urinorganen eh Vi börjar med att titta på anatomin Vilka delar är det som räknas till urinorganen och var sitter de Ja vi har ett par njurar två stycken njurar och de sitter högre upp än vad många tror Alltså om du ska lokalisera njurarna på dig själv så ska du först tänna Bogen här någonstans och så ska du tänka dig att njurarnas revbensbågen sitter kanske någonstans så här så så njurarna sitter här i höjd med den nedre revbensbågen de sitter också eh dorsalt de sä all långt bakåt de sitter bakom bukhinnan på Medicinskt språk kallar man det retroperitonealt Och de sitter in mot ryggraden till alltså man kan säga lite medialt lateralt det är att man sitter utåt kanten och medialt inåt eh njure heter ren på Fins språk eller på Medicinskt språk och njurarna de producerar hela tiden urin och den här urinen den riner ner här i den här innersta delen av njuren heter njurbäckenet vi kommer till det och sen så urinar de ner här i urinledarna och så samlas urinen upp i blåsan så nu när ni sitter här så producerar ni ungefär lite lite mer än en ml urin per minut så att om jag pratar här nu i 10 minuter så har ni producerat så där 1015 ml urin och det samlas upp Nere i urinblåsan urinledarna heter uretärer eller en uretär eh och urinblåsan den har då namnet vesica alltså någonting liknar svenskans väska kommer också där från det latinska namnet skulle jag gissa vesica urinaria så urinledarna här de mynnar faktiskt på undersidan av urinblåsan mynnar väldigt nära eh urinröret som heter uretra Här har vi ett transversalsnitt Det vill säga man suger av kroppen på det hållet och så kan vi titta på vad njurarna sitter där det röda här är bukhinnan peritoneum och då ser du att njurarna här sitter bakom binan eh Här har du en kotkropp med taggutskott och tvärutskott och här sitter njuren alltså Mm så den här bilden som ju egentligen visar mannens och kvinnans reproduktionsorgan men den visar även här har du R inblås här visar skillnaden i uretraskada den eh njurarna försörjs med blod som alla andra organ Här har du den stora kroppspulsådern a den grenar av med en artär till varje njure arteria renalis njur varar ju ren eh och det är mycket blod ni ser det är en stor artär trots att njurarna inte är så stora så är den en väldigt stor artär dit det går alltid mycket mycket mer blod till njurarna än vad de skulle behöva för att få näring och syre och för att bli av med koldioxid som slaggprodukt och varför det är så Det kan vi ju ta sen när vi pratar lite om vad njurarna gör eh och sen går det en Ven Först går blodet in här och sen så delar det upp sig och det har liten speciella blodkärls systemen in njurarna här sen går de tillbaks samlas allt blodet upp och så går det ut i en Ven här till den stora Nedre håven Vena Kava inf ferier för er som behöver kunna latinska namn på kursen Ni läser Vena Kava inf ferier undre Nedre hålven men njur venen hette Vena renalis Och här har du uretären eh arter renalis och Vad heter venen njurven venar renalis Ja det här är nju förstoring och om du börjar längst in här inne alltså här någonstans här ute här bildas urin och sen så droppar ut genom otaliga små små hål här så rinner det ut uriner samlas upp i det här som då heter njurbäckenet eller pelvis renalis pelvis råde Har du också det är också namnet för bäckenet här nere va så här heter njurbäckenet pelvis renalis eh så Det där är som ett ett hålrum i princip hade du vit ett liten liten litet finger så skulle du kunnat gått in här och liksom känna här här samlas urinen upp eh Om man tittar här på njurven här så brukar man dela in den i njurbark och bark heter på som på andra ställen i kroppen Bark Cortex Cortex renalis njurbark och Vad heter då märgen i njuren Ja då heter den medulla renalis vi har ordet Cortex och medulla har du i binjurarna och du har det i när vi pratar om hjärnbark och hjärn och och hjärnans eh Ja ryggmärgen heter det medulla spinalis och så vidare Eh vad som finns i njurbark och njurmärg kommer vi till sen när vi mer går igenom hur själva urinen bildas för det är ju så att du kör ju in blod här och så ska det bildas urin det är det du ska göra du kör in blod här i arteria renalis och så delar den upp sig i djuren Och sen så rinner blodet ut i vinar renalis och då då Har det hänt någonting med blodet flesta andra organ Så det som har hänt med blodet är att vi har lämnat ifrån oss syre Vi har tagit upp koldioxid vi har lämnat ifrån oss lite näringsämne vi har kanske tagit upp lite andra slaggprodukter också men här är det inte bara så utan Här har vi gått in här och sen kör vi tillbaks Och sen har vi lämnat ifrån oss en massa ämnen som rinner ut här och det heter urin det som har bildats här urin så allt som finns i urinen här har ju varit i blodet Eh Men det är en lite annan sammansättning på urinet där än På blodplasma här Jag kanske ska kommentera de här rören blod Alltså det är foto som jag har tagit på blod när blod förstår många timmar så sjunker alla blodkropparna ner till botten så man har blodkropparna här och blodplasma där och innehållet i blodplasma där är lite annorlunda där och det som har försvunnit finns nu här Ja Eh alltså om vi inte har njura som fungerar så kan man ju koppla en patient på dialys och då får man göra det ett par gånger i veckan eh och då så gör man så att man tar ut blod och så får det gå in i en apparat Och här i den här apparaten så ska det ske samma sak då ska man skilja bort vissa ämnen från blodet eh och sen så går tillbaks till till patienten så här men vi som har fungerande njurar då pågår detta hela tiden 24 Vad säg man 247 alltså 24 timmar om dygnet sju dagar i veckan eh alltid så strömmade blod genom njurarna och alltid så eh producerar vi lite urin Eh ja Vad har vi njurarna till nu kommer det bara en lista här ska försöka försök fundera lite kring vad V det är för ord som jag säger här eh En av djuras uppgifter är att stabilisera extracellulär vätskans då ska vi först sä Vad är extracellulär vätska det är vätskan utanför Cellerna Alltså du har vätska i dina celler du har vätska utanför Cellerna vätskan utanför Cellerna kan man sen dela upp i den vätska som befinner sig mellan Cellerna och den som är i blodet är du med så det är den vätskan här utanför blodet och mellan Cellerna Det är den vätskan så är det två saker som njurarna hela tiden håller på och justera det är volymen Hur mycket vätska har det totalt eh håller volymen på att sjunka Ja då ska njurarna försöka göra så lite urin som möjligt fast ändå blir jag med alla slaggprodukterna eh Har du myck stor vätska i blodet för mycket vätska inte i blodet om du har väldigt mycket vätska i kroppen Ja då ska vi försöka göra mer urin den andra saken det är att stabilisera extracellulär vätskans osmolaritet osmolaritet det är alltså antal lösta partiklar och jag brukar för att få en känsla för det sä så här så gör jag så här då att ni kan tänka er salthalten i blodet du har känt salthalten på dina tar och det är den salthalten vi har i extracellulär vätskan den motsvarar eh natriumkloridlösning 9 mg per milliliter det är det man använder i eh inom när ni tvättar sor och och håller på på sjukhus när man tvättar s eller injicera och sånt så att du ska ha en viss osmol Om du får för låg osmolaritet det vill säga mer vätskorna blir mer utspädda då kommer Cellerna i din kropp att svälla och det vill de inte hålla på att göra för mycket om du får för hög osmolaritet så kommer Cellerna i din kropp att krympa eh så att den njurarna är med detta hela tiden så fort osmolariteten bara börjar ändras något Håll någon procent upp eller ner så kommer njurarna till att ändra sin urinproduktion här så att man hjälp till att justera den den andra saken är att vi ska avlägsna avfallsämnen metabolism bildas avfall den allra största avfalls molekylen som bildas i kroppen är ju koldioxid och den lämnar kroppen via lungorna Eh Men det bildas andra avfallsprodukter den ena är kväve avfall och det billas i form av urea går i för sig flera steg och det är främst när vi bryter ner aminosyror alltså proteiner så bildas det UA eh En annat sånt här avfalls Det är urinsyra det är också ett kväv avfall eh Det bildas av när man bryter ner eh DNA molekyler till exempel eh kreatinin är en speciell avfallsprodukt som man ofta har som mått på hur bra njurarna fungerar när man kommer till sjukhus och tar lite allmänna prov ska se att kroppen är okej så kolla man hur mycket kreatinin Det finns skulle kreatininhalt vara hög så är det ett tecken på att njurfunktionen inte fungerar som den njurfunktionen är dålig så kreatinin är faktiskt en liten avfallsprodukt av Har du läst om muskler så vet du att i muskler Finns det något som heter kreatinfosfat så det är en liten avfallsprodukt av det och den kommer ut här sen har vi ett ämne som gör att urinen blir gul Det är faktiskt samma ämne som gör att urinen blir eh att avföringen blir brun där ombildas det och blir brunt och det heter Billy Rubin och det är en slaggprodukt som bildas när röda blodkroppar bryts ner så rubriken här är att en av njurfunktionen är att man ska bli av med avfallsprodukter det andra är att avlägsna främmande ämne från blodet och när man säger främmande ämne då menar man ämne som vi får i oss som egentligen är kroppsfrämmande kroppen har ingen speciell nytta av dem eh och det kan ju vara allt från läkemedel Det är ett främmande ämne livsmedelstillsatser Eh Men även skriver jag här naturliga ämnen i mat växter producerar väldigt mycket olika molekyler och en del molekyler kallar vi ju näringsämne för de behöver vi andra har vi absolut ingen nytta av en del är lite för oss eh och det är brukar kalla det kroppsfrämmande ämne det är ju inget avfall som har bildats utan det är ju sånt som vi f i oss när vi äter här har vi en funktion som man skulle kunna koppla lite grann till den där uppe eh njurarna är jätteviktiga att reglera koncentrationen av de flesta joner vi har i kroppen så joner i extracellulär vätskan och vilka joner är det då inom medicin envisas man att kalla dem för elektrolyter det är några viktiga det är till exempel natrium kalium kalcium men även fosfatjoner och kloridjoner och sånt är med och reglera s här men natrium kalium kalcium och sen är NJ njurarna väldigt viktiga och med att reglera syra basbalansen det kan du själv eh Om det har bildats mycket syror i kroppen så kommer urinen till att bli sur det Då släpper vi ut mer vätejoner här om det har bildats mycket basiska ämnen i kroppen eller kroppen har blivit basisk alkalisk så släpper vi istället ut vätekarbonat vi urinen Eh hur kan du prova detta Jo du kan kö köpa en sån här ph-sticka som mäter ph på urin så kan du prova äta olika slags kost det kan du slå upp någonstans basbildande kost och syrabildande kost en kost som innehåller väldigt mycket protein då Använder du proteinet som bränsle och i proteiner så finns det Bland annat lite grann vissa aminosyror innehåller lite svavel Det bildas faktiskt lite svavelsyra där och så att bland annat hög halt av protein gör att man bildar lite mer eh syror i kroppen och då kommer njurarna då kommer urinet ju bli lite sur eh för att justera detta och så kan du äta annan kost då bildas det mer basiska ämnen i kroppen och då så kan du testa ph-värdet på urin och då kommer urinet ju bli lite basisk eh förutom detta så har också urinorganen några andra funktioner som inte är direkt kopplade till urinproduktion vad kan det vara Ja vad kan det vara ja vi kan ställa en liten fråga här personer som har njurskador dåliga njurar de kan också få anemi anemi kallar man på svenska blodbrist eh ska man vara lite mer korrekt så är BL anemi det är att man har för lite hemoglobin det vill säga det som transporterar syre i kroppen som finns i de röda blodkropparna du har för lite hemoglobin lågt globin värde Varför har man det om man har dåliga njurar har du någonting med utsöndring Nej det har ingenting med någon utsöndring att göra alls Nej njurarna har en helt annan funktion här de njurarna är en hormonproducerande under förkortningen EPO är nämligen ett hormon som såna här som sysslar med uthållighetsidrott dupa sig med alltså Det är ett hormon som gör stimulera säger till benmärgen bilda fler röda blodkroppar det är det erytropoetin gör så Ju mer erytropoetin du har ju mer röda blodkroppar bildar du eh och det har ju då hänt att såna här som sysslar med uthållighetsidrott till exempel cykling de dopar sig med EPO Eh Men det var den första grejen där alltså njurarna är en hormonproducerande inaktivt d-vitamin till aktivt d-vitamin eh och det heter calcitriol och det är det som är aktivt och säga till termen ta upp mer kalcium eh och sen njurarna med och reglera blodtrycket det måste man känna till om man är med och behandla personer för högt blodtryck njurarna är i högsta grad med att reglera blodtrycket har man högt blodtryck så kan man då få medicin som gör att man ökar orid produktionen de minskar blodvolymen och de minskar blodtrycket men njurarna är själv med och reglera detta och det gör de genom att njurarna bildar något som heter renin eh och renin är alltså de här två Det är hormoner renin är inget hormon egentligen För det har ingen septor i en cell Det är ett litet enzym som klipper sönder en liten grej som sen ombildas till någonting som man kan sä i ett hormon och sen sätter igång Va Det finns ett system som heter r aas s ras och njurarna är med Det är det första ret här och det här är en sån här eh katten på råttan och råttan på repet och repet på damp Så när r sätter igång här så händer det grejer så det bildades det a som ombildas till ett annat A och så heter det r aas Systemet så det är tre saker som inte är direkt kopplade till urinproduktion två hormoner och ett som man ibland nästan kalla hormon Fast egentligen är ett enzym det var detta nästa avdelning kommer till att gå lite nogrann igenom Vad är det som händer i den här spännande njurbarken och njur eh märgen när urinen bildas och vad händer sen när vi ska göra miktion alltså kissandet fysiologi