Både från privata och offentliga som skickar remisser till oss för att vi ska hjälpa dem med det som de tycker är lite avancerat och lite svårt. Inte alltför sällan sitter specialisten här och man konfererar lite om det är lite svårare för alla. Det behövs både en psykonsultation eller rådgivning och kanske tillsammans med parod och även kirurgi och prototek. Så vi har möjlighet att koppla ihop våra specialister om det. Större avancerade fall där man kan komma fram till en bra terapiplan så att man kan hjälpa patienten återigen med den vården patienten behöver ha.
Frisk mun, friska tänder och hållbar både estetiskt och funktionellt. Så där befinner vi oss. Så här kan det se ut. Så ser det inte ut just idag. I västkusten är det regn och månligt med några minusgrader.
Nej, det är inte minusgrader, men några grader. Det här är en sommarbild. Så, idag ska vi prata om rotbehandlingar och endodonti.
Jag kommer att ta några bilder först så vi får en liten bild på hur det kan se ut en vardag på tandläkarpraktik, en tandläkarklinik. Så mycket annat som vi gör på kliniken så är det ju som sagt, jag kan nästan säga att vi jobbar team. Teamet kan ju vara ganska stort men teamet i kärnan är ju i alla fall tandläkare och tandsköterska med patienten däremellan.
Där vi försöker jobba ihop oss, att vi jobbar mot samma mål, att vi tänker likadant och att vi har en plan när patienten... kommer in så vet både jag och min sköterska vad vi ska göra och instrument och material är framtagna och det blir ett flow. Så det är väl lite så man får tänka när man jobbar i team. Men team tandmål kan vara så mycket mer än man kanske jobbar med hygienister och man kanske jobbar med kirurg och så vidare.
Men jag skulle ändå vilja säga att de som säger pitomet är essensen blir ändå i många fall själva tandläkaren och tandsköterska. jobbar ihop sig. Här är ganska enkelt schematiskt en liten piktoralbild på hur det kan se ut.
Man kommer in patienten, man ställer en diagnos till vänster. På den här pikalbilden till vänster så kan man se att det är en tand som har gått förlorad. Jag kommer prata lite brett om allt möjligt. Patienten har fått implantat med implantatkrona. Nästa tand är en krona, det här är en mk-krona där man kan se Det är en annan kontrast i själva metallhättan och så har ni lite porcine ovanpå.
Den här tanden har ju frakturerat och karrierat. Trean har ju en liten plastlagning i sig. Patient kommer in med verk, man ser att det har gått sönder, lite karis i botten.
Man kan se att det är lite diffust, lite radiolucens, lite skuggning vid apex här på den här roten helt enkelt. Och hur ska vi göra med den här roten? Det finns olika vägar att gå, jag säger inte rätt eller fel.
Men det är klart att man kan plocka bort den roten och så gör man kanske en implantatbehandling. Eller så tänker man att den här roten är ganska bra ändå trots allt och den väljer vi behålla. Den är infekterad, den har två kanaler, den premolar i översäkringen.
Då behöver man rotfylla de här kanalerna för att bli kvitt infektionen. Sedan har man gjort en instrumentering. Instrumentering gör vi antingen manuellt eller maskinerat. Jag kommer att gå igenom allt det här.
Inget ni behöver skriva ner. Det här är bara en liten från ax till limpa hur det kan se ut. Det ni ser där är en del av en kofferdamm.
Här har man tagit en indikatorröntgen för att försäkra oss om att vi precis kommer ner till rotspetsen där vi vill instrumentera. göra rent maskinellt, skrapa rent med våra filar och få bort död material, infekterad material så att det blir rena kanaler, infektionsfria kanaler så att vi kan spola ordentligt och nästa steg kan vi göra en rotfyllning. Man kan göra det här direkt beroende på hur det ser ut och så vidare eller så kanske man låter det gå två veckor, en vecka, två veckor emellan och ibland kanske några månader också så att det avgör man där och då beroende på.
Kanske hur stor infektionen är, om patienten har andra åtaganden, om det finns tid i tidboken och så vidare. Och där har ni själva rotfyllningen då, rotfyllningsdelen där man har gjort sin rotfyllning hela vägen ner till Apex. Eller kanske någon millimeter ifrån Apex i alla fall där, där roten slutar kan man säga.
Och sen så efter när den här delen är klar då är roten... Den är infektionsfri och tätad med rotfyllningsmassa. Den ska vara symtomfri.
En sån här tand kan jag ha med ett tag efteråt också. Men med en sån här rotfyllning kan jag tycka att det är bra klorognos på den här tanden. Då kan man tänka sig nästa steg och göra någon form av protetik ovanpå. Någon form av porslinsklorna eller annan typ av...
konstruktioner ovanpå så man kan nyttja den tandens. Så att diagnos, rotförhandling, instrumentering, rensning som ibland man kan kalla det också för en liten slentereant också, den samma rotfinningssteden där. Där har ni ett fall då. Sedan så är det ju hur...
Infektionerna kan se lite olika ut. Vi har mycket radiologi och röntgenbilder i vår diagnostik vad gäller rotbehandlingar. Röntgen kan vara lite olika. Det kan vara platta 2D-bilder som ni ser här, apikalbild. Det kommer man oftast väldigt långt med.
Ibland behöver man ta 3D-bilder också. Av någon anledning kan en 3D-bild vara att ta det innan behandling för att man vill se hur det ser ut. Så att man kan planera sin behandling. Det kan vara till hjälp för att kunna ställa diagnos. Finns det sprickor, infektioner som vi inte ser på en 2D-bild då kanske man behöver ta en 3D-röntgen eller tomografi för att kunna se i snitt hur tanden mår eller hur roten ser ut, rotanatomin eller om det är några andra frågeställningar som man har.
En apikalröntgen kan se ut så här. Ni ser den ganska djup. Lagning här, djupa lagningar eller större konstruktioner, kronor, broar kan göra att tanden blir skadad.
Tanden också i och för sig men att nerven får skada. Till slut så går nerven i nekros. Det blir infekterat i nervrummet här och så kryper det ner i kanalerna. Och sedan så får det gå ett bra tag efter så får man en spridning.
en reaktion av vävnader runt omkring rotspetsen här. Och ni ser med de här pilarna har jag markerat ut hur stor, så det här är en ganska stor infektion kring den här roten. Gör det ont? Ja det kan det göra, oftast gör det ont.
Det behöver inte göra ont heller utan det kan vara en apikal, paradontit en infektion vid rotspetsen som är asymptomatisk och man kan gå med det där. Många går med de här infektionerna utan att de märker av det. Så det behöver inte alltid leda till symtom. Självklart den här tanden, orsaken vet vi att någon gång har det gjorts en stor lagning.
Det har varit karies där man har tagit bort karies och gjort en lagning. När man tagit skada också så behöver man ju rotfylla den här tanden och göra om den här lagningen. Eller sätta på någon form av akronavmantå.
Självklart den här har klarat sig. Men det är klart tittar man på den, gör man en pulpa, gör man en vitalitetstest, vi kommer gå igenom det här, gör man en vitalitetstest på den här tanden också så kan det vara så att även den är i nekros. Alltså nerven inte är vid liv.
Man kanske kan tycka att det kanske är lite diffus där. Jag hade nog gjort lite test på den här också, ganska djup lagning på den här, den är större än den här sjuan till och med. Ibland kan nerven backa efter en sån här lagning och det blir en liten brygga mot lagningen och det blir en läkning och nerven klarar sig. Ibland så blir det så att nerven inte klarar sig och då behöver man gå in och rotvandra. Bilden till höger är framtänder, incisiver i undersöksfronten.
Här har vi tagit bilder och ni ser en apikal paradontit. Diagnosen på den här och även på den andra. Då kan man tycka att de här tänderna är knappt röda. Hur kommer det sig att det blir infektion där?
Ja, trauma. Med tiden har vi något annat som jag kommer prata om, obliteration. I den här tandänden kan ni se att man kan skönja nästan. Här finns en kanal i den mörka strängen som går från pulparummet till apix. Här är det inga problem att borra ett hål här, palatinat eller lingot-och hitta den här kanalen så att man kan instrumentera den här roten-om den nu är infekterad i frisk ur kemen.
Här kan ni se att den är obliterad så det som händer med kanaler, ibland kan de sakta byggs på och byggs på, det är en tid på insidan så det faller samman och då finns det ingen möjlighet uppifrån. Oralt går in och koronat går in och försöker hitta, det finns ingen kanal att försöka komma åt den här infektionen som är vid Apex. Då finns det en teknik som man kan använda där man går in. Retrograd, man går in från andra hållet.
Här får man göra en tjurgi. Många allmänt handlar om att göra den här typen. Jag gör inte det. Det är specialister som gör detta.
Man öppnar ett snitt här genom slemvinnan under läppen. Man går in och borrar tills man hittar rotspetsen på tänderna. Man skrapar bort infektioner och behandlar infektioner. Sen gör man en retrograd rotfyllning.
Man gör rotfyllning andra hållet. Och de här tänderna behöver man följa upp med röntgen. De flesta rotfyllningar följer vi upp efter ett år. Så vi har årliga kontroller på våra röntgenbilder för att se hur det ser ut.
Ibland är det större infektioner och om det är någon annan typ av behandling som ska komma till. Och så har vi kanske halvårskontroller och ibland kanske ännu tidigare. Det normala är att vi har årskontroller på våra rotbehandlade tänder.
Då kan man följa upp hur det såg ut innan och efter. Då kan man se om infektionen har krympt. Till exempel att det har fyllts ut med benvävnad. Man kan se att det fylls på med ben samtidigt som infektionen försvinner.
Det här är en annan bild på hur det kan se ut. Det här är ett skräckscenario när man kommer till sterilen som assisterande sköterska. Har man två, tre sådana på en dag så blir det ganska... Det är några saker vi kan konstatera att det är många instrument när det gäller rotbehandlingar. Många instrument är idag engångsinstrument.
De kasserar vi direkt. Många instrument måste... rengöras och paketeras ibland och ibland så måste man få in dem på rätt plats.
Brickan måste ju ordningsställas och så ska det steriliseras. Och är det så att brickan inte är komplett så blir tandläkaren sur och skönt. Tydligtvis när det saknas instrument får man öppna nya brickor och helt enkelt. Så det är ganska viktigt.
Och vi har alltid från våra färdiga brickor så har vi alltid en... Oftast fotografier på hur en komplett bricka ska se ut. Och då har vi sterilen. Ibland så behöver man bara titta på hur det ska se ut. Egentligen hur kommer jag tillbaka?
Ska det där instrumentet vara här? Ibland kan det vara så att man tömmer brickan också. Så kan det vara någon gång då och då.
Så brukar vi använda en och en tionde av brickan. Det är alldeles för stor. Det är för mycket grejer.
Vi behöver ta bort grejer som vi inte använder. En gång och singlepacka dem så att säga. Men i slutet på året fylls det på så det kommer mer och mer.
Till slut kan det se ut så där. Men här är det lite high speed, lågvarv. Det har lagts lite bedömning, lite jod i kopparna.
Och säkert lite sprit och lite väte här bland annat. Koffedam har ni här. Koffedamhållare. Ingen koffedamhållare i alla fall. Vi kommer gå igenom det här också, det är bara ett axplock.
Sen har vi bricka 1, bricka 2 eller A och B, en som är steril och en som är osteril. Så här kan det se ut. Just det momentet som är i sterilen är ganska viktigt för att, precis som med en kirurgibricka, så jobbar vi aseptiskt.
Vi vill inte tillföra tanden och patienten. mer bekymmer än vad som redan finns inuti tanden. Vi pratar om infektion och mikroorganismer och annat. Så det är viktigt att det är rent, det är sterilt och att instrumenten som ska användas är skarpa och... Alla delar finns på plats.
Yes, bra. Då ska vi se det här. En av de tio...
En specialitet inom odontologi, eller en gren inom odontologi, som innefattar diagnostik, behandling och förebyggande av sjukdomar i tandens pulpa och angränsande käkben. Det är en ganska stor del av det vi sysslar med. Någonstans 10 procent av den tiden vi lägger ner på vuxentandvården idag kan relateras till odontiska behandlingar. kan relateras till en och till. Så det är ganska viktigt.
Återigen, som mycket annat får man tänka på att det är flera olika delar. Det är diagnostik. Diagnostiken kan vara ganska svår ibland. Sen har vi behandlingsdelen.
När vi satt diagnostiken så handlar det om att kunna behandla korrekt. Så att man har en god prognos. Men samtidigt, hur ska vi göra för att inte hamna i ett läge där vi behöver gå in och diagnostisera? Där allting kan fungera.
kan vara friskt och då är det förebyggande av sjukdomar och annat som kan leda till att vi behöver behandla tänderna endodontiskt. Så det är ganska viktigt. Sen får vi också tänka på att det är olika delar.
Det är lite akademi här nu och lite skolbänken. Men till exempel här har vi återigen, diagnostiken är ganska enkel. Oftast ställs diagnosen... diagnostiken i samband med att patienter söker, inte alls för sällan med verk. Det är något molande, någon känsla, kanske till och med verk, att man har tagit verktabletter under helgen och det pulserar och det bultar och alla de här är typiska exempel, typiska symptomexempel på hur en tand som behöver någon form av endometrisk behandling kan...
kan ha för symtom när den hör av sig. Återigen som jag nämnde, det blir att man gör en... Jag kommer gå igenom det här med undersökningar också hur det sker. Rönnsken är alldeles till stor hjälp. Tar vi en sån här rönnskebil på en sån här tand så är det klockrent.
Alldeles för stor plastlagning här uppe. Den plastlagningen är där av en anledning för att tannarna har varit skadade. Så det är inte plastlagningen i sig som är problematisk, utan kompositlagningen. Men samtidigt kan vi se att här var en jättestor pulparum.
Så det var nog inte så konstigt att den fick stryk när man gjorde den här behandlingen. Och sedan så är det ju ganska enkelt att sätta diagnos på den här tanden. Här var det en stor, ganska stor apikal, paradontitis då. Här behöver vi gå in och planera en lontisk behandling. Så här var ju diagnostiken, här var det inte så avancerat.
Inte så svår att ställa. Men det kan också vara så att patienten kommer in och har verk. Från 2-4 år när vi tittar på den så är den intakt, ingen lagningar, ingen krona, inte kopplad till någon bro. Men tittar vi så kan vi se att här är någon form av kanske en radiolucens, knackar vi på den så ömmar den faktiskt. Och då är det så att den här tandet har fått någon form av trauma.
Ibland så är det lite idiopatiskt, vi vet inte riktigt varför det har gått i nekros. Men där var vår gissning att det ligger kanske någon form av spricka på insidan som vi inte har lagt märke till. Som vi inte kan observera kliniskt. Och kanske en tomografi hade hjälpt oss här. Men sen testade vi den så som var det inte någon vitalitet.
Så där behöver man gå in och göra någon form av behandling på den här tandet. Så det är lite svårt med de här två bilderna. Jag vill visa att det inte alltid är så enkelt att ställa diagnostik om vi börjar med det här nummer ett.
Hur ställer vi diagnostiken på de här tänderna? Men röntgen, återigen radiologi, röntgen är alltid till hjälp och det brukar vi alltid ta och ha som en resurs. Sjukdomar som relateras till tandpulpan är ganska vanliga och orsakas till majoriteten av karies, har jag skrivit här. Så här är karies ganska stor.
ett ganska stort problem. Oftast så leder det till någon form av att man behöver, inte oftast men det kan leda till att man behöver gå in och göra någon form av enontisk behandling. Och tittar vi på tanden 2-4 här så ser ni att det är en ganska stor manifest.
Ni har ju gått igenom Karieskursen och hört det. Så här är manifest Karieskada ganska stor. Den här patienten är, ni ser Karies, aktiv patient i Karies överallt. En liten lagning här men här är det D2 och D3.
Och då är det ju liksom... Grundproblematiken förstår ni när ni ser den här bilden. Men där har det gått för långt. Symptom.
Oftast när det kommer till att det blir symptom, att det börjar mola lite, verka lite, pulsera lite, då har man ju passerat den här gränsen att man kanske kan rädda den här pulpan och försöka behålla den i liv. Oftast när man tar bort kari så är man redan långt in i pulpan och den tanden behöver rotbandas. Och inte allt för sällan så är det här.
komma till tandverk. När patienten som ni ser har undvikit tandlackarbesöken. Tyvärr blir det tandverk och så trepaneras patienterna och så kommer de tillbaka som tandverk i nästa tand. Sen tar man bort kari och trepanerar där och gör en lagning. Det blir ett akutbesök för en del av patienterna någon gång då och då.
fram och tillbaka, så de hoppar in och ut ur andvåren och vi hinner liksom aldrig geppa tag i dem och försöka få ordning på grundproblematiken som i just det här fallet är Karies. Samtidigt så med de här, vi vill ju... Först och främst behålla målsättningar och behålla tänderna och kunna ha dem över tid.
Ibland hamnar vi i ett läge där vi bestämmer att det här går inte i din bra prognos. Det är inte bara ett fel med den här tanden utan det är flera fel. Lägger vi dem ovanpå varandra så blir sammantaget den tanden ganska osäker. En sån här tand kan vara en variant på en ganska omfattande skada där uppe.
Hade det varit mer skada på den så kanske man hade funderat på att extrahera den. Omfattande skada upp till, ganska komplicerad rotanatomi, flera rötter. Då tänker man, ska vi gå in och rotbehandla den här tanden? Hur kommer rotbehandlingen att se ut? En svår rotanatomi.
Hur mycket tandsubstans finns det kvar för att kunna bygga? För att göra en snygg rotbehandling och bara begrava den här konserverade vid tandsjukskanten, det har ingen någon större nytta av utan vi vill kunna bygga upp tanden så att man kan... tugga med den och det kan vara en estetisk fråga också givetvis för patienten.
Så det blir en sammantagna bedömning som man får göra helt enkelt. Här är ett bild på en så kallad S-anatomi på den här roten. Den här är ganska svår att rotfylla.
Den här tanden är svåra att extrahera. En skicklig specialist har inga problem att rotfylla den här tanden. En av de tystare är givetvis specialister. Vår endodontist på kliniken heter Mona, så den här tand hade jag definitivt remitterat till Mona.
Rotbehandlingar kan vara svåra och komplicerade. Många duktiga tandläkare gör många svåra rotbehandlingar och lyckas med det. Jag brukar alltid tänka att kan jag göra en bra rotfyllning? Kan jag inte göra det?
Jag är lite osäker. Jag brukar alltid direkt remittera till en specialist eller endodontist. De har annan erfarenhet, de har mikroskop till hjälp om det skulle behövas. Det behövs lite fingertoppskänsla.
Är det så att man är lite osäker som tandläkare, typ oss tandläkare, så remitterar det hellre. Det är synd att göra en halv bra rotfyllning som man är lite missnöjd med, som kanske inte blev riktigt så bra. Och så gör man kanske någon krona på en annan typ av behandling, lite mer kostsam och så blir det problem med roten. Så grunden är ganska viktig.
Samma sak här, här är en tand som är av vikt av en annan anledning för att den här tanden är i en brygga. Det är flera tänder som är kopplade till den här så går den här tanden förlorad så är det flera tänder eller flera tuggytor i alla fall som är involverade. Och då är ganska stor applikalparodonti kring den bistala roten i alla fall som är syning så att dessutom så är det alltid svårt att komma in och hitta kanalen när det är redan någon form av prototip ovanpå. på en krona eller en del av en...
En del även brosat. Den här tanden är lite svår att komma åt upp till. Lite svår här, ni kan se, vi pratar om obliterationer, rotkanaler som kan falla samman. Lite svårt att komma in i alla fall i den här så är det lite mer straightforward.
Det här är lite lättare att komma ner till Apex för att kunna göra rent. Stor infektion och få bukt med den. Så det här är också en tand som man definitivt remitterar alla gånger till en specialist.
Och då är det ändå en tyst erop helt enkelt. Det kan vara så att det är en tystare sida, att den här tanden är svår att behandla, så extrahera den. Det är inte alltid vi kan trolla. Då ska vi se, hur ska vi göra?
Målet är att behålla pulpar metall och frisk. Var ska vi börja då? Helt enkelt, då är det lite, man börjar någonstans med lite handvård förebygga.
Jag har tagit tre. Tre bilder här. Med förebygga är det nummer ett, det klassiska, det är CARIS som ni pratat om. Börja tidigt med BAS och prophylax, kunskap kring hur CARIS uppstår och hur man kan hantera det. Det börjar givetvis vid unga ålder.
Information, prophylax och regelbundna besök där det behövs att vi får tag på de här ungdomarna ganska tidigt. Nummer ett tänker jag förebygga, karis. Det är symboliskt med tandborste. Nummer två är traumaprevention. Det här är också ganska tidiga år, tidiga ålder.
Barn och ungdoms tandvård, unga och vuxna. Hur ser bettet ut? Det är ett sånt här bett som planeras i pågående åtontisk behandling. När du har sådant här överbett så är de här tänderna lite mer utsatta för risk för trauma helt enkelt.
Får de trauma så kan det leda till att det någon gång förr eller senare eller direkt kan hamna i en endodontisk terapi. Det vill vi gärna undvika. Återigen, vi vill hålla pulpan vital, tandnärven vill vi behålla vital.
Traumaprevention, absolut, alla gånger. Traumaprevention kan vara givetvis också. Många sysslar med, det behöver inte vara extrem sport.
Ishockey är väl ingen sån extrem sport direkt, men att man har tarmskydd i alla fall. Det kan vara något annat att tänka på. Våra barn och ungdomar när de är ute, det kan vara allt från boxning till kampsport eller till ishockey, att man har ordentliga skydd.
Sen något annat som jag tänker på. när det gäller prevention och förebyggande är tandsubstansbevarande tekniker. Det är där tandvården kommer in.
Jag vill bara lyfta fram det. Vi pratade om e-atrogena skador, alltså skador som vi inom tandvården orsakar själva. Jag kommer visa lite bilder på det också. Vi har jobbat med tekniker som är tandsubstansbevarande. Undviker vi att avverka tandsubstans i onödan, ibland måste vi göra det, så ska vi välja att göra tekniker som hjälper oss att inte röra friska tänder. Så ska vi använda de teknikerna och allt detta för att inte orsaka problem.
Vi får komma ihåg att varje gång vi slipar på en tand så kan det leda till en skada på nerven. Som förr eller senare återigen kan leda till... att den tanden behöver rotvandras.
Så det är ganska viktigt. Och lite så här, vad kan konsekvenserna bli om vi misslyckas med det här med karies? Det är ganska uppenbart.
Misslyckas vi med den delen så var det karies och den problematiken som den leder till. Men om trauma, hårdövnadsskador, vi pratar om stödövnadsskador. Jag kommer upp...
Jag visar en schematisk bild på det också. Hårvävnadsskador, då pratar jag om frakturer och då tänker jag till exempel på emalj, emaldentinfrakturer. Det är det jag tänker på.
Sen finns det stöd i vävnadsfrakturer också där själva tanden i sig är intakt men att den har rört sig i sin alveol på något sätt. Antingen upp eller ner eller rotation eller i någon riktning och det kan ju leda till att det blir en ruptur av ingången för kärl. Och nerv också givetvis. Och att den tanden kan gå in i klos.
Sedan så när vi pratar om de här skadorna, iatrogenaskador, direkt skada när vi varar för hårt med vår high speed till exempel. High speed genererar väldigt mycket värme och det kan ju leda till att tandpulparna inte klarar sig just på grund av värme. Sen ska det vara uttorkning oavsett, vi använder ju väldigt mycket... Olika vätskor för att torrlägga, för att rengöra innan vi cementerar.
Nu gör vi lite prototyp för att cementera kronor och broar och annat. Det kan leda till uttorkning och det kan påverka nerven negativt. Det kan leda till problem längre fram.
Det kan också vara lagningar där vi väljer att ätsa och bonda tänderna. Allt det där är en irritation för... Tandpulparna och tandpulparna. Om vi undviker det där så är det alltid fördelaktigt.
Här är några exempel på vad jag nämnde ordet minimalt invasivt. Hur ska vi jobba minimalt invasivt? Återigen... Inte röra intakta tänder.
Det är för mig i min bok är det lite ärligartiskt eller inte så här. Jag har en sån här fall där vi har en tandlucka och granntänderna är intakta så brukar jag säga till patienten antingen så får du en avtaggad protes, brukar jag säga, brukar vara ganska hård eller så gör du implantat. För jag tycker inte vi ska göra någon tandbro.
En tandbro innebär att som den här bilden, vi får slipa på den här tanden och slipa på den här tanden så gör vi en tretandsbro, en treledsbro. Och vi vet av erfarenhet att många av de här tänderna som man slipar på, de får ju någon form av devitalisering efter att det finns så många studier på det. pulpan och en tredjedel av dem här behöver man gå in och rotbehandla. Många av dem här upptäcks ju aldrig utan de går med kroniska infektioner utan att upptäcka dem.
Så kan man jobba minimalt invasivt på det här sättet och göra implantat. Det krävs ju alltid geoteksinplantat behöver också, vissa kriterier behöver vara uppfyllda innan man kan göra det. Men oftast så kan man lösa väldigt många problem vad gäller tandluckor med implantat idag. Den tekniken och den behandlingsmetodiken har kommit så pass långt. Så kan man välja den här tekniken istället för denna så välj den alla gånger, alla dagar i veckan. Så att det är minimalt invansivt.
Slippa inte ner friska tänder, intakta tänder för det vet vi kan leda till problematik. Och där kan ni se att här är en ganska massiv infektion kring den som har börjat sprida sig ganska långt. Och även att vi har en kommunikation, en apikal.
Coronalkommunikationen har hittat en väg ut från apex på roten ut i munhålan så att den tömmer på var och pus kommer ut. Det är en väg för varet att tömma i munhålan. Det kan vara en anledning till att de här patienterna inte är symptomfria. Det blir ingen tryckökning, det blir ingen ont i tanden som tömmer sig hela tiden i munhålan.
Men det här har gått ganska långt och här är ett ganska stort problem med den här bron. Frågan är om det går att rädda den här tandena över huvud taget. Något annat som är minimalt invasivt är hur vi ska göra med... Har vi en skala här kanske vi går in och gör någon form av porslinsinlägg eller en lagning. Och är det en större skala så kan man göra porslinsinlägg.
Man kan göra en kompositlagning också. Man behöver inte slipa ner dem. de här bukala kusparna som är ganska intakta. Ibland så behöver man göra fullkrona som ni ser på bilden, men gör vi fullkronan då slipar vi på tannen ännu mer. Kan man tänka sig att vi tar bort det som är karies, vi tar bort gammal amalgamlagning och är tannen intakt, ja resten behåller vi, vi behöver inte göra något mer, kanske någon liten korrigering, sen tar vi avtryck och gör vårt porslinsinlägg då.
Medan man kanske, ett annat tankesätt kan vara att vi sliter... och slipar runt hela den så är vi fullkrona av och på. Självklart fungerar den tekniken också, det gör vi också idag. Jag säger inte att det är rätt eller fel, men vi får inte glömma att när vi slipar bort frisk tandsubstans så ökar vi risken för att närmar ska ta skada. Så går det att välja den här tekniken för en full krona så gör vi det alla gånger.
Så där är det också lite så här att jobba minimalt invasivt. Det finns en studie som visar att 35 procent av stödtänderna, det är en sån här, 35 procent av dem devitaliseras. efter fem år så var det den siffran som jag försökte hitta här.
Yes. Några frågor hittills. Allt är glasklart.
Några frågor så är det bara shoutout eller bara att ni bara skriver i chatten här och jag fick skämda. När det kommer till trauma, trauma kan ses så många. Det finns så många olika diagnoser kring trauma.
Det är nästan att jag kollar på den här bilden ibland lite själv någon gång då och då. När jag ser den så gör jag lite stopp och tittar på den. Det är så många olika diagnoser. Det är ganska viktigt att man träffar rätt diagnos också så man gör rätt diagnos så att behandlingen blir korrekt därefter också.
Bara för att göra det enkelt så kan man tänka sig att man kan dela upp det i två olika delar eller två olika läger. Lägesförändring är upp till. Ni ser vad som har hänt där.
Sen har vi hårdvävnadsskador där nertill. De har många olika namn också. Konkursion, subluxation, extruktion och så vidare. Intruktion säger sig självt.
Orden är oftast latin, men de beskriver vad som har hänt med den här tanden. Även om den är intakt så har det hänt nåt. Den har blivit utsatt för nån form av kraft. Och ned till så är det ju hårdvävnadsskador.
Hårdvävnadsskadorna kan vara väldigt olika. Det kan vara allt från en liten maljblisfraktur, där man kan tänka att den här kan vi bara runda av flårlacka så följer vi upp den patienten symptomfri. Det kan bli en estetisk fråga. Det kan vara allt som sagt från bilden till vänster till ganska långt fram till höger.
Roten har ju frakturerat där och den här tanden är inte mycket att göra med utan den här får man plocka bort. Den är så pass skadad, det finns ju ingen teknik där man kan gå in och svetsa de här två delarna utan den får man plocka bort och även den får man planera en ersättning därefter. Även den här är ganska långt i gången så här ser vi att pulparummet är involverat.
Sprickan går en bra bit under benkanten här så hur mycket blir kvar av den här roten när vi går in? För den här behöver vi återbehandlas. Den behöver återbehandlas och sen hamnar vi lite plus det tydligt.
Då behöver vi sätta någon form av stift och någon form av krona. Återkopplat till det jag sa, hur mycket behandling ska vi lägga på den här tanden? Nu tittar jag först och främst på den här för att kunna återställa den.
Lägger man alla de här behandlingarna av på varandra sammantaget så kanske man väljer att även den är egentligen... lite för osäkra för att behålla över tid. Många gånger hade jag nog funderat två gånger, ett par gånger, om att behålla den eller inte.
Kanske till och med våt och extrahera den. Men börjar vi hamna här så är det inga konstigheter och här försöker vi rädda de här tänderna med hjälp av motsvarande och någon form av konserverad lagning eller proteiskonstruktion. Det som händer med de här tänderna är att nerven tar skada.
Det här är ganska obviast. Det är ganska enkelt att se. Det är en maldentinfraktur.
Pulpan är blottad. Här är pulpan helt ute i det fria. Det är ganska enkelt att bli infekterad.
Det finns inte så mycket att försvara sig med. Den är ganska utsatt. Det som händer med de här, vi pratar om ruptur, att här inne i benet finns en koppling.
Det kommer i nervkärlen in i roten. Blir det en ruptur, att den kopplingen mer eller mindre, som rent mekaniskt bryts, så har nervrummet inne i tanden ingen blodförsörjning längre. Den kommer gå in i ett kross före eller senare.
Det är väl en ganska... Det är en uppenbar skillnad mellan de här två typerna av trauma på vad som egentligen händer. Yes.
Trauma kan vara ganska komplicerat. Ofta är det akutbesök, patienten är lite stressad och lite svårt att bedöva. Man behöver ta röntgenbilder, kanske en, ett par röntgenbilder, någon lägesbestämning för att kunna ställa diagnos.
Man kanske inte hade tid i tidboken, patienten är pressad mellan två patienter. Det här händer ganska sällan tack och lov, men det blir lite stressmoment. Det är också viktigt att göra en ordentlig diagnostik härom-så att man kan börja planera en korrekt behandling. Man kan tänka sig att det under en stund kan vara en liten stressmoment. Om vi backar och tittar på tänderna...
enhet där och granska lite det som ett... så är det lite komplext kan man säga. Och ni har ju tandanatomin, de här... Jag har markerat ut några saker, de här känner ni igen när ni har gått igenom tandanatomin där. Till vänster så är det tandkronan, tandhalsen och tandroten, det är väl de tre...
de tre segmenten, de uppenbara distinktionerna man kan göra. för att dela upp tandanatomin. Sen så har vi ju...
Vad är syftet med saker och ting? Om vi börjar uppifrån en mall, vad har vi för funktioner? Vad är de olika delarna för olika funktioner?
Mallen är ju kroppens hårdaste vän och det har ni säkert diskuterat. Den har ju en funktion. Vi måste kunna...
Tugga i oss mat. Mat kan vara hårt ibland så vi behöver ha lite motstånd. Vi behöver lite resiliens eller ett material med lite mer styrka i.
Där kommer emaljen in. Emaljen skyddar den tinet som är precis under den. Emaljen är oorganisk medan den tinet består av en större organiskt del. Det är lite mer vital kan man säga.
Jag är lite mer blötvävnad men det är ett roligt norskt namn för det här. Jag vet inte vad man kallar det för men det har kommit på det just nu. Det kanske kommer senare. Men det är en liten distinktion mellan emalj och dentin.
Dentinet är ju en understruktur för att emalj ska behålla sin styrka också. Det är en hobby. Får vi problem med dentinet eller så kommer det in karies och dentinet under tar ganska mycket skada.
Så blir ju en malin som är ovanpå, den går ju lättare sönder. Så att de två jobbar tillsammans. Samtidigt så har ju dentinet en dämpande funktion också.
Den kan ju ta emot krafter i form av tuggkrafter. Så att den har ju en liten dämpande funktion i sig också. Så att det är väl...
lite en annan funktion eller egenskap eller epitet för dentinet. Sedan har dentinet en skyddande funktion för pulpan. Den skyddar pulparummet och rotkanalen där vi har andra vitala delar som nerv och blodkärl som håller tanden vital. De är väldigt viktiga.
Där kommer dentinet in som en barriär. Man kan se det enkelt som ett olika lager där. För att tanden ska fungera måste alla de här delarna vara i ett samspel med varandra och de måste fungera tillsammans för att tanden som en enhet ska fungera.
Sedan måste vi kunna... skydda oss mot inte bara tuggkrafter utan även munhålarna. Det finns gott om bakterier av olika slag. Om vi stoppar i oss en massa kolhydrater så blir det reaktioner och det blir utmaningar mot först och främst malen.
Det måste kunna... måste kunna försvara sig mot yttre påverkan som vi nu kommer att prata om också, till exempel karies. Så det är väl ganska viktigt där.
Det som var det också att... Rotkanalerna ser olika ut. Enrotiga tänder har en rotkanal.
Har du fler rotiga tänder har de flera kanaler. En molar har tre, fyra kanaler. Det är fler kanaler än en incisiv i underkäcken eller i fronten. Där kan rotkanalerna se lite olika ut. Sen har vi själva APX.
till typen på rotkanalen där. Så ser jag Apex så är det den här delen som jag pratar om då helt enkelt. Och foramen Apicale, det är ju rotkanalens trängsta del och beroende på vilka skolor man gått så vill man kanske lägga sin rotbehandling eller rotfyllning precis vid foramen där och foramen ligger någonstans kanske en halv millimeter från Apex. Apex är egentligen en, man kan säga att det är en Apex. Apex är en röntgendiagnos, röntgenologisk observation.
Det är precis toppen av rotspetsen, eller tippen på rotspetsen. Det är det man ser på röntgen. Det är den yttersta delen.
Pulpan är slutet rum, omgiven av dentin, innehåller kärl och nerv. Kavum är just själva pulparummet. Det är det som är mest koronalt. Sedan så går...
och kavum ner i rotkanaler. Och just genom foramen som vi pratade om så finns det en förbindelse till resten av gränarna, kärn-och nervgränarna där. Där har vi den kopplingen.
Antal rotkanaler, vad har det för betydelse? Självklart får du trauma eller får du skada på en incisiv i fronten. och du behöver rotfylla, så är den rotfyllningen enklare än om du behöver rotbehandla eller rotfylla en molar i underkäken eller lite längre bak i överkäken, till exempel en 2-7.
Rent tekniskt så är det oftast lättare att rotfylla en framtand, lättare åtkomst, än en tand som är lite längre bak. Framtand har en kanal, en tand som är lite längre bak, en molar har kanske fyra, kanske fler. Det kan vara rent tekniskt som ger rotbehandlingen lite lättare.
Oftast är prognosen på den rotfyllningen också betydligt bättre på sikt. Sedan kan det se ut så här också. Jag har den tandläkaren valt och skidlånat från nätet och gått in och rotfyllt alla de här tänderna.
Jag vet inte om det behövdes men vissa är kanske lite petis för det här med rotbehandlingar. Men ni ser att man har gått in och rotfyllt. Då kan vi prata om överdiagnostik här till exempel.
Kronpurserat alla och rotfyllt alla. Vi kan se redan nu att det här kan vara en läkningsbild också. Men vi kan se att det här är någon form av radiolucens kring den och kring den och där.
Och även det här är ganska stor och där kan jag tycka att rotfyllningen... En ganska dålig bild men ändå. Rotfyllningen slutar ju här. Jag skulle vilja ha rotfyllningen hela vägen ner till Apex.
Har man missat kanske 4-5 mm. Så här är ju... Skulle jag nästan säga att här är en bo. pågående process.
Så att frågan är var lägger man ribban och hur mycket ska man rotbehandla? Ska man rotbehandla förebyggande? Så att återigen vi försöker behålla tänderna eller tandpulpan vid liv så gott det går men ibland känner vi att det här där måste vi göra en rotfyllning för här är risken förkommande att det blir problem längre fram alldeles för stor. Så här är en panoramavild då OPG är. som inte är framme än.
De verkar vara ganska fria från patologi i alla fall. Det är väl de tänderna som är minst problem. Sedan tänkte jag att vi kan väl ta...
Vi gör så här. Med den här bilden så tycker jag att vi tar fem minuters bensträckare. Klockan är väl tio över. Och kanske ett par mjölskopp kaffe.
Ställ gärna en fråga om ni har det i chatten. Så fortsätter vi från den här bilden. Jag kan ta den här då helt enkelt.