Begrepp - andra världskriget och kalla kriget
Andra världskriget
Begrepp
Förklaring
Molotov-Ribbentrop-pakten
En icke-angripspakt mellan Tyskland och Sovjet, som innebar att Hitler och Stalin delade upp Östeuropa (främst Polen) mellan sig. Syftet var att ingen av de båda stormakterna skulle angripa varandra eftersom de båda ville expandera i östra Europa. Hitler ville inte heller riskera ett tvåfrontskrig.
Appeasement-politiken
Ett begrepp som beskriver Storbritanniens och Frankrikes utrikespolitik före andra världskriget, som innebar att så långt som möjligt undvika krig, genom att acceptera de territoriella krav som Hitler ställde.
Finska vinterkriget
Det krig som pågick över vintern 1939-1940 mellan Sovjet och Finland. Kriget inleddes 1939 med att Sovjet invaderade Finland, där de dock mötte kraftigt motstånd. Ryssarna var dock övermäktiga och Finland fick gå med på en rad olika ryska krav.
Förintelsen
Ett samlingsbegrepp på nazisternas förintelse av olika folkslag som betraktades som mindre värda - främst judar. Många dog i koncentrationsläger. Siffrorna varierar, men sammanlagt dog cirka 13 miljoner under förintelsen, varav ungefär 6 miljoner var judar.
Wannseekonferensen
En konferens bland ledande nazister om hur förintelsen på judar skulle stakas ut och effektiviseras. Det övergripande målet var att säkerställa ett “judefritt” Europa.
Blixtkrig
Tyskarnas taktik i krigföring. Den gick ut på att anfalla snabbt och kraftigt (som en blixt).
Anfallet mot Pearl Harbour
Japans anfall mot den amerikanska flottbasen vid Pearl Harbour på Hawaii i Stilla havet. Anfallet, som ägde rum i december 1941, var ett svar på USA:s sanktioner mot Japan. Anfallet inleddes utan krigsförklaring, men lyckades inte att förstöra hela den amerikanska flottan.
Slaget vid Stalingrad
Det långdragna slag som ägde rum i staden Stalingrad mellan tyskarna och ryssarna 1942-1943. Staden förvandlades under slaget till ruiner och slutade med ett tyskt nederlag. Slaget var en av krigets vändpunkter och bidrog starkt till att Tyskland sedermera gick mot det slutgiltiga nederlaget.
Dagen D
Är ett begrepp för amerikanernas landstigning i Normandie, i norra Frankrike. Det ägde rum den 6 juni 1944. Här mötte amerikanerna starkt motstånd mot de försvarande tyskarna, men slutade i amerikansk seger. Från och med den segern kunde USA börja landsätta trupper, vilka sedermera såg till att förkorta kriget.
Nürnbergrättegångarna
Den krigsdomstol som efter andra världskriget ställde ledande nazister inför rätta för de brott mot mänskligheten de begått. Somliga blev dömda till döden, vissa sattes på livstids fängelse och vissa blev frigivna.
Kalla kriget
Begrepp
Förklaring
Trumandoktrinen
Den doktrin (riktlinje) för USA:s utrikespolitiska hållning som bland annat den amerikanske presidenten Harry Truman var med och drev igenom 1947. Den innebar att USA skulle agera aktivt för att förhindra all vidare kommunistisk expansion.
Marshallplanen
Ett initiativ från USA om att stärka västra Europa ekonomiskt efter kriget. Därför skulle stora mängder av amerikanska lån och bidrag få Västeuropa på fötter igen, samtidigt som det fanns ett intresse i att dra de västliga europeiska länderna närmare den fria och marknadsstyrda världen.
NATO
Den västliga allians för en rad fria, marknadsekonomiska länder. USA stod i spetsen (och gör så fortfarande) för denna allians som bildades 1949. Alliansen utgjorde det tydliga blocket mot Sovjets motsvarande Warszawapakten.
Warszawapakten
Den östliga allians som var Sovjets svar på NATO. Alliansen omfattade en rad kommunistiska stater i framför allt Östeuropa. Sovjet gick i spetsen för denna allians som bildades 1955.
Järnridån
Ett begrepp som myntades av den brittiske premiärministern Winston Churchill. Han menade att Europa så skarpt hade delats upp efter andra världskriget, att det kunde liknas vid att en järnridå hade sänkts ner mellan det fria väst och det kommunistiska öst.
Berlinmuren
I samband med att Berlin, likt övriga Tyskland, delades upp i väst och öst byggdes en stor mur som löpte genom hela staden och delade upp den i Väst- och Östberlin. Anledningen var att mängder av östberlinska invånare flydde till Västberlin. Berlinmuren försvårade detta effektivt. 1989 revs muren, vilket också blev starten på kommunismens fall i hela Östeuropa.
Kapprustningen
Under kalla kriget rustade USA och Sovjet kraftigt ikapp. Den ena fick inte visa sig svagare än den andre och därför triggade de båda varandra i att rusta upp till nivåer som idag betraktas som helt absurda. Ett av de nya skräckinjagande vapen som utvecklades under denna period var vätebomben. Det tävlades också i vilket land som kunde visa att man var bäst i rymdteknik, exempelvis vilka som var först ut i rymden eller vilka som kunde placera den första människan på månen.
Terrorbalans
Den stämning som rådde i samband med kapprustningen. Begreppet innebär att båda länderna var så starka att de kontrollerade varandra med hjälp av terror (skräck). Rädslan att förklara krig mot den andre skulle vara för stor och på så vis höll man varandra i ständig “schack”. Ironiskt nog kan man alltså konstatera att det var mycket tack vare att de båda supermakterna hade så kraftfulla och förödande vapen som ett stort krig aldrig bröt ut.
Kubakrisen
Den diplomatiska kris som utspelade sig mellan Sovjet och USA, i vilken Sovjet försökte installera kärnvapenbestyckade missiler på det allierade Kuba. Tilltaget välkomnades inte av USA som, samtidigt som de förberedde sig för en skarp konfrontation, förde diplomatiska medlingar med ryssarna om att dra tillbaka sina missiler. Det lyckades, men situationen var mycket nära att urarta i vad som hade kunnat bli en katastrof.
Koreakriget
Det krig som utspelades mellan det kommunistiska Nordkorea och det kapitalistiska Sydkorea 1950-1953. USA stöttade Sydkorea militärt, medan Sovjet och Kina stöttade Nordkorea militärt. Av förklarliga skäl var det mycket spänt mellan supermakterna under den perioden.