I den här genomgången ska jag prata lite om olika företagsformer och vet ni inte riktigt på förhand vad det är så kommer ni känna igen det när vi börjar prata om det. För det är nämligen det här. Det är olika sätt i vilka ett företag kan existera i olika former. Och det här är de fem vanligaste företagsformerna. Det finns fler men det här är de fem vanligaste. Och då har vi till en början enskild näringsidkare som brukar förkortas med E.
Vi har aktiebolag och då finns det två olika former av aktiebolag. Det finns privata aktiebolag och det finns publika aktiebolag. Vi har handelsbolag, HB. Vi har kommadiktbolag, KB.
Och vi har ekonomisk förening som även brukar kallas för kooperativ. Inledningsvis då, enskild näringsidkare. Det här är den första företagsformen som...
privatpersoner brukar använda när man startar ett företag. Och då speciellt om det bara är en person som grundar ett företag. När man använder sig av den här företagsformen så är privatpersonens, alltså ägarens, ekonomi väldigt tätt sammankopplad med företagets ekonomi. Och i och med det här så finns det väldigt stora risker men det finns också väldigt stora förtjänster.
Och det beror på att i och med att det är så tätt sammankopplat mellan... företagsekonomi och privatpersonens ekonomi så är det ju så att om företaget går med förlust så är det ju jag som ägare som måste täcka upp alla de här förlusterna. Så går företaget med förlust och går i konkurs då blir det jag som ägare som är skyldig att betala alla fodringsägare alltså alla pengar som företaget är skyldiga eller alla andra företag som företaget är skyldig pengar.
Men samtidigt är det så att om företaget går bra så är det jag som ägare som får 100% av vinsterna. Det här gäller oftast dock väldigt, väldigt små företag som inte har någon anställda. Så är det så att man måste börja anställa personer så brukar företagen här oftast omvandlas till privata aktiebolag. När man då startar ett aktiebolag så omvandlas företagets organisationsnummer som tidigare var samma sak som ägarens.
Personnummer omvandlas till en ny siffra och det innebär att företaget blir en juridisk person. Och det innebär att företaget kan vara tvungen att stå till svars för saker som företaget gör. Tidigare så när det är en enskild näringsidkare så är det personen som äger företaget som måste stå till svars i och med att det är samma.
organisationsnummer som företagarens personnummer. Men nu har man gjort om företaget till en juridisk person. Och då kan man anmäla företaget.
Och det är företaget som står som skyldig om man är skyldig med skyldiga pengar. Och syftet till att omvandla ett enskilt bolag till ett aktiebolag är främst att man vill få tillgång till mer kapital. Alltså, när jag säljer en aktie i mitt företag, en aktie är en liten del av mitt företag.
När jag säljer min aktie till en person så måste de ge mig pengar för den aktien. Så säljer jag 10% av aktierna i företaget så har jag sålt 10% av äganderätten i företaget. Och då måste personen som jag säljer de här aktierna till ge mig 10% av vad företaget är värt. Så då får jag ju in mer kapital men samtidigt så förlorar jag ju lite äganderätt över företaget. Men så länge jag äger 50% av aktierna i mitt företag så har jag ju ändå kontroll över mitt företag.
Det som är bra här nu då det är att man inte längre kan förlora mer pengar än de pengar man satsar. Ett enskilt företag om det går i konkurs då... Är det ju liksom privatpersonen som äger företaget går ju också i konkurs tillsammans med företaget.
Men är det så att nu att jag äger 50% att jag har köpt aktier i företaget för 100 000 då kan inte jag förlora mer pengar än de 100 000 som jag har investerat. Och det begränsar ju riskerna också lite grann. Samtidigt så kan jag ju inte få mer pengar.
Alltså går företaget med vinst så är jag ju bara berättigad att få 10% av den här vinsten också. Så från att enskild näringsidgare har man 100% ansvar för företagets vinster, man har 100% ansvar för bolagets verksamhet så har man nu omvandlat företaget till en juridisk person och då har man inte längre samma personliga ansvar för allt det företaget gör. Man kan inte heller tjäna för så mycket pengar men man begränsar riskerna på en viss utsträckning.
Då finns det två olika typer av aktiebolag. Det finns publika aktiebolag och det finns privata aktiebolag. Och till en början när man omvandlar sin enskilda firma till ett aktiebolag, det är det oftast privata aktiebolag man brukar skapa då. Och då får man inte sälja sina aktier på en öppen marknad, alltså till exempel på Stockholmsbörsen, där publika aktiebolag säljer sina aktier.
Utan man får... Bara söka upp och ha personlig kontakt med max 200 personer som får köpa delar i mitt företag. Men för att jag ska få starta ett privat aktiebolag så måste företaget vara minst värt 50 000 kronor.
Så om det inte finns 50 000 kronor i företaget. Om man inte innan har sålt varor för 50 000 så finns det 50 000. I värde i företaget så får man inte skapa ett privat aktiebolag. Sen kan man också välja att göra om det här privata aktiebolaget till ett publikt aktiebolag.
Och det är för att man vill få in ännu mer kapital i sitt företag. Alltså om jag bara får kontakta 200 personer att köpa delar i mitt företag. Då är det en väldigt begränsad marknad.
Men om jag gör om mitt aktiebolag till ett publikt aktiebolag så... Så hamnar jag på Stockholmsbörsen och på andra börser. Och då kan ju vem som helst i världen investera pengar i mitt företag.
Men för att jag ska få göra det så måste företaget vara värt minst 500 000 kronor. Sen finns det något som heter handelsbolag. Och det är en företagsform som man använder sig för när man vill sprida. Riskerna.
Det som är viktigt att lägga märke till här är att ägarna, det måste vara fler än en ägare, två eller flera som kallas då för bolagsmän. Och de här personerna kan vara fysiska eller juridiska personer. Och fysiska personer det är alltså verkliga människor.
Men juridiska personer är alltså till exempel ett aktiebolag. Så att jag som privatperson kan... vara delägare i det här handelsbolaget men jag kan samarbeta med en juridisk person alltså ett annat, ett aktiebolag kan gå in som delägare av det här handelsbolaget och här är man återigen skyldig man står i nära anslutning till, alltså min ekonomi som privatperson som delägare, som bolagsman är nära sammankopplat med företaget Så är det så att företag får skulder så är det jag som delägare som måste stå och täcka de här skulderna. Det som är bra här dock är att till skillnad mot aktiebolagen så krävs det inget startkapital. För att starta ett privat aktiebolag som vi sa så måste man ha 50 000 kronor i aktiekapital.
Starta ett publikt aktiebolag så måste man ha 500 000 i aktiekapital. Sen har vi något som heter komma dit-bolag. Och återigen då är komma dit-bolaget en juridisk person. Det är inte en fysisk person utan en juridisk person.
Och det här är lite som ett aktiebolag skulle man kunna säga. Det finns en person som är ansvarig. Och den personen kallas för komplementär.
Och det är den här personen som är ansvarig för skulderna. Sen finns det också delägare. Och de personerna är endast ansvariga för det satsade kapitalet.
Så har man satsat 50 000 kronor så är man endast ansvarig för de 50 000 kronorna. Man kan inte förlora mer än de 50 000 kronorna som man har satsat. Och den här företagsformen är bra om man vill att en juridisk person ska bedriva näringsverksamheten men inte vill bedriva enskild näringsverksamhet.
och inte heller vill bilda ett aktiebolag. Så det är någonstans mitt emellan en enskild firma, enskild näringsverksamhet. Och ett aktiebolag.
Något mellanläge däremellan. Slutligen så finns det då ekonomisk förening. Och det här är en företagsform vars syfte är att främja medlemmarnas ekonomiska intressen genom en ekonomisk verksamhet.
En ekonomisk förening eller kooperativ måste ha minst tre medlemmar och man måste ha en styrelse. Och man blir en medlem genom att köpa en andel i föreningen. Så man köper en andel, det är en engångssumma och man är inte personligt ansvarig för några andra eventuella förluster. Och till exempel så är den här... företagsformen väldigt vanlig inom jordbruk.
Till exempel Arla är ett kooperativ. Då har alla svenska njölkbunder gått tillsammans och startat ett företag. De har lagt en engångssumma. Och så är de medlemmar i den här ekonomiska föreningen. Och den här ekonomiska föreningen, Arla, jobbar då för att främja delägarnas intressen.
Sen är det ju en bostadsrättsförening. Det är ju också en sån sak, alltså då när man köper en bostadsrätt så köper man ju en andel i bostadsrättsföreningen, i den ekonomiska föreningen, när man köper sin lägenhet. Och då jobbar ju föreningen för att bostaden ska öka så mycket i värde som möjligt. Så de försöker ju främja mina ekonomiska intressen.