Tabb 1 Buddhismen
Pedagogisk planering Mål Målet med det här avsnittet är att du ska:
Religion och samhälle
Betygskriterier
Att kunna inför Examination Buddhismen
Material
Buddhismen Buddha Buddha föddes som hindu för över 2500 år sedan. Hans namn var Siddharta Gautama och han var av kunglig börd och hade allt man kunde önska sig. Enligt legenden föddes Siddharta ur sin mor Mayas höft stående medan hon höll sig i gren på ett träd. När sonen föddes så inträffade otroliga saker, solsystem ändrade banor, blinda såg och halta gick. Han kunde genast gå och tala och för varje steg han tog slog en lotusblomma ut. Hans mor fick aldrig se hans pojke växa upp då hon dog då Siddharta var sju dagar gammal. Hans far skyddade honom från allt ont som fanns runt omkring så Siddharta fick aldrig lämna furstendömet. Enligt en spådom vid hans födelse skulle han antingen bli en stor furste eller överge sin prinsvärdighet och rikedom och bli en stor andlig ledare. Såklart ville hans far att han skulle bli furste så han lät honom få allt han ville ha och Siddharta fick inte lämna palatset. Kungen skulle göra allt för att skydda Siddharta att komma i kontakt med sjukdom, åldrande, fattigdom eller död. När Siddharta blev vuxen gifte han sig och fick en son. Trots kungens alla försök att skydda furstedömet från att spådomen skulle slå in och ingen skulle ärva tronen så kan inte någonting som varit bestämt i miljoner år förhindras. Enligt legenden gav han sig iväg ut i världen för att se den och lämnade sin fru, far och sitt barn efter sig.
Det första han såg var en åldring, en sjuk och en död människa och insåg att detta ingår i livet. Inte ens han som var kunglig kunde komma undan detta. Prinsen ville hjälpa till att hitta en väg ut från den sorg han sett i ögonen på människorna utanför palatset. Det var hans plikt att använda sitt liv på ett bättre sätt än att vara furste och leva i ett vackert palats innanför höga murar. Han måste hjälpa människorna att finna svaret på varför det finns lidande i världen.
Han mötte även en asket som genom att avstå från livets goda försökte finna en väg ut ur lidandet. Då bestämde sig Siddharta för att lämna sin trygga tillvaro för ett liv i meditation och askes. Denna handling var inte ovanlig på den här tiden. Men askes var inte rätt väg att gå då det bidrag till ännu mer lidande. Tiden gick och efter sju år hade han fortfarande inte kommit fram till gåtans lösning.
I byn Bodh Gaya satte sig Siddharta för att meditera under ett fikonträd. Han tänkte inte flytta sig förrän han hade löst gåtan om livets mening. En ond demon som hette Mara ville hindra honom från hans sökande genom att spruta sand i hans ögon och mun. Men Siddharta satt kvar, så Mara sände vackra kvinnor som skulle förföra honom så han avbröt sin meditation men Siddharta satt kvar och mediterade. Mara fick ge upp.
Efter 49 dagar så hade Siddharta äntligen fått svar på sin fråga varför det finns lidande i världen. Han insåg att allt lidande beror på att människor aldrig är nöjda med det de har. Människan söker alltid efter mer, och då tar sökandet aldrig slut. Då upphör heller aldrig lidandet. Siddharta har nu blivit upplyst, han har blivit Buddha. Han satt kvar i ytterligare sju veckor och sedan tog han hjälp av sina vänner som fick bli hans lärjungar, som skulle dela hans förståelse och hjälpa till att föra budskapet vidare till andra
Gudsbild I de andra religionerna så har du lärt dig att gudsbilden är en av de grundstenar som en religiös livsåskådning vilar på. Men när det kommer till buddhismen så måste du studera denna grundsten på ett nytt sätt. Inom buddhismen så finns det inte någon Gud, Buddha trodde inte på någon Gud eller på det gudomliga som skapat världen och genomsyrar allt, likt Brahman inom hinduismen. Buddhismen beskriver istället tillvaron som ett kretslopp. Dels finns världen, dels finns allt som finns i världen. Där finns djur, natur och människor men också gudar och andar. Världar förstörs och nya föds. Det innebär att världen inte finns på samma sätt som vi vanligtvis ser i västvärlden. Världen består av små delar som är i ständig rörelse. Det finns inte någon början och inte något slut. Allt reinkarneras i ett kretslopp. I kretsloppet finns olika nivåer som en människa kan återfödas till. Om du levt på ett felaktigt sätt kan du återfödas till ett djur men om du levt rätt kan du återfödas som en Gud. Målet är inte att bli en gud utan målet är att bli ingenting, att uppnå Nirvana som buddhisterna kallar det. När man nått Nirvana då har man uppnått målet att sluta reinkarneras. Människan förändras hela tiden, när vi är 20 år är vi inte samma personer som när vi var sju år. Vi är som floder, en flod har samma namn men vattnet som flyter i floden är nytt hela tiden.
Även fast Buddha själv inte trodde på någon Gud eller på det gudomliga. Han var ateist, det vill säga utan tro på Gud. Många buddhister ser Buddha som en inspirationskälla, en lärare, en vanlig människa. Men idag i många riktningar så ser man Buddha som en Gud. Riktningar Buddhismen likt många andra religioner har delats in i olika riktningar. Vem kan uppnå Nirvana? är frågan som splittrat buddhismen. Efter Buddhas död kom hans lära att tolkas på flera sätt. Några ansåg att alla människor kunde nå Nirvana, andra ansåg att det endast var munkar och nunnor. Därför delades riktningen upp i olika riktningar.
Tibetansk buddhism Lamaism, eller tibetansk buddhism som den också kallas, växte fram i Tibet på 600-talet e.Kr och är en speciell form av buddhism som har sina rötter i vajrayanabuddhismen. Lamaismen fick en särskild prägel efter att ha smält ihop med den lokala folktron på gudar, demoner och andar. Inom lamaismen förenas tron på att människan av egen kraft kan nå nirvana med tron på att man kan be himmelska väsen i form av buddhor och buddhisatvor om hjälp. Kulten i ett tibetanskt tempel präglas av rikedom och prakt. Man dyrkar framförallt Buddha och hans himmelska gemål Tara. Detta sker med hjälp av offer och formler som har karaktären av besvärjelser.
Inom lamaismen dyrkar man flera gudar och gudinnor, och Buddha har blivit en gud. Den tibetanska buddhismen lägger stor vikt vid magiska riter och religiösa formler, s.k. mantras.
Karaktäristiskt för Tibet är böneflaggorna som kan finnas uppsatta på hus, tempel eller ute på åkrarna. En annan speciell grej är bönekvarnarna. En sådan håller man i handen och snurrar den så att texten - som är lindad runt och innehåller böneformler och besvärjelser - hela tiden går runt.
Dalai lama - lamaismens och Tibets ledare De munkar som anses ha kommit längst på den andliga vägen kallas för lamor. I varje kloster finns det en lama, men alla ska lyda Dalai lama.
Den heliga staden i Tibet heter Lhasa. Där har Tibets religiösa och politiska ledargestalt - med titeln Dalai lama - haft sitt residens sedan 1600-talet och fram till 1959. Dyrkan av Dalai lama är specifik för Tibet.
Dalai lama anses vara den som kommit längst på den andliga vägen, men istället för att nå nirvana har han valt att återfödas om och om igen för att kunna leda andra människor mot nirvana.
När Dalai lama dör gäller det att finna den nya kropp som hans karma tagit i besittning. Därför sänder man ut spejare i hela Tibet och norra Indien för att leta efter en särskild pojke som fötts under Dalai lamas dödsår. Barnet får sedan genomgå tester av olika slag för att säkerställa att det är rätt person som hittats.
Många tibetaner anser att Dalai lama är en levande gud.
Theravada buddhism Theravada (de äldstes skola) håller fast vid den ursprungliga buddhistiska ateismen. Buddha uppfattas som en människa och en lärare som visar den åttafaldiga vägen till nirvana (utslocknandet). Vägen går över många återfödslar innan man som munk (eller i vissa fall nunna) blir arhat och kan ingå i det slutliga nirvana. Denna riktning - som också ibland kallas hinayana (den lilla vagnen), eftersom den är svårare att praktisera - återfinns idag i första hand i Sydostasien i Sri Lanka, Thailand, Burma, Laos, Kambodja med flera. Anledningen att riktningen är liten beror på att den är sträng och det är svårt att uppnå Nirvana endast munkar och nunnor når slutmålet, allt ligger på dig som människa utan hjälp av andra.
Det är viktigt att följa reglerna, det finns ingen förlåtelse för när du begår misstag. Karma är personligt (inte som en själ) ser allt och räknar ihop dina synder. Vägen till Nirvana är genom meditation.
Mahayana buddhism Mahayana (den stora vagnen) är en frälsningsväg för många människor, ett mer liberalt sätt att nå frälsning. Här tar man fasta på att Buddha avstod från att omedelbart helt gå in i nirvana när han nått upplysning. Att det finns bodhisattvor på jorden som hjälper människor att nå Nirvana. Alla kan nå Nirvana inte bara munkar och nunnor.
Det finns många bodhisattvas liksom det finns många buddhor. Den historiske Siddharta Gautama (Buddha) är bara en av dessa, men anses vara den främste av alla buddhor. Man kan offra och be till Bodhisattvan.
Inom mahayanabuddhismen talar man om en evig ur-Buddha som gestaltar sig i otaliga väsen. Alla dessa buddhor är uppenbarelser av den himmelske, tidlöse Amitabha buddha. Han har skapat det Västra paradiset. Där mottar han alla som i sin tro vänder sig till honom. Buddha uppfattas således som ett övermänskligt väsen och dyrkas ibland som en gud.
Lotussutran eller Lotusboken är mahayanabuddhismens viktigaste skriftsamling. Den är skriven på sanskrit och anses tillkommen på 100-talet e.Kr. I Lotussutran berättas om hur Buddha uppenbarar sig på en bergstopp, omgiven av tusentals andra buddhor, gudar och lärjungar. Han säger till dem att munklivet är en för smal väg eftersom det endast räddar ett fåtal. Han förkunnar (förklarar) istället att det finns en bred väg - "en stor vagn" - som ger möjlighet till frälsning för alla. Det är trons och nådens väg. Alla som åkallar honom i tron, vare sig det är man, kvinna eller barn, kommer att räddas. Buddha själv och andra himmelska varelser är fyllda av medlidande med alla människor.
Religiösa texter Tripitaka Första korgen - Förklarar hur munkar ska leva Andra korgen - Innehåller den buddhistiska läran, Buddhas predikningar och berättelser om Buddha. Tredje korgen - Förklarar hur läran ska tolkas och är filosofisk till sin karaktär. Berättar även vad som är rätt och fel.
Dhammapada I korg två ingår en liten skrift som heter Dhammapada och det är den mest betydelsefulla skriften. Verserna i boken innehåller tankar om hur vi människor ska förhålla oss till livet. Där förklaras hur en människa ska vara för att nå Nirvana, som är slutmålet för en buddhist.
De fyra ädla sanningarna - som en läkares diagnos Man kan lägga märke till att Buddha genom de fyra ädla sanningarna presenterar livets problem ungefär som läkare brukar göra då de undersöker en patient:
Dukkha - Allt leder till lidande (VAD?) Den första sanningen säger: att födas, att leva, att vara kär, att vara sjuk, att åldras, allt i livet leder till lidande. Det slutgiltiga beviset är att vi dör. Buddha utgår från att inget är bestående utan allt förändras hela tiden. Om vi tror att något är bestående blir vi bara otillfredsställda och lider.
Samudaya - Lidandet beror på begäret (VARFÖR?) Den andra sanningen förklarar orsaken till allt lidande. Orsaken är att människan aldrig är nöjd med det hen har utan ständigt önskar sig mer. Det kan handla om kärlek, prylar, nöjen och uppmärksamhet exempelvis. Detta begär leder i sin tur till att vi föds igen och att födas till nya liv skapar bara nytt lidande.
Nirodha - Lidandet upphör när begären försvinner (HUR?) Den tredje sanningen ger svar på hur lidandet ska kunna upphöra. Släck alla begär, sluta önska dig saker och ting, be inte om kärlek och framgång, då blir du fri och når harmoni. Den som lyckas med detta kommer inte att återfödas utan når målet Nirvana.
Magga - Det finns en väg bort från lidandet (VÄGEN UT) Den fjärde sanningen beskriver hur en människa bär sig åt för att få bort sina begär. Det gör hen genom att gå den åttafaldiga vägen. Den fjärde sanningen innehåller alltså en uppmaning om att leva på ett sätt som anses vara buddhistiskt. De tre ädelstenarna/juverlerna Den buddhistiska läran brukar sammanfattas i tre viktiga löften. Dessa kallas för de tre ädelstenarna eller juvelerna. Den räknas som buddhisternas trosbekännelse eller tillflyktsformel
Den åttafaldiga vägen När Buddha höll sin första predikan vid Benares presenterade han sina tankar. Han började med att beskriva olika levnadssätt. Det finns enligt Buddha två motsatta sätt att leva på. Ett sätt är att leva i lyx och överflöd, ett annat att leva så enkelt så att det blir självplågeri. Inget av dessa sätt ät bra. Buddha ansåg att det rätta sättet ligger där mitt emellan - den gyllene medelvägen. Den innebär att människan ska leva på ett särskilt sätt, som man förklarar i den åttafaldiga vägen.
Den som följer de åtta stegen går den gyllene medelvägen, som leder till lycka och harmoni i livet och slutligen nå Nirvana.
Högtider
Vesak - Buddhadagen
Den viktigaste högtiden som firas av alla buddhister, dock så firas den olika mellan riktningarna. Firas till minne av Buddhas födelse, upplysning och död, man firar den vid fullmåne i månaden Vesak. Den dagen är det viktigt att hålla puja. Om det växer något fikonträd i grannskapet tänker människor på Buddha under fikonträdet i Bodh Gaya. De ger trädet vatten till minne av Buddha. På hus, tempel, fikonträd och stupor sätts lyktor och lampor som symbol för den insikt om livet som kallas upplysning eller uppvaknande. Fattiga får mat och sjuka får besök. Människor avstår från allt arbete som skulle kunna skada levande varelser. Många fastar och försöker vara helt tysta i sju dagar. Vanligt att också vallfärda till någon buddhistisk minnesplats. Man tar sig ofta till ett tempel och lyssnar på berättelser kring Buddhas liv.
Puja Puja kallas det när en eller flera buddhister söker sig till Buddha eller ber en bodhisattva om hjälp för att följa den åttafaldiga vägen. Puja kan hållas i ett tempel, men det går att hålla puja hemma också. Buddhisten ber vid ett altare och tänder rökelse eller sätter blommor framför en bild/staty av Buddha eller någon bodhisattva. En dag i veckan kallas pujadagen. Pujadagen vid fullmåne är extra viktig. Traditioner Födelse När det är svårt att komma överens om namn, då vänder man sig till munkar i templen som med hjälp av information om barnet kommer med ett namn till barnet. Det är också vanligt att vid barns födelse tar föräldrarna med barnet till en munk eller nunna som läser högt ur de religiösa skrifterna och välsignar barnet och ber böner för att barnets liv ska bli bra.
I Theravada länderna tar föräldrarna med sig det nyfödda barnet till ett tempel så att munkarna kan välsigna barnet genom att skvätta vatten på hen. Slutligen så eldar man ett vaxljus så det droppar ned vax i vattnet. Detta ska symbolisera sammansmältningen av de fyra elementen: jord, luft, eld och vatten.
Bröllop Det händer att buddhister söker upp ett kloster och ber en munk välsigna deras kommande äktenskap, men det finns inga regler för hur detta ska gå till och äktenskapen har egentligen inget med religionen att göra. Många gånger kan en anhörig sköta ceremonin och det sker oftast borgerligt.
Ofta förekommer någon form av tillbedjan framför en buddhastaty under ceremonin. Ett vanligt inslag är också att mannen och kvinnan lovar att ta hand om varandra. Att vara otrogen ses som ett olämpligt beteende som strider mot rätt handlande enligt den åttafaldiga vägen. På så sätt har äktenskapen för många buddhister ändå en religiös dimension.
Att tänka på är att äktenskap kan innebära att människan ser mer till kärleken och förhållandet än till det som är viktigt i livet, nämligen att nå insikt om hur det egentligen är, vilket den buddhistiska läran förklarar. Något buddhister är väldigt strikta med är att sex ska ske inom äktenskapet.
Enligt en tradition inom Theravada så viras en bomullstråd runt en Buddhastaty och sedan runt alla närvarande, även munkarna. Efter att munkarna läst heliga texter och välsignat paret så klipps två bitar av tråden. den ena tråden knyter en munk runt brudgummens handled och den andra knyter brudgummen runt sin frus handled. Munkar får inte vidröra kvinnor. Trådarna ska bäras tills de faller av eller går sönder.
Död Döden är för de flesta buddhister en naturlig och självklar del av livet, ytterst en bekräftelse på att allt är tillfälligt, en av buddhismens centrala tankegångar. Inför döden önskar buddhister ofta lugn och ro. Ibland reciterar man mantran, eller läser högt ur buddhistiska texter. Tystnad kan också vara viktigt.
Det förekommer både kremering och kistbegravning. På buddhistiska begravningsplatser finns ofta en gemensam stupa, där anhöriga kan minnas och sörja de döda men också påminnas om Buddhas lära och att allt är föränderligt.
Munkarna är viktiga när någon dör, de kan besöka den döende i hemmet eller också kan den få bo i klostret den sista tiden av sitt liv. Därefter kan den brännas på ett gravbål i närheten av klostret. Familj och vänner deltar tillsammans med munkar som sjunger sånger och ger välsignelser.
(Bildtext: Buddhistiska munkar framför ett gravbål, begravningsceremoni)
Mattraditioner Inom buddhismen så finns det inga speciella regler för mat och dryck. Den som är buddhist kan äta kött men också välja att vara vegetarian eller vegan. Däremot är det viktigt att skänka mat till munkar och nunnor, de ska ta emot mat från alla oavsett om du är fattig eller rik. Att ge mat till de som behöver ger god karma.
Klosterväsendet Munkarnas, liksom nunnornas, främsta mål är att uppnå Nirvana. Inom theravadabuddismen är det bara munkar som kan uppnå Nirvana. För att lyckas med det finns det olika regler de måste följa:
Eftersom de förväntas leva ett enkelt liv, får de knappt ha några ägodelar. De får äga:
Munkarnas arbete Klostren har koppling till byarna runtomkring. Byborna kommer till munkarna för att få råd* och för att få svar på olika religiösa eller filosofiska frågor. Många munkar och nunnor är med och genomför olika ceremonier hemma hos folk vid bröllop och begravningar, husinvigningar och nybilsvälsignelser.
Det är inte så vanligt att en munk eller nunna förblir det hela livet. Inom buddhismen är det vanligt att ungdomar blir munkar eller nunnor för en tid, för att sedan återvända till det "vanliga" livet med sin familj. Lite som ett bevis på att de gått från att vara barn till att bli vuxna. en så kallad övergångsritual. Många gånger sker det under Vassa högtiden, som är tre månader lång och ursprungligen under regnperioden i Indien.
(Bildtext: Ung buddhistmunk)
Munkarnas kost
Munkar och nunnor förväntas lägga all tid på religionen, så de har ingen tid för matinköp eller matlagning. Därför går de ut vid gryningen, ibland så tidigt som 4 på morgonen, och går omkring längs gatorna utanför klostret med sina matskålar så att byborna kan komma till dem och fylla matskålarna med ris och grönsaker. Det anses ge god karma när man ger mat till en munk eller nunna. Det är så pass bra att det i större städer händer att munkar och nunnor får mycket mer mat än de orkar äta varje dag.
Munkar och nunnornas liv får inte vara orsak till att djur dödas. Men om de får kött i sin matskål får de äta det köttet. Djuret har ju redan dödats. Normalt sett är dock alla munkar och nunnor vegetarianer. Det är dock främst theravadabuddister som äter kött.
Nunnorna blir allt vanligare inom buddhismen men fortfarande så finns det flertalet munkar. Men på platser som i Taiwan där andelen nunnor kan vara upp till 75%. Många av nunnorna har en hög utbildning bakom sig. Nunnornas regler är strängare än munkarnas och ses som underställda munkarna
Munkar och nunnor ingår i en gemenskap eller församling som man kallar sangha, den kan också innefatta lekmän och lekkvinnor. I Thailand har aldrig nunnorna varit en del av sanghan som domineras helt av munkar
Att leva som buddhist Om man råkar vara född i ett buddhistiskt land av buddhistiska föräldrar så blir man automatiskt buddhist, precis som många svenskar förväntas vara kristna när de föds. Därför finns det förstås även många buddhister som inte praktiserar meditation eller sätter sig djupare in i lärorna, precis som det finns många kristna som aldrig ber eller går i kyrkan.
Om man som icke-buddhist skulle vilja bli buddhist så är det ganska okomplicerat och det är ett beslut man tar själv. Det finns ingen test som man måste genomgå eller någon som kontrollerar om man duger som buddhist. För de flesta människor är det något som växer fram gradvis efter kontakt med buddhismens meditationsmetoder och lära.
Den buddhistiska synen på världen utgår från begreppet dharma som är den lag som styr naturen. Dharma formar inte bara naturen utan fungerar som ett grundelement som formar kroppen och skapar medvetet liv. Det är många grundelement som skapar jaget eller själen. Människan ingår i återfödelsens kretslopp som man kallar samsara och dennes liv styrs av karmas lag. Vad en människa har uträttat under ett liv avgör hur hen får leva i ett kommande liv. När människan dör finns ingenting kvar utom hens karma. Det är karman som flyttar till en ny kropp. Det onda som ger dålig karma skapas av människans okunnighet.
Att vara buddhist så är meditationen en viktig del av vardagen då det är en central del av buddhismen och kanske det man först kommer att tänka på när buddhismen omtalas, näst efter Buddha möjligen. I vår tid står meditationen för något som nog alla till viss del saknar i sitt liv – ett inre lugn eller en djupare mening. Mycket i livet är utanför vår kontroll, men vi kan dock ta ansvar för våra sinnestillstånd – våra känslor och tankar – och lära oss att förändra dem i positiv riktning. Enligt buddhismen är detta det viktigaste vi kan göra och meditationen är den mest direkta och kraftfulla metod att göra detta med. Den kan bli en stor hjälp i vår strävan att förändras och utvecklas som människa. Det första meditationen ger är att man blir mer närvarande och medveten i ens nuvarande upplevelse. Detta leder till att man gradvis bättre lär känna sig själv och sina vanemönster, goda som dåliga. Sedan lär man sig att frigöra sig från de ohälsosamma mönstren och att utveckla hälsosamma, mer expansiva tillstånd. En regelbunden meditationspraktik kommer att höja kvaliteten på ens liv som helhet och öppna dörrar man tidigare inte ens visste fanns
Nirvana är slutmålet som alla buddhister vill uppnå, då man slutar att reinkarneras. Men precis som andra religioner så pratar man om himlen och helvetet och det är platser man hamnar i när man lever inom buddhismen kallar man helvetet för Naraka och där hamnar man om man ex. gjort illa en munk, men det finns en sämre plats som man kallar Avici som betyder utan vågor och den platsen ligger långt ned i underjorden.
Likheter och skillnader mellan religionerna hinduismen och buddhismen Likheter
Skillnader
Begrepp
Begrepp Bildstöd Förklaring Karma
Alla handlingar man har gjort, eller egentligen en handling. Detta kan både vara en bra handling eller en dålig handling. Karma bestämmer vad du kommer bli i ditt nästa liv eller om du till och med når Nirvana.
Samsara
Kretsloppet av ens själ där själen reinkarneras, taget från hinduismen då Buddha själv var en hindu. Dock tog han bort många saker från hinduismen.
Reinkarnation
När man återföds, går själen från en kropp till en annan och det finns inga kast längre så man kan bli vilken person som helst.
Tipitaka
De heliga skrifterna inom Buddhismen innehåller tre heliga korgar.
Första korgen är reglerna för munkarna( och nunnorna). Andra korgen innehåller Buddhas lära, där en liten skrift som heter Dhammapada. Tredje korgen handlar om förklaringen för att tolka läran och är filosofisk till sin karaktär. De fyra ädla sanningarna
De fyra ädla sanningarna är:
Dukkha- Den första sanningen säger: att födas, att leva, att vara kär, att vara sjuk, att åldras, allt i livet leder till lidande. Det slutgiltiga beviset är att vi dör. Buddha utgår från att inget är bestående utan allt förändras hela tiden. Om vi tror att något är bestående blir vi bara otillfredsställda och lider.
Samudaya-Den andra sanningen förklarar orsaken till allt lidande. Orsaken är att människan aldrig är nöjd med det hen har utan ständigt
Nirodha-Den tredje sanningen ger svar på hur lidandet ska kunna upphöra. Släck alla begär, sluta önska dig saker och ting, be inte om kärlek och framgång, då blir du fri och når harmoni. Den som lyckas med detta kommer inte att återfödas utan når målet Nirvana. Magga- Den fjärde sanningen beskriver hur en människa bär sig åt för att få bort sina begär. Det gör hen genom att gå den åttafaldiga vägen. Den fjärde sanningen innehåller alltså en uppmaning om att leva på ett sätt som anses vara buddhistiskt.
Den åttafaldiga världen
Den åttafaldiga vägen innehåller 8 regler:
Rätt insikt - att förstå den buddhistiska läran Rätt sinnelag - att vara fri från begär, inte ha stark lust efter något Rätt tal - att inte ljuga, tala illa om andra eller använda hårda ord. Rätt handlande - att inte döda, stjäla, ljuga, vara otrogen, använda alkohol och droger, missbruka sexualitetetn exempelvis Rätt yrke - Att inte arbeta med något som skadar andra. Rätt strävan - att alltid försöka göra det rätta och kämpa mot det onda. Rätt medvetenhet - att hela tiden vara koncentrerad och medvetna om sina tankar och känslor. Rätt meditation - att meditera på ett riktigt sätt, helt enkelt enligt Buddhas instruktioner.
Nirvana
Det alla buddhister vill nå, när man har gjort uppväckelsen och man frigjort sin själ från människokroppen. Det är slutmålet och det är att bli inget.
Bodhisattva
En Bodhisattva är en buddhist och blir en Buddha som är uppvaken och stannar kvar på jorden för att lära ut sin lära.
Dalai Lama
Dalai Lama är lamaismens och Tibets ledare som är väldigt viktigt inom Tibetanska och man letar efter honom när han återfinns. Många tibetaner anser att han är en levande gud. Dalai Lama anses vara den som kommit längst på den andliga vägen.
Karma
Karma är en samling av dina handlingar och beroende på om du hade gjort bra eller dåliga bestämmer det ditt nästa liv.
Dhammapada
Dhammapada är mindre skrifter till Tipitaka skrifterna och finns i andra korgen.
Frågor När och var föddes den man som kom att bli Buddha? Han föddes för 2500 år sedan i ett palats från sin mammas Maya högra höft.
Vilken spådom fick prinsens föräldrar höra om deras son? Att deras son skulle bli en stor konung eller att han skulle lämna tronen och ge sig ut i världen. Han skulle bli en stor andlig ledare.
Varför bestämde sig Siddharta för att lämna sin familj och istället ge sig ut i världen? Eftersom han såg allt lidande och förstod att som furste skulle han inte kunna undgå detta lidande. Han såg en bebis och en lidande gammal kvinna. Han förstod att han behövde förstå meningen med livet.
Fördjupning fråga Leta upp en legend från valfri religion och jämför den med buddhismens legend. Är legenderna typiska för den speciella religionen eller liknar de varandra? Diskutera Legenden om Noas ark är helt annan, han fick en beordring av Gud att rädda sig själv och sin familj och jordens alla djur. Till skillnad från Buddhismens legend om Buddha så är det skillnad, Buddha beordrades inte av en gud, han var ju ateist medans gud beordrade Noa att bygga arken. Stor skillnad.
Vilken är den viktigaste buddhistiska skriften? Dhammapada.
Vilka religiösa tankar och idéer tog Buddha med sig från hinduismen? Samsara, reinkarnationen och karma. Han tog bort kastsystemet och tog bort gudarna och gjorde religionen ateistisk. Han tog med Puja högtiden också.
Vad är målet för en buddhist? Att nå Nirvana, alltså att bli ingenting.
Vad innebär den gyllene medelvägen? Att följa den åttafaldiga vägen.
En människa har ingen odödlig själ, enligt Buddha. Hur tänker han istället? Att människan måste försvinna och bli uppvaken.
Fördjupning Enligt Buddha har människan ingen bestående kärna, utan hen förändras hela tiden. Känner du igen dig? Finns det något som är likadant hos dig genom livet? Finns det något som hela tiden förändras? Fundera och resonera. Jag känner igen mig i detta. Allt måste ha förändring. En dator en inte hela tiden samma sak. Allt förändras hela tiden. Från järn som rostar till människan som blomstrar.
Vad är puja? När buddhister får hjälp av en Bodhisattva att hjälpa buddhisterna med den åttafaldiga vägen. Kan hållas i templet men också i hemmet då man ber med ljus som har rökelser eller med blommor framför en Buddha-staty eller en bild. Man kan också sätta dessa framför en Bodhisattva och man har en puja dag i veckan och vid fullmåne är det viktigt.
Hur visar man att man är buddhist? Man visar främst genom att säga att man var född i ett buddhistiskt land. Som buddhistisk munk och nunna kan inte äga något och man måste raka av sitt hår. Man visar också genom att meditera. Man utför puja. Man följer den åttafaldiga vägen och man använder begreppet Dharma. Man går till ett tempel varje dag och har flera bilder av Buddha eller statyer.
Fördjupning Jämför puja i hinduismen med puja i buddhismen, vilka likheter och skillnader finns det? Man utför puja i hinduismen varje dag medans man gör det en gång i veckan i hinduismen. Man ber till olika statyer och tavlor och i buddhismen använder man rökelser och blommor.
Inom varje religion finns det heliga platser man vallfärdar till, varför tror du att det är så? För att det är heligt.
Förklara hur det är att vara munk respektive nunna? (Hur ser deras liv ut) Man får inte äga något.
Fördjupning Använd internet för att ta reda på varför barn sänds till kloster i tidig ålder. Sedan förklarar du och resonerar hur det påverkar barnet både på gott och ont.