Transcript for:
Yt: Tändernas anatomi och nummerering

Hej och välkomna till dagens lektion i kursen Munnhålan och tändernas anatomi. Vi ska gå igenom tandnummereringar och lägesbeskrivningar, alltså riktningar. Så när man börjar med att kolla på munhålan, först och främst så kommer ni ofta se den så härifrån, alltså spegelvänt. Får ni tänka lite grann? För att patienten ligger i stolen på det sättet. Och av den anledningen så kommer den ofta skapa sådär. Så ni får passa på nu om ni vill och om möjligt. Att ta fram en spegel och titta på er själva samtidigt. Eller också bara känna med fingret utanpå. Munhålan, alltså mot läpparna. När vi räknar tillsammans. Man delar in. munhålan i fyra olika kvadranter. Och den delningen gör man här, mitten av tänderna, så och neråt. Där man drar ett snitt så och sen även åt det hållet. Så som sagt, härifrån kommer det vara lite spegelvänt. Ni får välja själva om ni vill titta er i spegeln. Men att ni tänker er att första kvadranten, som man pratar om åt den här sidan, är på högersida. Så kvadrant 1 är de. Kvadrant 2 är vänstersida. Och så går man neråt, fortfarande vänstersida, fast i undersäken, blir då kvadrant 3. Och kvadranten till höger här nedanför kvadrant 1 blir då kvadrant 4. Så 1, 2, 3, 4. Okej? 1, 2, 3 och 4. Och då går vi igenom här då. Då blir tänderna på den här sidan, på höger sida, i kvadrant 1. Det här blir då 1, 1. 1, 2. 1,3, 1,4, 1,5, 1,6 och 1,7. Sen får ni tänka på att man kan ha åttorna som man brukar kalla det för. Åttorna är alltså visdomständerna. Så det skulle likväl kunna finnas en 1,8 där. Kollar vi på kvadrant 2 så räknar vi precis på samma sätt. Så 2,1, 2,2. 2, 3, 2, 4, 2, 5, 2, 6 och 2, 7. Vi fortsätter där i kvadrant 3 i undersäken. 3, 1, 3, 2, 3, 4, nej förlåt, 3, 3, 3, 4, 3, 5, 3, 6 och 3, 7. Och precis på samma sätt här då i kvadrant 4. 4, 1. 4, 2, 4, 3, 4, 4, 4, 5, 4, 6 och 4, 7. Då kan ni jättegärna få göra det här på er själva. Om ni väljer att spola tillbaka eller ifall ni vill utmana er själva så ta en kort stund och gör det. Ni kan passa på att pausa nu. Och när ni nu kommer tillbaka så tänker jag att vi ska gå igenom lite lägesbeskrivningar på tänderna. Alltså olika riktningar. När man pratar om tänderna så brukar man vilja ange vart på tänderna som man menar. Så när man säger messialt eller messial riktning då är det så. Den delen framåt. Mot mitten. Så tänk alltid att mittenlinjen är ju precis vid framtänderna. Framåt. Ifrån munbotten. Eller ifrån svalget och framåt. Så det här, den delen här, blir alltså mesialt. Alla dessa riktningar. Den riktningen, den riktningen. Däremellan den och den blir messialt. Från svalget och framåt mot mittenlinjen. Messialt. Även här nere. Och då blir motsatsdelen distalt. Det är alltså den delen av tanden som blir distalt ifrån tanden och bakåt. Så tvärtom. Från mittenlinjen och bakåt. Okej, så då blir den delen, den delen, den där delen, den, den och så vidare. De blir alltså distala riktningar, distalt åt. Så då kör vi ett test här. Om tandläkaren säger här, har du kollat på 1-ettan? Plingar det till här i huvudet förhoppningsvis på er? 1-1-an, det är ju den tanden. För det här är ju kvadrant 1 på höger sida, eller hur? Och det är den första stora tanden. 1-1 och så säger tandläkaren distalt åt. Då vill jag ställa mig här. Den bakre delen av tanden. Säger tandläkaren messialt åt på 1-1-an. Då blir det alltså här. Messialt på tvåettan är ju ungefär samma sak. Ungefär samma yta fast på den egna tanden. Messialt på tvåettan och distalt på tvåettan blir då där. Så messialt och distalt. Messialt mot mittenlinjen mm. Distalt. Bakåt mot svalget istället. Bort ifrån mittenlinjen. Och så har vi lite andra benämningar. Och det är alltså om vi tittar på de här tänderna. Vi ska se om vi kan få lite fokus till det här kanske. Så på den här tanden på 4-6 blir den där delen distalt åt. Det här blir den distala ytan och det här blir den messiala ytan på 4-6. Sen har vi en del som kallas för lingualt. Lingua som ni har fått lära er betyder ju tunga. Så mot tungans håll. Det är ju tungan som sitter här i munbotten egentligen. Lingualt blir då mot tungans håll. Den ytan här. Så lingualt mot tungan. Och så har vi bukalt. Bucca betyder ju kind, bukalt åt, alltså mot kindens håll. Den ytan som vätter mot kinden och mot tungan. Är vi över käken istället så säger man på samma yta som under käken så säger man istället pallatinalt åt. Palatinum betyder ju gum, så palatinalt, mot insidan. Så in-och utsida. Ni har lärt er framåt, mesialt. Ni har lärt er distalt, alltså bak. Ni har lärt er utsidan, mot kinden alltså, bukalt. Och så har vi insidan. Lingualt i underkäken och palatinalt i översäken. Sen har vi också de här ytorna på tanden. Och på de större tänderna, alltså premolörer och bakåt. Premolörer och molörer kallas för... Och lussal yta. Och lussalt. Den här ytan, tuggytan alltså. Och lussalt. Så säger tandläkaren här nu, kan du kolla på 4-4 och lussalt? Då vet jag ju här nu att det är den här tanden för att jag har räknat från mittenlinjen. Men jag får inte luras av räknesättet för det kan ju vara en tand som saknas. Och då kan det bli lite lurigt. Då får jag istället tänka på hur många tänder som finns, vilka jag ser, och tandens uppbyggnad som vi kommer prata om också. Så 4-4 blir då här. Jag ser på tandens uppbyggnad och på tandens form här att det är en premolar. Säger tandläkaren, titta på 4-4 och lusalt, då vet jag att det är den ytan. Så ocklusal yta är tugg yta. På incisiver och kaniner så är den ytan lite tunnare som ni ser när vi tittar i tandbågen. Och därför så kallas den ytan för skär yta istället. Det är den ytan som biter av. exempelvis mackan när vi äter, den skär av istället. Den kallas då för incisal yta eller incisalt. Så incisalt på incisiver och kaniner och oculusalt eftersom att den större tugg yta på premolörer och molare. Så vi har då lärt oss Messialt, framåt, distalt, bakåt. Vi har lingualt eller också palatinalt, inåt. Bokalt, utåt. Och på tanden så har vi ocklesalt eller incisalt på de främre tänderna. Då tänker jag att vi tar en kort paus där så kan ni få skriva upp de orden. Och när ni kommer tillbaka så ska vi gå igenom lite annat. En liten sammanfattning. Bra! Då så, då antar jag att ni är tillbaka och då tänkte jag då gå igenom vad tänderna heter. För det har ju inte vi pratat om så mycket. Och det kommer jag på lite så här i efterhand och jag tänker att då kan jag passa på att spela in det här nu. Men tänderna, de benämns ju utifrån hur de ser ut och hur uppbyggnaden på dem ser ut. Så här har vi då framtänderna. De här fyra första, en, två, tre, fyra. De kallas för incisiver. Incisiver i översäken och i undersäken. Fyra stycken. Vi har de främre, alltså de som är större. Och så har vi de som är mindre också. De ser ungefär likadana ut. De är små miniatyrer av de större. I underkäken så ser de nästan identiska ut, de fyra. Men framtänder, alltså incisiver. Sen har vi, så det är åtta stycken totalt i över-och underkäken. Efter incisiver så har vi kaniner. Och kaniner är då hörntänderna. Eller de så kallade vampyrtänderna. De kan se lite olika ut på olika personer. Olika spetsiga. Men kaniner. Incisiver, kaniner. Då har vi en i varje kvadrant. Alltså en tvåtrea. Vi har en tretrea. En etttrea. Och en fyrtrea. En i varje kvadrant. En i varje käk. En käkhalva är hälften av en käka. Så fyra stycken totalt. Efter kaninerna så kommer ju premolörerna. Och premolörerna, de är två stycken i varje käkhalva. De är något mindre än kaninerna som ni ser. Det kan se lite olika ut. Men de ser väldigt likadana ut även i det öppna bettet. Vi kommer gå igenom i detalj sen hur man kan se skillnad. De är små miniatyrer av molarena som vi har sen. Molarena är ju de större. Och pre på latin betyder före. Och molare är ju de här kintänderna. Så premolare, före molarena. Incisiver. Kanin, premolare och molare. Och molare har vi oftast två men vi kan även ha en visdomstand här, en åtta. Bra! Lite basic info. Jag hoppas att ni har hängt med. Men vi kommer gå igenom det här tillsammans. Och så ska ni även få lite övningsuppgifter och annat. Men då tänkte jag avsluta. Så får vi se om jag kommer på något annat. Tack så mycket! Hej då!