Viktiga Kretslopp i Kemi

Kolets Kretslopp

• Koldioxid i luften: Koldioxid finns i luften och innehåller kol.
• Fotosyntes: Växter tar upp koldioxid och omvandlar kol till glukos.
• Djur och människor: Äter växter, får i sig glukos och kol.
  • Cellandning: Omvandlar kol till koldioxid som andas ut.
  • Lagring: Kol lagras i kroppen och frigörs vid död.
• Nedbrytning och lagring: Nedbrytare äter döda organismer och kol lagras i jorden.
• Fossila bränslen: Under tryck och värme kan kol omvandlas till råolja, stenkol eller naturgas. Människor utvinner detta för energi.
  • Förbränning: Leder till utsläpp av koldioxid och förstärkt växthuseffekt -> Global uppvärmning.
  • Havens roll: Absorberar koldioxid och bildar kolsyra -> Försurning.
  • Fotosyntes i havet: Alger och cyanobakterier tar upp koldioxid.
  • Karbonationer: Vissa skaldjur lagrar kol.

Kvävets Kretslopp

• Kvävgas i luften: Huvudsakliga beståndsdelen i luft.
• Symbios med bakterier: Växter kan inte ta upp kvävgas direkt, samarbetar med bakterier som omvandlar kvävgas till kvävföreningar.
  • Gödsel: Djur konsumerar växter, utsöndrar kväve i avföring och urin.
  • Konstgödsling: Överdriven användning kan leda till övergödning av vattendrag.
  • Övergödning: Leder till algblomning och syrefattiga bottnar.
• Blixtar: Kan omvandla kvävgas till kväveföreningar.

Fosforns Kretslopp

• Förekomst: Fosfor finns i jord och berggrund.
• Upptag av växter: Växter tar upp fosfor från jorden.
• Djuren: Får i sig fosfor genom föda och utsöndrar det.
• Övergödning: För mycket fosfor leder till samma problem som kväve.

Sammanfattning

Dessa tre kretslopp är avgörande att förstå inför nationella provet i kemi, och innefattar processer och påverkan på miljön genom naturliga och mänskliga aktiviteter.