i steg två, så försöker då forskaren tolka de subjektiva upplevelserna. Man kan alltså prata med de här människorna som finns inom ramen för de här fälten.
I steg tre så funderar forskaren över dels hur individens val påverkas av individens sociala bakgrund. Dels hur individens val påverkas av individens nuvarande tankar och uppfattningar. Inom mitt forskningsområde, pedagogiken, så kan ju då detta innebära att jag inom ramen för en och samma studie kombinerar en statistisk analys med en intervjuanalys.
För dig som vill veta lite mer så kan du naturligtvis dyka ner i Bourdieus egna böcker. Jag rekommenderar också Donald Brodies avhandling. Det finns även andra böcker både på engelska och svenska som handlar om Pierre Bourdieu.
Det finns också ett flertal avhandlingar på svenska där forskaren har använt Pierre Bourdieus teorier och begrepp som utgångspunkt. Tack för att du tittade på filmen. Hej då!