Hej och välkommen till de här övningsuppgifterna som kan ses som en kompletterande genomgång eller övningar till de två inledande genomgångarna i delmomentet redovisning i företagsekonomi 1. I den här videon så tänkte jag visa några övningsuppgifter och hur man ska tänka när man ska bokföra. Till att börja med så ser ni här att jag har tagit fram en mycket kortfattad kontoplan med konton som jag tror kan komma att vara viktiga för de övningar som jag ska göra. Vi går ner i det här dokumentet och hittar det första exemplet där jag redan har skrivit i varuinköp.
Vi läser texten där det står företaget Sol & Måne AB köper in varor för 2500 kronor exklusive moms på 25%. Sol & Måne väljer att handla på kredit. Det jag gör först och främst när jag får reda på den här texten är att försöka ta reda på vilka konton jag måste använda för att kunna bokföra den här affärshändelsen på ett korrekt sätt. Vad är det då som händer?
Jo, företaget Solomone köper in varor. Det här signalerar direkt för mig att det handlar om någon form av utgift som företaget har. Och vad kan det vara för utgift?
Jo, till exempel. Om jag går upp till min kontoplan så ser jag här att varuinköp stämmer ganska bra in på det som händer här. Därför har jag skrivit ner det här i den första raden på exemplet, varuinköp. Nästa konto då. Vi läser vidare.
De köper in varor exklusive moms. Redan här vet jag då att moms måste registreras på ett eller annat sätt. Och jag ser här också att det finns...
Det finns en del momskonton, utgående moms, ingående moms och redovisad moms. Företaget har köpt in varor, vilket betyder att man har en ingående moms. Jag har som regel...
Man brukar säga att om man köper in varor så är det ingående moms och om man säljer ut varor så är det utgående moms. Redovisad moms är till för att sammanställa periodens totala moms. Jag väljer därmed att skriva ingående moms. Okej, jag har varuinköp och jag har ingående moms och jag läser vidare. Sol och måne väljer att handla på kredit.
I normala fall, eller normalt kanske är fel att säga, hade det varit så att Solomona hade köpt sina varor här kontant eller via bankgiro eller någonting. Då vet jag att det är en tillgång som påverkas. Jag tar tillgångar från företaget för att köpa in varor. Men det gör ju inte Solomona i det här fallet. Istället skuldsätter man sig då man handlar på kredit.
Går vi upp här till skuldkontorna så ser vi faktiskt att det finns ett konto som heter leverantörsskulden. Alltså en skuld till den leverantören som Solomone har. Det kontot passar ganska bra och jag skriver därför in det här.
Jag har alltså köpt in varor, en del av dem. Det jag kommer betala är moms och jag betalar det här genom att skuldsätta mig istället för att bli av med tillgången. Nu har jag valt ut de kontorna jag behöver, men jag måste ta reda på vilken summa som ska sättas in på debet eller kredit. Jag börjar därför med varuinköp.
Vad står det då? Jo, de köper in varor för 2 500 kronor exklusive moms. Det betyder alltså att de här 2 500 kronorna inte har någon moms inräknad i sig än eftersom momsen är exkluderad. Därför är det 2 500 kronor som ska sättas in för kontot varuinköp.
Men vart ska jag sätta in det? På delbit eller på kredit? Jag vet ju att det här är ett utgiftskonto eftersom det börjar på en fyra. Och utgiftskonton ökar i debit och de minskar i kredit. Och i det här exemplet så har ju utgiften ökat.
...ökat eftersom Sol & Mona har köpt in varor för 2 500 kronor. Utgiften har alltså ökat från 0 till 2 500 kronor. Nästa steg är att ta reda på momsen.
Jag läser då 2 500 kronor exklusive moms på 25%. För att ta reda på det här och inte få för mycket huvudvärk så tar jag hjälp av en kalkylator. Jag tar 2500 kronor och lägger till 25%. Jag får då ut att momsen i det här läget är 625%.
Det sa jag helt fel. Det ska självklart vara 625 kronor. Men på vilken sida ska de sitta? Jo, ingående moms innebär att Solomåne har betalat 2500 kronor plus moms. Men Solomåne är ett aktiebolag och ska därför inte behöva betala moms.
Men i det här läget måste man göra det. Men eftersom det här inte är någonting som jag egentligen behöver betala så innebär det att ingående momsen kommer att minska. Alltså skulden. kommer att minska med 625 kronor. Jag vet nu så mycket att varorna kostar 2500, momsen ligger på 625 kronor.
Och eftersom jag också vet reglerna att det måste vara lika mycket på debit som på kredit så inser jag att... Det totala, alltså 2 500 plus 625 kommer att ligga på kredit för leverantörsskulden. 625 plus 2 500 borde bli 3125. Som jag då lägger här.
På så sätt så balanserar både debit och kredit mot varandra. Men jag kan också dubbelkolla det här så att jag vet att det är rätt. Leverantörsskulder har uppstått. Och en skuld som ökar hamnar på kredit. Vilket stämmer.
För Sol & Måne betalar 2500 kronor för varorna, 625 kronor för momsen, vilket innebär att skulden ökar till leverantören med 3125 kronor. Den här konteringen är nu komplett och jag väljer att gå till exempel nummer två. För nu hamnar vi i det läget att Solomone måste betala sin skuld till leverantören för de inköpta varorna ovan.
Och man betalar från plusgivet. Vad är det som händer här då? Jo, Solomone har en skuld till leverantören.
Det vet vi sedan innan, för de inköpta varorna. Och man betalar den från plusgivet. Det betyder alltså att den här skulden som jag har kommer att påverkas på ett eller annat sätt.
Och jag betalar av den med hjälp av plusgirot. Då kan jag gå upp i dokumentet igen för att försöka hitta plusgirot. Plusgirot är en tillgång eftersom där finns det pengar och heter 19,20.
Jag går ner igen och sätter in den här. 19,20 plusgirot. Så. Vilken summa ska jag nu sätta in och vart ska jag sätta in den?
Vi vet ju från verifikationen ovan, eller konteringen ovan, att leverantörsskulden låg på 3125 kronor. Och den krediterades eftersom skulden ökade. I det här läget så minskar skulden för Sol & Måne betalar sin skuld på 3125 kr. Leverantörsskulden minskar därmed med 3125 kr. Plusgirot är ett tillgångskonto som ökar på debit och minskar i kredit.
Jag vet enligt den regel som finns att det ska vara lika stort på debit som på kredit. Och för att kontrollera det här så kan vi ju se att plussirot minskar i kredit och ökar i debet. Men eftersom jag har tagit pengar ifrån plussirot för att betala min skuld så innebär detta en minskning.
Den här konteringen är nu komplett och Sol och Måne har betalat av den skuld som man fick i och med de varuvinköp som man gjorde i exempel 1. Det var en kort genomgång av det här exemplet. Jag hoppas kunna återkomma med flera exempel längre fram. Tack för att ni tittade!