Rörliga och fasta kostnader i företag

Sådär. Alltså kapitel 4 av 5. Kapitel 1 till 3. Där var vi och jag belyste ju det i introduktionsföreläsningen en del och problematiserade. Det är ju som det är det handlar om. De kapitlerna jag vill ju helst att ni läser om. Det är ju jättebra kapitel. De bör ni såklart läsa. Men de förtjänar inte en hel föreläsningsserie utan det är väldigt bra information. och den Den hjälper ju er att ta er in i kursen och förbi många hinder. Exempelvis kan jag varmt och speciellt och särskilt rekommendera kapitel 2. Där i kapitel 2 så får ni en förståelse kring centrala och grundläggande begrepp. Och det kommer ni som tjäna på senare. För att hipp som happ dyker upp ett begrepp som ni inte riktigt har fått någon teoretisk föraning om hur ni ska hantera. Och har ni inte det då blir det bara svårare sen. Så se det som en nyckel in i de olika modellverktygen som vi sen går igenom. Det om det. Nu går vi som in på det som är kursens första grundläggande del. Alltså rörliga och fasta kostnader och resultatplanering. Det är det som avses i kapitel 4 och 5. Och jag kommer visa många diagram och det blir lite former. Men det blir ju mestadels teoretiskt. som en föreläsning är. Det här blir begripligt med hjälp av föreläsningen, med hjälp av att ni läser kapitlerna i boken och att ni tittar och gör de här lektionerna och går på lektionen som Emil har nästa vecka. Då kommer det sitta. Rörliga och fasta kostnader förekommer i flera sammanhang. kanske främst diskuterar under kursens gång, det är ju då produktkalkylering och budgetering och absolut tillverkning och tillverkningsindustri. Men det förekommer ju också vid marknadsföring, men kanske mindre del då fasta kostnader just gällande marknadsföring. Marknadsföring är ju en sån där sak som oftast är rörligt. Och det här är ju som de områdena vi kommer in på mer och mer nu, alltså de här delarna. Och då framförallt produktkalkylering, budgetering och tillverkning. Det första som vi måste förstå och ta oss förbi det är någonting som kallas för verksamhetsvolym. Det måste vi diskutera oss igenom. Verksamhetsvolym och vad det är för någonting. Hur mäter man det? Är alltid en verksamhetsvolym given? Är det så här enkelt som att... verkstadsföretag antalet producerade enheter. Nej, det är ju naturligtvis inte så enkelt. Så är det ju inte, som allt annat inom vårt ämne ekonomi. Men man bantar ner det och man säger att det är på ett visst sätt bara för att vi egentligen ska kunna räkna. Men det är ju inte givet. Men verksamhetsvolym, det är klart att det går att mäta så här men det går att mäta på andra sätt också. Ni ser ju här från boken att det är ett stort antal exempel som boken tar upp. Och just för verkstadsföretag, då handlar det ju i alla fall oftast om antal producerade enheter. Det är ju starkt kopplat när man pratar om verksamhetsvolym för det typen av företag då. Att det handlar om producering av någonting som då tillverkas i den här affärsverksamheten. För försäkringsbolag är det inte otroligt konstigt att vi då pratar om antal försäkringstagare. Och för transportföretag, antal körda mil. Det är någon slags logik i det här i alla fall. För en restaurang, om vi tar något annat exempel. Ni har väl förmodligen varit på restaurang någon gång. Det börjar vara ett tag sedan nu i coronatider, men jag har väl fuskat. Väldigt trevligt för övrigt. Det är kul att äta middag och kanske något glasrött till middagen. Men vad är verksamhetsvolymen där? Ja, kanske antal serverade gäster. Det är ju ganska logiskt. Det kan ju vara intressant som verksamhetsvolym. Ja, då kan ju restaurangen säga någonting om hur många gäster hade vi under den här perioden jämfört med förra året. Då kan man ju börja fundera över varför. Har det ökat? Har det minskat? Nu kanske det är lätt att säga att det har minskat på grund av corona. Men det hade ju kunnat vara andra effekter. Vi serverar inte tillräckligt god mat eller matkulturen har förändrats. Det går ju att göra analyser när man ser att det skiljer. Men för en restaurang skulle det också kunna vara antalet serverade måltider istället som utgör verksamhetsvolym. Istället för antal serverade gäster. Alltså en gäst kanske beställer en tre-rätters-middag. Jag kanske inte ser ut som det men jag är ju väldigt gluppsk. Jag kan äta jättemycket och jag passar på att äta mycket när jag går på restaurang. En annan gäst kanske äter en sju-rätters-middag. Medan då snåljåpen kanske bara beställer en rätt. Så om man istället mäter verksamhetsvolymen i antalet serverade måltider. Då får man ju en annan typ av analys man kan göra. Alltså säljer vi mest till den här snåljåpen som har beställt en rätt per serveringstillfälle. Eller har vi typ av gäster som kommer in och köper tre rätters eller sju rätters och så vidare. Och då kan man ju ändra sin affärsverksamhet i den inriktningen och sälja kanske mer då i slutändan. Så verksamhetsvolym i sig säger ju ganska mycket om våran affärsverksamhet. Här, där jag håller på nu i undervisning på universitet. Och vad kan då verksamhetsvolymen vara för den här verksamheten som jag bedriver? Är det antal kurser eller antal... utlagda timmar i undervisning eller är det då antal studenter? Ja, det beror lite på, men vanligtvis så mäter vi våran verksamhetsvolym i antal studenter. Det gör vi nästan i allt väsentligt. Är det då ett rättvist mått att styra på? Den här kursen går ju två gånger. Läsperiod två och läsperiod fyra. De här kurserna ser exakt likadana ut. Men Alltså jag äger ju den här kursen och jag får ju egentligen bara resurser tilldelat baserat på verksamhetsvolym i antal studenter. Och just den här kursen på våren, läsperiod fyra, då har jag 200 stycken studenter. Ja mer, 250 upp i 300 ibland. Det går upp och går ner så här. Men nu läsperiod två, runt 20 studenter. Så vilken kursomgång tror ni ger mig mest klirr i kassan? Alltså det gör ju... Det skapar ju kanske indirekt någon typ av styrsignal. Ska jag, givet att jag inte får lika mycket pengar för att stå och prata med er, erbjuda samma innehåll i kursen? Det är ju ingen som säger det till mig som styrsignal, men jag förstår ju det här. Jag kan ju räkna. Ledningen ger ju inte mig mer pengar per student i en mindre kursomgång. Jag ger erbjuder i samma innehåll ändå. Men det är ju faktiskt så. Och de här som tas upp här i bilden, verksamhetsvolymerna, det är i alla fall de ganska vanliga, klassiska verksamhetsvolymerna. Men det kan ju mätas på olika sätt. Jag pratar med en företrädare på en ICA-butik. Jag är ju så här ganska jobbig, jag går och frågar, jag är ganska nyfiken. Men då får man ju svar ibland och ibland inte. Jag frågade en företrädare på en ICA-butik. Där är en del av verksamhetsvolymen. Antal slagningar i kassaapparaten och de här när kunderna själva går runt och blippar i butiken. Ni vet med de här. Så det kan ju vara olika saker. Men i alla fall, verksamhetsvolymen är ett uttryck för företagets output. Alltså vi behöver det här. Någon typ av verksamhetsvolym behöver vi ju för att vi sen ska kunna räkna. Men verksamhetsvolymen kan ju se olika ut. Alltså det måste ju fastställas i det företag vi är och jobbar i och räknar på. Och sen ska vi kunna koppla den till någonting. Och det är då vi kommer in på nya begrepp igen. Nästa begrepp som vi pratar om. Och det är ju då kostnader. Och vi pratar ju om två stycken kostnader. Vi pratar om rörliga kostnader och fasta kostnader. Och vi kommer tillbaka till fasta kostnader snart. Men just definitionen rörliga kostnader så är ju det en kostnad vars totalsumma hela tiden påverkas av det vi nyss pratade om, verksamhetsvolymen. Så om verksamhetsvolymen ökar så följer på något sätt den här rörliga kostnaden med. Och det är ju, ja, en fråga. Ja Bo, jag undrade så här. Alltså verksamhetsvolymen väljer företaget själv vad de vill ha. Men vi säger att om man har en vanlig... butik som säljer kläder eller någonting. Om man ser på externredovisning kan man se varulaget till exempel. De måste skriva vad det är. Men företaget kan välja något annat att mäta inne i sig självt. Det måste ju finnas ett orsakslogiskt samband mellan det vi räknar med som rörlig kostnad och verksamhetsvolym. Men företaget är inte tvingat att, ja men, SSAB, eller ta något stålsmält Allt företag hittar på AB som smälter stål till stålrör. Då är det inte ologiskt att det ska vara det som är verksamhetsvolymen och inte antal kolbitar vi stoppar in i vasugnen. Det är kopplat till outputen på något sätt. Men det är ju ingen självklarhet att det måste vara dessa stålrör. Det kan ju vara att någon stark chef på stället bestämmer någonting annat. Det måste vara det logiska orsakssambandet som ändå dikterar villkoren för vad vi räknar på. Och det är det här, då blir det ju sådär igen. Vi kan räkna på olika sätt och det är ingen absolut total sanning allting. Men logisk sanning i alla fall. Rörliga kostnader är i alla fall den kostnaden. Totalsumman av... Rörliga kostnader hela tiden påverkas av verksamhetsvolymen som vi då har bestämt. Den följer ju med den här rörliga kostnaden. Tillverkar vi en ytterligare enhet så ökar den här rörligare kostnaden hela tiden. Däremot är det ju inte helt lätt att faktiskt ta reda på vilka kostnader som då är rörliga i takt med verksamhetsvolymen. Alltså vissa företag kanske bara har fasta kostnader. Alltså min lön är ju en kostnad som kan läggas på den här kursen. Men är den rörlig eller är den fast? Det kan man ju fråga sig. Om vi mäter antal studenter som verksamhetsvolym med kostnaden som universitetet har för att behålla mig så spelar det egentligen ingen roll om ni är 20 stycken eller 200 stycken. Kostnaden i lön att ha mig som lärare just i den här kursen ökar inte i takt med antalet studenter. Jag får inte mer lön baserat på antal studenter. Däremot får jag ju mer pengar till mitt ämne som går in i min balansräkning till mitt ämne. Så att ämnet blir glad om jag har mer studenter. Men min lön påverkas ju inte. Så min lön är ju fast. Den är inte rörligt kopplad till verksamhetsvolymen i det här fallet. Så att vilka kostnader är då rörliga i en kurs som den här? Det kan man ju verkligen fråga sig. Det är inte lätt att identifiera rörliga kostnader här. Men jag vet ju att det taxerar ju min tid. Jag får offra mer tid i att administrera, upprätthålla examinering, underlag som det här för undervisning. Samt det här mjuka, att hela tiden vara till hands. Att hela tiden kunna erbjuda min tid när det knackar. på min dörr som inte görs nu under corona, men det rings ju, det mejlas, det är korrespondens med studenter. Alltså ju fler som är inne i en kurs där mitt namn syns, där jag säger här är jag, fråga mig, så medför det ju också hela tiden en kostnad i tid som åläggs på mig. Men det finns ingen prislapp på det så jag kan inte ta betalt för det av universitetet. Så, men i tillverkningsindustrin då i alla fall, då är ju rörliga kostnader framförallt material. Det är ju som lättare att räkna då. Alltså ökar vi produktionen så ökar vi ju förbrukningarna av material. Och då blir det ju lättare att identifiera rörliga kostnader och koppla dem till verksamhetsvolym. Men återigen, allt går ju inte att identifiera. Och när vi arbetar med det här, då kommer ni också se, ja ni ser ju det står tre slag av rörliga kostnader där. proportionellt, progressivt och degressivt. Och alla de kan ju klassas som rörliga kostnader. Det ni ska göra nu är att stryka under det här proportionellt rörliga kostnader. Det är vad vi fokuserar på i kursen. Och det är det som vanligtvis är vad som avses med rörliga kostnader. Och att det är så, att vi räknar med de här proportionellt rörliga kostnaderna det har ju att göra med förenklingar. Alltså vi måste kunna räkna, vi måste kunna få fram ett beslutsunderlag. Vi får inte bygga in för mycket avancerade förutsättningar i de beslutsunderlag vi ska skapa. Därför att då kommer vi inte orka skapa själva beslutsunderlaget så vi måste också förenkla. Jag kommer visa vad progressivt och degressivt är. Men vi kommer inte räkna på dem sen i kursen. Och det är just för att vi ska skapa enkelhet. Det är ekonomens roll att göra enkla modeller av komplexa verkligheter. Och när någonting är proportionellt, då är det enklare att hantera. För då ser det ju nämligen ut så här. Alltså proportionellt rörliga kostnader, de ser ut så här. Och titta på... diagrammet här till vänster ser ni min muspekare nu? Ja. Ja, vad spännande. Diagrammet här till vänster och då är det då y-axeln där har ni kronor här va? På x-axeln då ser ni verksamhetsvolymen här. Alltså sträcket här, det här är de då De totala rörliga kostnaderna givet en viss verksamhetsvolym är ett helt linjärt proportionellt samband. I takt med att verksamhetsvolymen ökar så ökar också de totala rörliga kostnaderna. Diagrammet till höger i bild har återigen kronor på y-axeln och på x-axeln är verksamhetsvolymen. Det här diagrammet höger i bild, då är det inte den totala rörliga kostnaden vi pratar om, utan då är det rörlig kostnad per styck och inte total rörlig kostnad. Det här måste ni kunna se en skillnad på. Om vi tar antal sålda skiftnycklar eller liknande så är den rörliga kostnaden per styck materialet. Om materialkostnaden är 10 kronor per styck. Då är ju rörlig kostnad per styck 10 kronor per styck oavsett om det står 200 stycken eller 400 stycken här i verksamhetsvolymen. Då kommer den rörliga kostnaden per styck vara densamma oavsett om vi tillverkar på totalen 400 eller 200. Men till vänster i bild, då ser ni den totala rörliga kostnaden. Ja, den sticker ju... Den sticker ju som linjärt iväg tillsammans med verksamhetsvolymen. Så är det 200 i verksamhetsvolym, ja då är den rörliga kostnaden totalt sett här uppe. Och är det 400, ja då hamnar vi ju såklart här uppe då. Nu har jag inte satt någon skala på kronor men det kan man ju latcha med själv om man vill. Och då kan man ju mäta det här i kronor. Tillverkar vi 400 stycken, då blir den totalt rörliga kostnaden x och så vidare. Så ser det ut. Vi kommer att arbeta med de här proportionellt rörliga kostnaderna. Det här håller vi oss till. Den här proportionaliteten i modellerna. Det skapar en enkelhet. När man förstår det här så blir det successivt enklare att sätta in det i form. Det är förenklingar. Det gör att vi kan räkna. Det är sådana uppgifter ni kommer att se sen. Men någonting, vi ska säga om de här progressivt rörliga kostnaderna ändå. Då blir det som svårare och det hör ju med kurvan. Kommer ni ihåg matte? Det var det ett tag sedan för mig. Men alltså progressivt rörliga kostnader. När man pratar om sådana, det mest vanliga är försäljningsprovision. Exempelvis bilhandlare. Jag har ju snackat med en bilsäljare och Ica-handlare och allt möjligt. Men jag pratar med en bilhandlare och bilsäljare om hur de har lönerna. Hur ser lönerna ut? Jag tänkte få en inblick i försäljningstrovision. I det här fallet hade personen 18 000 kronor fast lön per månad. Det är inte särskilt mycket. Sen resten är provisionsbaserad lön. Och då är det ju som en annan skala. Då handlar det om att den sista bilen som säljaren sålde på året så var det högre provisionen på den första bilen. Så bilsäljaren som tjänar mest han sålde strax över 400 bilar per år och den sista bilen gav ju då mer provision än den första sålda bilen det året. Och varför det är så? Ja alltså givetvis. Då är du ju inne på den här ekonomistyrningseffekten som jag har nämnt. Alltså bilhandlaren som äger företaget vill ju sälja bilar och det gör ju han då genom att motivera sina säljare genom försäljningsprovisionslön att sälja så mycket som det bara går som möjligt. På det här sättet. Har vi något mer? Fastighetsmäklare kanske, jag vet inte. Men där kan jag nog tänka mig att det ser liknande ut. Förmodligen har fastighetsmäklaren en liknande provision. Antalet sålda fastighetsobjekt, det är det som är verksamhetsvolymen. Då skulle det kunna vara att sista fastighetsobjektet ger högre lön. och får då fastighetsmäklaren i sig att En sån provisionsdel per såld fastighetsobjekt att dels kanske jaga köpare. Se mig, jag har de här objekten till sal och jag har visning där och då och så vidare. Och få dit och pynta huset och så vidare så att det ser ut som perfekt. Men också att promota själva mäklarföretaget så att det kanske kommer in nya objekt till det här mäklarföretaget som säljaren i sig kan gå ut med sen. alltså det är ju Det driver ju fram, det är effektiva styrverktyg där. Sen finns det ju kostnader som är rörliga för företag också i, ja men de börjar nå någon typ av tak i produktionskapaciteten. Alltså maskinen går på nästan 100% eller går kanske på 110% och de har satt silvertejp på sidan för att den ska hålla ihop. Ja men då uppstår ju någon form av underhållskostnader, intrimningskostnader. Det skenar ju som iväg när man verkligen pressar sin produktionsapparat till max. Eller för den delen säljare. Man tvingar dem till övertid att piska på dem. Alltså det blir ju sådana förslitningskostnader då. Här ser ni ju att styckkostnaden i det här höga. Det här skiljer ju sig då från det vi hade tidigare. Här följer ju styckkostnaden faktiskt med lite grann i verksamhetsvolymen. Till skillnad från föregående bild. Kostnaden i högre diagrammet blir faktiskt högre i takt med verksamhetsvolymen när företaget har den här progressivt rörliga kostnaden. Jämfört då som vi tittade tidigare med proportionellt rörliga. Och det är just därför på grund av att på något sätt ska ju varje extra enhet premieras. Alltså extra löneutbetalningar till den här bilsäljaren. Så det är ju som magin i det här med progressivt rörliga. Egentligen inte svårt. Att förstå själva att det är provision eller att det är någonting extra som händer per extra verksamhetsvolym. Men det är svårare att peta in det i en resultatkalkyl sen. Därför jobbar vi ju hellre med proportionellt rörliga. Sen har vi de här degressivt rörliga kostnaderna. Det är omvända mot vad jag nyss har pratat om. Alltså det är omvända mot progressivt rörliga. Och då är det degressivt. Alltså lågpriskedjor, Willys, Elgiganten och andra liknande kedjor. De pressar ju sina underleverantörer och när de gör det så får de till slut mängd rabatter i slutändan. Och då sänks ju den här rörliga kostnaden per styck. De har nått något tak över x antal stycken, då får de vid nästa leverans ett rabatterat pris. De jobbar stenhårt för att nå sånt här så att de sätter de här rabattvolymerna. Här blir det som ni ser skillnad från det här progressivt rörliga kostnaderna. Styckkostnaden blir lägre vid en ökad verksamhetsvolym. Här behöver vi inte bry oss om skalor eller någonting sånt. Men sen när vi räknar, och just progressivt och degressivt kommer vi inte räkna på. Men sen när vi räknar kommer vi sätta in skalor på de här diagrammen. Så det var lite grann om dem. Sen har vi en annan typ av kostnader. Nu har vi pratat lite grann om de rörliga. Då kommer de här helt fasta kostnaderna. Kostnaderna kunde alltså delas upp i rörliga. Det hade att göra med att företagets kostnader var kopplade till verksamhetsvolymerna. Alltså produktionen, outputen för en bank. Då var det kanske volym, antal in- och utbetalningstransaktioner för en restaurang, serverade gäster och tillverkningsföretag. Kanske varje producerad produkt, alltså färdigställda meter, rör eller vad det kunde vara som jag nämnde. Och varje stålrör kostar ju såklart pengar, därför är det rörlig kostnad och så vidare. Men även om något av de tidigare nämnda företagen helt och hållet slutar med allt, all produktion direkt. Då skulle det ju ändå inte bara försvinna alla kostnader, eller hur? Om jag bara, nej jag struntar i det här nu, det var inget roligt att stå här, jag bara släpper micken och går ut härifrån. Ja men då försvinner ju ändå inte kostnaderna för lysen här inne. Alltså det existerar ju oavsett om jag finns här eller inte. Ja men bussar bara trillar omkull. Då finns det ju ändå kostnader kvar. Alltså som om SSAB slutade smälta stål idag, då skulle ju inte hela deras infrastruktur bara puff försvinna. Det är det som är en fast kostnad. Alltså en kostnad när totalsumman är oförändrad, när verksamhetsvolymen förändras. Då ser ni här totalkostnaden i det här vänstra diagrammet. Vad gäller fasta kostnader, den är densamma oavsett om vi tillverkar en enhet eller 200 enheter. Men per styck, om vi tittar på det högra diagrammet. Då blir när vi slår ut den fasta kostnaden så blir den ju faktiskt lägre ju mer output vi producerar. Ja men min och Emils lön, om vi slår ut den på antal studenter i den här kursomgången. Min och Emils lön är ju en fast kostnad. Men om vi slår ut den på antal studenter så blir den ju fördelat på 20 stycken nu då. Den blir ju lägre per student. Under läsperiod 4 för 200 plus studenter så blir det ännu lägre fast kostnad. Den här fasta kostnaden sjunker ju mer vi har i verksamhetsvolym och antal studenter i det fallet. Volymrelaterade verksamheter som då satsar på stora volymer, de försöker ju få upp verksamhetsvolymen och ändå bibehålla den fasta kostnaden. Det är därför man vill ha effektivitet. i det man använder sina saker till. För SSAB vill de producera mycket stålrör med lite effort. De vill inte installera en ny masugn varje gång de vill öka produktionen. De vill använda det de har så effektivt som möjligt och producera så mycket som möjligt. Då driver det ner styckkostnaden per produktionsenhet. Någonting att beakta om de här fasta kostnaderna ändå. Det är ju det att fast kostnad låter ju väldigt absolut. Så här är det och så här är det alltid. Men så är det ju inte heller. Alltså saker händer som gör att även fasta kostnader förändras. Och det relevanta området och fasta kostnader. Då kan man ju tänka sig att om man går utanför företagets relevanta område. så kan de här fasta kostnaderna förändras. Alltså produktionsvolymen kan öka så att SSAB fick en stor order på stålrör och nuvarande masung kan inte smälta så mycket stål. Vi måste expandera. Vi hyr en smältung som råkar stå ledig härintill. Då sticker de fasta kostnaderna upp. Sen är det ju någonting med tid även i det här. Alltså över tid så förändras ju egentligen allt. Alltså absolut. Fasta kostnader är fasta, men egentligen bara på en kort sikt eller ett år brukar man säga. Och då kommer ju investeringar in och det kommer vi prata mer om senare i kursen. Men det handlar ju om att man kanske har upptäckt inom ett producerande företag att efterfrågan ökar. Vi måste ju hantera en kommande ökad efterfråga på vår produkt X eller Y eller Z. Och då gör man ju en investering. Investeringar är ju på lång sikt ett år och framåt. Och när vi gör det, då köper vi ju antagligen in en till produktionsapparat, maskin, smältdugn, whatever. Ja då kommer våra fasta kostnader att öka. Så att en ny tillverkningsmaskin köps in, då vips, så ökar ju fasta kostnader. Sen kan det ju vara någon typ av externa faktorer som kostnadsnivåer runt omkring oss. Vi stänger massa kärnkraftverk, elhyran går upp eller det blir dyrare hyror på fabrikskostnad. Och det kan ju också påverka fast kostnad, de indirekta faktorer som träffar oss. Alltså kostnadsstrukturen i sig. Så fasta kostnader är fasta men de kan förändras. Men de är ju inte lika flyktiga som de här rörliga i alla fall. Sen har vi de halvfasta kostnaderna. Det är ju som att vi har just luddat upp begreppet fasta och då har vi faktiskt något som kallas för halvfasta kostnader. Och det är ju som så att fasta kostnader kan förändras inom vissa intervall och på så vis kopplat till ändå verksamhetsvolymen. I det här fallet, SSAB kanske installerade en ny smältung, det tar ju tid att få den på plats. Men när den väl är där, då tar ju fasta kostnader ett språng uppåt i det här trappan. Vi kan ju som inte ha hur stor verksamhetsvolym som helst utan att det på något sätt till slut kommer påverka fasta kostnader. Om vi dubblerar antalet studenter, kanske inte nu i coronatider men då kanske man måste hyra en större lokal och då kommer hyreskostnader och så vidare att öka. Alltså verksamhetsvolymen mätt i antalet studenter sticker då iväg, då ökar hyreskostnader, teknik... kostnader, till och med kanske lära lönskostnader om någon i ledningen förbarmar sig över mig och säger, men Bosse du får en assistent nu det kan ju hända ja, jag vet inte men det är det som orsakar den här trappstegseffekten vi ser här till vänster diagrammet till höger alltså då blir ju kostnaden blir på det här sättet att den går ju ner när verksamhetsvolymen ökar Sen när vi som kommer till det här första trappsteget, då kommer det bli ett skutt uppåt. Och sen när vi producerar igen, vi får en ökad produktionskapacitet för att vi har ökat våra fasta kostnader, vi har installerat något nytt som kan producera. Då kommer styckkostnaden successivt minska igen tills då nästa trappsteg och då blir det ett skutt uppåt igen. Och om företag då investerar och utökar då blir det ju just på det här sättet. För investeringarna... Som ökar våra fasta kostnader. Görs ju för att vi ska kunna producera mer. Som då skapar nytta. Som vi kan fördela våra nya fasta kostnader på. Det är så vi ska se det. Och så ser det som ut med halvfasta kostnader. Men vi kommer inte räkna med halvfasta kostnader så mycket i kursen. Vi kommer diskutera det i vissa saker. Kanske då i räkneuppgifterna. Så. Sen har vi det här. Periodbeslutade kostnader. Och så står det halvfalt. När man delar halvfalt kostnader på verksamhetsvolym. Då får man halvfalt kostnader per styck då. Antar jag. Det var som att det täckte över. Jag kunde inte se det i powerpointen för tidigare frågan. Täckte jag över? Eller det täcktes över? Man kunde inte se det. Är det den här som kommer upp? Graferna är i vägen. Nu då? Den är fortfarande kvar där. Men jag antar att det var det Var det mitt huvud i väg? Nej inget i huvudet Utan i powerpointen Där trappsteget Och skutten De täcker för Där man skriver halvfattkostnad Det gäller påverkan med soliv Likt med halvfattkostnad Det är det som ska stå där Ja precis Tack Jo, periodbeslutade kostnader finns det ju också. Och det är ju när företag gör särskilda satsningar helt enkelt. Forskning och utveckling är ju en klassiker. Forskningsprojekt kanske driver de ju förmodligen upp till högre fasta kostnader under en viss ganska tydligt definierad tid i alla fall. Kanske företaget går in i ett särskilt projekt och måste då köpa in extern kompetens eller externa tjänster. Det kan ju också röra sig om inriktade utbildningsinsatser. Om företaget ska expandera in i ett nytt marknadsområde eller liknande så måste vi utbilda vår befintliga personal för att de ska kunna hantera den marknaden. Så de finns ju också. Det är klart att de kan finnas med men det är ju bara fasta kostnader som är speciella på sitt sätt. Vi pratar om fasta kostnader, vi kommer prata lite grann om halvfasta, men det är ju nu när vi blandar ihop i diagrammen de rörliga och fasta kostnaderna, det är då det här blir intressant och börjar bli användbart i våra beräkningsmodeller som vi kommer komma till. Det blir väldigt teoretiskt, men så här ser det då ut när vi blandar ihop rörliga och fasta kostnader. Pang! Får ni ännu ett diagram slängt i ansiktet. Då ser det ut på det här sättet. Vi blandar in både fasta och rörliga kostnader i diagrammet. I diagrammet här till vänster i bild ser ni de här fasta kostnaderna som löper här. Det är den här heldragna linjen. Den är konstant. Den finns där. Då börjar de här rörliga kostnaderna här. De trycker upp våra totala kostnader, de här rörliga som finns, i takt med kostnaderna. med verksamhetsvolymen så sticker ju våra totalkostnader iväg. Och om vi då utgår från y-axlarna så ser ni här, då följer ju totalkostnaden med utifrån varje extra producerad enhet så följer ju då på grund av rörliga kostnader att vi får en högre totalkostnad. Och då blir det ganska tydligt om ni ser här om vi är i origo, alltså här där de skär varann y- och x-axeln. Då är ju verksamhetsvolymen noll och intäkterna är ju också noll. Både på y- och x-axeln. Och då har vi ju enbart kvar en typ av kostnad. Och det är ju den här fasta kostnaden. Som då också är den totala kostnaden. Men så fort vi börjar producera en enhet till. Ja då sticker ju totalkostnaden iväg. På grund av de här rörliga kostnaderna. Ni ser det där sambandet och då blir det mer begripligt att det är trevligare att jobba med det här proportionella systemet och raka linjer. Diagrammet till höger i bild är styckkostnaden. Då ser det ut på det där sättet när vi blandar in både fasta och rörliga kostnader. Det beror på att den fasta kostnaden slås ut på en högre volym och då sjunker som jag var inne på tidigare i takt med verksamhetsvolymen. Det här ska vi ju öva mer på sen och då blir det ju ändå mer tydligare när vi faktiskt sätter in siffror i det här. Sen finns det lite andra förlopp som ska visas ändå. Alltså förblandade, rörde och fasta kostnader. Det här kan ni sätta i någon parentes som finns i boken men det kommer vi som inte gå in på. Utan det är det här, det är en nyss visade. Det är det här som är centralt. Det är det här vi kommer att räkna på. Det är det som är utgångspunkten. Den här delen med rörliga och fasta kostnadsdiagram. Och vi kommer att arbeta bara med linjära samband och proportionalitet. Det är det som är utgångspunkten. Progressiva och degressiva kostnader, sätt dig inom parentes. Halvfasta kostnader, ja det kommer vi att belysa lite grann. Där vi då ändrar fasta kostnaderna totalt och räknar på nya förutsättningar. Så det där var ju som kapitel 5 och då ska vi kika lite grann på resultatplanering och när det här kommer in i matchen, vi kommer utveckla de här diagrammen lite grann. Alltså den praktiska tillämpningen och vad vi faktiskt nu teoretiskt har belyst, det är då det här resultatplanering kapitel 5 som vi pratar om nu. Och det vi gör nu när vi pratar om resultatplanering, det är att vi... Vi tillämpar teorierna om rörliga och fasta kostnader och när de kan vara tillämpliga. Alltså, när kommer vi arbeta med de här eller gör man det överhuvudtaget i näringslivet? Det är klart som korvspad, jag har aldrig varit på en arbetsplats där det inte arbetas med och diskuteras just dessa rörliga och fasta kostnader. Så det är ju centralt, absolut, ja, företag gör det här hela tiden. Men ibland är det svårt att fastställa vad är då egentliga verksamhetsvolymen och vad är kopplingen som finns mellan kostnader som ökar eller förändras i takt med verksamhetsvolymen egentligen. Och hur kan vi vara så säkra på just det? Alltså det är ju problematiskt. Det finns ju aldrig någon hundra procentig sanning, en hundra procentig koppling mellan x och y i de här fallen. Men det fastställs, man bestämmer att det är så och så kör man. Det finns ändå en orsakslogiskt samband som är så starkt att man säger ja. Det är det vi räknar med. Det här kommer ju klarna mer när vi går in på produktkalkyleringen längre fram i kursen också. För som ekonom sägs det ju att man ska kunna hantera och kunna detta extremt bra. Men jag menar ju att det är inte bara vi ekonomer som behöver det här. För det kan ju ge svar på de här frågorna. Jag hävdar ju att det är lika viktigt för alla som kanske någon gång i framtiden har någon form av chefsroll inom ett företag. Att ha ganska bra koll på det här. Alltså när vi förstår det här. Då kan vi ändå svara på frågor som. Ja men vilket resultat kan jag nu förvänta mig. Vid ett försäljningspris på 100 kronor per styck. Om det då är vinst eller förlust i det fallet. Man kan börja få en bild av hur mycket högre då blir vinsten. Om intäkterna ökar med 10 procent exempelvis. Och hur. Hur påverkar en produktionsökning med tusen enheter mitt resultat? Och vid vilken verksamhetsvolym är intäkterna jag har lika stora som kostnaderna? Och då kan man ju börja prata om saker som break-even, alltså när vi når ett plus-minus-resultat. Och hur ska vi då arbeta för att akta oss för att hamna och närma oss det där break-even? Vi vill ligga ovanför det, vi vill inte närma oss break-even. Vi kan överleva ett tag på break-even, men inte i längden. Så företag kan aldrig bara nöja sig med break-even, alltså ett plus-minus-resultat. Och det har ju att göra med att tiden runt oss står inte still. Konkurrenter springer i kapp eller om oss. Vår produktionsanläggning blir sliten och behöver nyinvesteras i. Mängder av olika faktorer gör att företag går under om de blir självgoda och nöjda med att bara prestera plus-minus-noll ungefär. Så det gäller ju som att hänga med. Ett bästa exempel är väl egentligen Nokia. Nu börjar folk snart glömma Nokia men de var ju världsledande inom mobilförsäljning. Men över natten släppte ju då Apple sin iPhone 1 och puff så var de i princip borta. Bara sådär. Jag har förresten kvar min Nokia 3210. Den har förmodligen batteritid kvar än. Den är oförstörbar så den kommer väl finnas kvar i all evighet. Men det gäller ju att hänga med. Om man behöver en vinst för att kunna återinvestera i verksamheten. För att kunna kanske expandera. Eller hänga med i en ny teknikutveckling. Och så vidare. Man kan ju också svara på hur mycket mer måste säljas för att en vinst ska uppnås. Eller om företaget ska jobba på att förändra sin kostnadsstruktur och så vidare. Så det är ju ett analysverktyg det här resultatplanering. Den ger ju verktyg för oss att hålla koll på verksamheten. Det är därför det är viktigt. Analysen handlar ju om hur verksamheten påverkas av kostnader och intäkter. Det är därför det kallas resultatkalkylering eller resultatplanering. Och det är som två varianter vi ska gå igenom. Total analys och bidragsanalys. Här behöver vi som har lite koll på begrepp redan nu. Om ni inte redan har gjort det eller kan det så ska jag ändå repetera lite centrala begrepp. Kapitel två tar ju upp de här väldigt bra. Där kan ni själva läsa på om dem om ni ändå är osäkra. Intäktkostnad, det är ju det som handlar om resultat. Intäkt avser ett prestationstillfälle. kostnad ett förbrukningstillfälle. När man sen då tar intäkt minus kostnad då pratar man om resultat för en period. Inkomst och utgift, alltså med inkomst så menas det ju då försäljningstillfälle. Med utgift på samma vis är det det som uppstår vid anskaffningstillfälle. Och inkomst och utgift det kan men det måste inte sammanstämma då med att det faktiskt har skett en peng i... penningtransaktion. Alltså fakturer har ju ofta 30 dagars betalningsvillkor. Sen har vi då alltså utbetalning och inbetalning. Och då handlar det om likviditet. Alltså med utbetalning så menas minskning av likvida medel, alltså pengar. Och med inbetalning en ökning av likvida medel, alltså pengar. När faktiskt pengar byter ägare, då är det inbetalning och utbetalning. Läs på om de där begreppen. Ha koll på dem. Blandar ni in fel begrepp i de här verktygen blir resultatet inte rätt. Inbetalning och utbetalning kommer vi som tillbaka till när vi börjar räkna på investeringskalkylering. Hjälp er själva att lära er om de där innan vi kommer in på den biten. Intäkt var prestationstillfälle och kostnad. Intäkt och kostnad handlar om resultatet. Intäkt är prestationstillfälle. Kostnad är förbrukningstillfälle. Och intäkt minus kostnad. Jag undrar om jag ska ta någon slags exempel. Ja, jag går på krogen och så köper jag en öl. Jag har kontanter på mig då säger vi. Jag betalar inte med kortet utan jag har en hundring på mig. Det kostar exakt hundra kronor den här ölen. Så jag ger bartenden hundra kronor och jag får en öl i handen. Då ställer jag nu en direkt fråga till er och då måste någon av er svara. Har det skett någon kostnad? Jag står här med en öl i handen. Det har skett en utbetalning från din ficka i alla fall. Ja, det har skett en utbetalning, ja. Men har det skett någon kostnad? Ja, förbrukningstillfälle. Det måste väl vara en kostnad. Ja, men har jag förbrukat ölen? Nej. Den är osynlig, men jag står ju och håller. Nej, jag har inte förbrukat den här ölen än. Jag börjar bli trött i armen, jag är klen och dessutom törstig. Så jag går ju runt här med min tillgång öl. Den finns ju här. Ja, jag äger den här ölen. Den är inte förbrukad så det har inte skett någon kostnad. En halvtimme senare är jag för törstig och trött i armen så jag sveper i mig den. Då sker ju kostnaden för att jag har förbrukat denna öl. Det är ett ganska tydligt exempel på att det är skillnad mellan de här två. Eller hur? Ja, absolut. Ja, sen är det väl en annan, jag kanske blir lite yr i huvudet och sådär och det är en kostnad och så blir jag trött dagen efter och så vidare. Men det är en annan typ av kostnad, inte den här ekonomiska typen av kostnad vi pratar om. Alltså, det är ju så. Till vardags gör vi ju egentligen ingen skillnad mellan de här begreppen. Men inom ekonomistyrning så är det viktigt att ni förstår skillnaden. Så det är inte jättetaxerande. Läs kapitel fyra. Typ 2 är det tror jag. Där tas de här begreppen upp så att ni får en egen uppfattning om dem. För det hjälper ju er. Kommer ihåg det där roliga exemplet. Jag är nöjd över själv att jag kom på sådär. Men jag ska inte skryta. Men både totalanalys och bidragsanalys. För då pratar vi om just intäkter och kostnader. Och de här kalkylmetoderna kan ju lösas både matematiskt. Och med hjälp av diagram. Och det är det vi kommer ta upp och visa på övningspassen senare. Och det man gör här är att beräkna ekonomiska konsekvenser av olika handlingsalternativ. Alltså vad händer om vi minskar priset med 20%? Eller om vi gör en reklamsatsning på 200 000? Eller om vi inför provision kanske för våran säljare? Och hur påverkar det vårt resultat? Och vilken åtgärd bör vi välja för att nå högsta resultatet? Vi jagar ju som hela tiden pengar här, det är ju det vi är ute efter, vinsten. Och det är ju beroende på vad man har för uppgifter tillgängliga och vad man har för krav på noggrannhet så väljer man då en av de här kalkylmetoderna, totalanalys eller bidragsanalys. Herr Bosse, om man gör en marknadsföringssatsning, hur mäter man vinsten? Hur den har ökat, hur kan man se det? Fler kunder kommer. Hur mäter man värdet av en marknadsföringssatsning? Exakt. Det är estimeringar. Det går inte att säga att det är sant. Men att du gör marknads- satsningen här, vad det nu kan måne vara. Det kommer att bli en kostnad rakt av. Så är det ju. Men man gör det för att man har estimerat utbud och efterfrågan med ett pris för den marknadsförda tingesten, en mobiltelefon. Av vis av erfarenhet vet vi att vi kommer sälja x antal och vis av att vi har gjort en pejl på någon marknad. Vi har frågat tusen stycken individer på marknaden om deras preferenser. Då kan man ju härleda att troligtvis kommer vi sälja x antal av den här då. Bara vi visar att vi har den och att den är så här bra som den är. Och så räknar man på det. Ni får ju komma ihåg här att det är uppskatt. Inget stämmer med utfallet när vi sitter ett år senare och tittar tillbaka. Då blir det inte exakt som vi hade räknat i kalkylen. Men har vi gjort jobbet så blir det ungefär i rätt riktning. En budget exempelvis läggs på ett år framåt. Det stämmer aldrig med utfallet. Men gör vi jobbet i de siffror vi petar in i den här så är det i alla fall bättre än att inte. Inte göra den. Ni måste tänka så hela tiden. Det är problematiskt, ja. Men alternativet är ju sämre. Det kommer klarna det här när vi börjar räkna. Vi tar och tittar lite mer på totalanalysen. Det är formler jag tar upp nu. De blir ju tydligare ju längre fram när ni har läst i boken och räknat på det här. Men totalanalys ser ju ut på det här sättet. Alltså, totala kostnader får vi ju fram i något... Att plussa ihop rörliga och fasta kostnader. Och det har jag redan visat för er tidigare i det här diagrammet. Vi ska gå tillbaka till den bilden strax. Den andra formen är exakt samma som första. Men uttryckt genom rörlig kostnad per styck istället. Men det är ju också de totala kostnaderna. Om vi då multiplicerar rörlig kostnad per styck med volym och plussar på fasta kostnader. Alltså fasta kostnader är ju detsamma. oavsett volym. De finns ju där hela tiden. I den tredje rutan, nu introducerar vi någonting nytt som vi inte har pratat om så mycket än, det är de här totala intäkterna. Alltså finns ju inget företag som bara har kostnader. Vi måste ju givetvis prata intäkter också. Och intäkterna, ja det är pris per styck för någonting vi säljer. Alltså vad ger den här enheten oss då, den här enheten i fråga för intäkt vid försäljning? Multiplicerat med volym, ja då får vi ju total intäkt. Den sista blåa rutan, ja då handlar det om resultat. Och resultatet det har jag ju sagt, det är ju intäkter minus kostnader. Och det ser vi ju här med hjälp av den här definitionen. Alltså pris per styck multiplicerat med volym, ja vad är det? det är våra totala intäkter minus har vi den rörliga kostnaden multiplicerat med volym rörlig kostnad per styck multiplicerat med volym ju mer verksamhetsvolym vi har så blir rörliga kostnader också större minus den fasta kostnaden den finns ju där också det är alltså resultat så det som står längst ner är uttryckt i bara mer enheter det är ju förenklat intäkt minus kostnader lika med resultat. Däremot är det ju inte, om ni har läst externredovisning, så är det ju inte så här i de här termerna man pratar om när man gör bokslutsrelaterade resultat och så vidare. Utan det här är ju resultat vi pratar om i resultatplaneringen, i resultatkalkyleringen. Men nu börjar det hända grejer här. Nu har jag ju pratat om, jag har introducerat den här intäkter har jag nämnt. Alltså pris per styck multiplicerat med volym lika med totala intäkter. Så nu börjar det hända grejer. Nu slänger vi upp ett diagram ni känner igen. Det här diagrammet har ni sett. Det här är diagrammet när vi blandar in både rörliga och fasta kostnader. Och ni ser ju, de totala kostnaderna trycks ju som upp här av de rörliga kostnaderna. Jag måste hela tiden komma ihåg att jag kan inte peka med handen, det hjälper inte er. De här rörliga kostnaderna, ju mer volym vi har desto mer rörliga kostnader, desto mer totala kostnader kommer sticka iväg. Har vi inga alls rörliga kostnader, då finns det bara fasta kostnader som är de totala kostnaderna. Nu har vi introducerat intäkterna, så pris per styck för någonting vi säljer multiplicerat med volym är total intäkt. Då kan vi rita en linje på det också. Så då gör vi det. Då ser det ut så här. Och intäkterna börjar ju såklart här. På noll. De börjar ju såklart på noll när volymen är noll. Intäkterna är ju också linjära. Vi jobbar med linjära samband. Både med kostnader och intäkter. Alltså samma pris till kunderna oavsett volym. Alltså det handlar ju om att vi ska kunna räkna på det här sen. Alltså det är ju inte helt realistiskt ändå. Alltså självklart, det vet ni ju, så erbjuds ju mängd rabatter och så vidare i verkligheten till kunder. Det har ni ju förmodligen handlat. Köp två, betala för en och så vidare. Ja det förstör ju hela tiden våra modeller. Men det blir ju så jättesvårt att räkna med det nu och i den här kursen speciellt. Klart att det finns fördjupnings- och förlängningskurser när man börjar. Derivera sådana saker Men vi ska inte göra det nu Så det vi har etablerat är att det finns ju Ändå ett orsakslogiskt linjärt samband mellan intäkter och volym. Och det kan vi använda oss av att dra en sån här linje och skapa ett sånt här diagram. Då kan vi ta det här diagrammet och vi kan lägga ihop det med det diagrammet jag nyss visade. Alltså det här diagrammet. Så plockar jag med mig intäktsdiagrammet. Och då får vi fram ett resultatdiagram som ser ut så här. Det här är så viktigt att förstå. Det krävs att ni lyssnar på mig pladdra, även att ni läser och gör lektionsövningarna nästa vecka. Men då kommer det att sitta, det är ingen fara. De fasta kostnaderna har vi såklart. De här, en rak linje jämst med volymaxen. Rörliga kostnaderna finns ju där och de är proportionellt samband, de ökar med volymerna. Så de driver ju upp våra totala kostnader ju mer vi tillverkar. Y-axelkronor här är volymen. Och då blir det ganska tydligt här. Alltså totala kostnaderna som jag har sagt består ju av rörliga kostnader och fasta kostnader. Och det vi ser här också det är linjära intäkterna. Pris per styck multiplicerat med volym. Ja då får vi ju en intäktslinje även här också. Då blir det ganska tydligt här. När intäkterna överstiger de totala kostnaderna då har vi vinst. Vilket är hela det här området. Om vi är här uppe då har vi vinst här. Ovanför totala kostnader så finns det vinst. Vi har inte graderat det här. Det finns ingen skala så vi kan bara prata i termer av ord. Jag tror det är bra nu att inte blanda in siffror direkt här. Omvänt, när de här totala kostnaderna däremot, den här linjen, det är både de rörliga och fasta tillsammans, överstiger intäkterna. Och det gör de ju här, hela det här området. Ja då är det förlust. Och det är ju inte så trevligt. Det är ju inte ens ett gångbart stadium vi kan befinna oss i, i alla fall inte någon längre tid, för då går vi under. Så har vi ytterligare en grej vi kan titta på. Den där ljusblå kanske den blev. Pluppen jag satte hit. Alltså där. Där är breakeven. Här går företaget plus minus noll. Breakeven. Kritiska punkten. Plus minus noll. Fältet. Whatever. Det har många namn det där. Men kritiska punkten är ju något ni ska ta fasta på. Och vi kommer tillbaka till den senare. Det här är ju det vanliga diagrammet och det är det som ritas och vad vi fokuserar på i den här kursen. Den kritiska punkten, då kommer vi som till den. Break even, nollpunkten. Break even, kritisk punkt, den kallas så mycket men det är en och samma sak och ni kommer behöva förstå den. Den kan ju anges på två olika sätt. Dels som kritisk intäkt, dels som kritisk volym. Och när ska man göra det ena eller det andra? Och det beror också på, som vanligt. Men det beror ju på någonting särskilt som vi kan i alla fall förstå varför det beror på. Och det har att göra med vilken typ av verksamhet vi är inne i då. Alltså bilhandlarexemplet. Ett företag som köper in nya och begagnade bilar, servar dessa och säljer dem vidare. Då handlar det om kritiska volymer. Alltså hur många bilar måste jag då som bilhandlare totalt sett snurra per år för att gå runt? Är det 20, 30, 100 eller så vidare för att det här företaget ska gå runt? För företaget bilhandlaren, de har ju en ganska homogen produktvolym, verksamhetsvolym vi pratar om här. Alltså bilar, det är lätt. Lätt att förstå, det är lätt att räkna antal, lätt att räkna sålda bilar från bilhallen helt enkelt. Omvänt, om företaget vi pratar om hittar på företaget håller på att sälja kläder. Ja men en klädbutik, de säljer dussinvaror istället. Ja men henne som Maurits, där mäter man istället på kritisk intäkt. Och det har ju att göra med att de har så otroligt många artiklar i sitt sortiment. Kanske tusentals artiklar. Och då varierar ju priserna otroligt mycket. Alltså står man om... Då står man ju som om man inte mäter antal man säljer. Utan då pratar man om omsättningen istället. Om jag är butikschef. Alltså hur mycket måste jag sälja för att det ska gå plus minus noll. Och att det ska gå runt. Ska intäkterna vara fyra miljoner, åtta miljoner eller tio miljoner. Så vad man pratar om när det gäller den här kritiska punkten. Om det är kritisk intäkt eller kritisk volym. Det har ju att göra med typen av företag. Så vad är det för företag, vad är det det säljer och så vidare. Sen räknar man och då kommer vi in med någonting som är centralt här. Vi har pratat om kritisk punkten och det är som säkerhetsmarginal. Alltså den anger ju med hur mycket då antingen verksamhetsvolymen alternativet totala intäkter kan minska innan en förlust uppstår. Den kan uttryckas dels i absoluta tal eller i procenttal. Det har att göra med preferenser. Vill vi ange det i procent? Vissa vill gärna prata i procent hela tiden. Andra har svårare med procent och vill prata i absoluta tal. Så, formler. Absoluta tal gällande verksamhetsvolymen. Det handlar om hur många bilar vi kan tappa i försäljning. innan vi börjar närma oss då break-even, kritiska punkter, alltså där vi går plus minus noll. Det är ju faktisk volym minus kritiska volymer. Och i procent, den nedre formen då, så faktisk volym minus kritisk volym genom faktisk volym, då får vi det i procenttal istället. Och vad ska vi använda den här till? Ja, vi ska räkna på det senare så att det kommer ni förstå. Men det är viktigt att förstå nu vad vi ska använda den till. Det är ju styrsignaler. Det är ju riskhantering. Vi vill ha en säkerhetsmarginal. För hamnar vi under den kritiska punkten, då är vi inne i förlust. Jag kan lova att bilhandlaren börjar jaga på sina bilsäljare om han nu märker att det sker en minskning i verksamhetsvolymen. Som då på något sätt gör att företaget börjar närma sig den här break-even-kritiska punkten. Då händer det grejer. Och det blir som tidigare snart när vi tittar på bilden i resultatdiagrammet. Men det finns ju också totalintäkt. Det är ju samma sätt här. Vi kan ju räkna ut en säkerhetsmarginal även på intäktssidan. Alltså i absoluta tal gäller det totalt. Då handlar det om hur kan försäljningen minska innan vi når break-even, den här kritiska punkten. faktisk totalintäkt minus den kritisk totala intäkten då får vi som i kronor vart vi är någonstans och hur långt det är till den här kritiska intäkten i kronor. Också i procent, faktisk totalintäkt minus kritisk totalintäkt genom faktisk totalintäkt. Och det är som vad den används till, det är samma sak, det är styrsignaler. Alltså riskhantering även där. Vi vill inte gå in under, då är det förlust. För henne som Maurits, om det här företaget börjar krypa närmare den kritiska intäkten desto mer måste företaget bearbeta det här och sälja mer. Då har du olika saker som man kan göra, alltså provision, anställa fler eller avskeda. Ska vi göra mängdrabatter på vår klädstock som vi har för att locka dit kunder och sälja fler av dyrgripar? Har vi fel sortiment, behöver vi ett annat? Har vi blivit omoderna på marknaden? Kommit några nya klädstilar? Varför köper inte kunderna? Måste vi marknadsföra oss de mer? Det skapar ju signaler att vi ska agera. Men vad vi ska göra, det beror ju som på. Där lämnas ju ekonomens roll egentligen. Där händer ju någon marknadsföringsperson kanske som tar till. När jag har presenterat det här underlaget. Så här ser det ut. Så här såg det ut föregående period. Vår säkerhetsmarginal har sjunkit lite grann och vi börjar närma oss den här kritiska intäkten eller kritiska volymen. Någonting kanske behöver göras. Jag ser att det är någonting som är fel och då tar ju andra vid oss så att säga. Så det är styrsignaler. Ja och då blir det ju en utvecklad resultatdiagram. Jag petar in bara lite text. Totalt analysen kan vi ju som summera så här. Om vi då antar att intäkter och rörliga kostnader är proportionella samt att det är helt fasta kostnader. Då kan man ganska hyfsat enkelt och snabbt göra olika beräkningar. Alltså det går snabbt och det är enkelt att faktiskt illustrera företagets pris och volymtjänstlighet. Det går att peta in siffror i det här, sätta en skala på kronor. Om vi vet vad vi har för produkt, vad vi har för pris per produkt och vad vi har för volym. Om vi befinner oss här, vi har en skala 200, 300, 300 vi säljer till ett pris på 10. Då har vi 300 här. Och så kan vi dra ett streck upp till intäkter på om skalan är 10 där. Ja då får vi ju, då hamnar vi där och har vi vinst här under. Och då kan vi ju faktiskt se, dels då säkerhetsmarginalen blir ju om 300 var här. Då blir ju säkerhetsmarginalen i volym antal hela vägen ner dit. Det där ska vi ju göra sen. Så det är ganska enkelt att illustrera vart vi befinner oss i försäljningsmässigt just nu. Går det bra, går det dåligt? Linjen för intäkter, den kan vi ju lätt rita fram. Det är bara att multiplicera pris per styck med volym. Då får vi den här intäktslinjen. Den dras rakt ut från origo i ett sånt här resultatdiagram. Zupp! Och de fasta kostnaderna, det är ju någonting som vi måste fastställa. Lägger man ihop fasta kostnader med rörliga kostnader per styck, multiplicerat med volym, då får vi den här totala kostnaden. Alltså fasta kostnaderna plus rörliga kostnader i gång i den volymen vi har, då får vi totala kostnader. Det beror på vart vi befinner oss på den här skalan. Hur mycket volymen faktiskt är kommer våra totala kostnader att öka. Är företagsvolymen noll då är ju intäkterna också noll och då blir ju företagets totala kostnader lika med de fasta kostnaderna. För fasta kostnaderna kommer företag inte undan. Man vill ju vara här. Här någonstans vill man alltid vara. Man vill undvika att närma sig kritiska punkten och här under vill man absolut inte vara. Det är som sammanfattningen på den. Det går ju att titta på den här kritiska punkten. Den anger ju faktiskt den här verksamhetsvolymen och totala intäkter. Där resultatet alltså är noll. Då blir det ju totala intäkter minus rörliga kostnader minus fasta kostnader är lika med noll. Då har vi den här kritiska punkten. Där är resultatet noll. Och säkerhetsmarginalen den anger ju med hur mycket antingen då verksamhetsvolymen eller intäkter kan minska innan företaget börjar närma sig en förlust. Och den kan vi ju uttrycka nu som jag har sagt både i volym och intäkter. Så det här är ju ett intressant analysverktyg. Det är så mycket nytt för er men ni kommer märka att det här är inte svårt att arbeta med. När ni börjar peta in siffror i det här och sen när ni har läst kapitlet i boken. När ni har lyssnat färdigt på mig. Det brukar faktiskt upplevas rätt roligt med resultatdiagrammen för det är enkelt att ändra förutsättningarna och göra spelscenarier och rita om vart befinner vi oss och så vidare. Så det blir mycket tydligare när siffror sätts på plats och när ni lämnar just det här teoretiska. Om vi då istället tittar på grunderna i bidragskalkylering som sista moment. En sista grej för idag då. Det första vi gick igenom var totalanalys nu kapitel 5 och nu går vi in på bidragsanalys. Ni kommer jobba med bägge men nu kommer ett nytt begrepp här igen då. I bidragsanalysen då pratar man om täckningsbidrag. Vid det här sammanhanget då, pris per styck multiplicerat med volym minus rörlig kostnad per styck. multiplicerat med volym, då får vi ett täckningsbidrag. Alltså oroa er inte så mycket för begreppet täckningsbidrag. Det kommer komma tillbaks tungt senare i kursen. Vi har ett helt avsnitt som handlar om bidragskalkylering. Och då utvecklar vi ju det. Men grunderna lyfts ändå här. Alltså tänk så här. Täckningsbidraget ger företaget, om ni tittar bara på uträkningen, alltså ett bidrag. Det som inte är med, man får ett bidrag som kan täcka övriga fasta kostnader. För det som inte är med i den här formen här. Ser ni vad det är? Det är just de fasta kostnaderna. Så om priset per styck vi får för någonting multiplicerat med antal vi tillverkar av den här, då får vi ju intäkten. Tyvärr påverkas ju även rörliga kostnader per styck av volymen. Så vi har en kostnad för varje tillverkad och såld enhet. Överstiger då intäkten den här rörliga kostnaden, då får vi ett täckningsbidrag som då hjälper oss. Att täcka någonting som saknas där och det är ju de fasta kostnaderna. Det är därav namnet kommer ifrån. Ett täckningsbidrag som kan hjälpa oss att täcka övriga fasta kostnader. De är inte med i beräkningen eller hur? Så har vi det här med täckningsgrad. Det låter så avancerat men det är det egentligen inte. Där pratar vi procent. Tekningsgrad anger hur många kronor det är kvar på varje försäljningskrona när de rörliga kostnaderna har tagits hänsyn till. Om teknisk graden är 50% då är det så här att på varje hundralapp vi säljer så har jag 50 kronor kvar när de rörliga kostnaderna har tagits bort. Vi ska göra ett exempel på det. Sen kan vi prata kritisk punkt också i bidragsanalysen. Och det är då det här sambandet som gäller. Som jag har sagt, vid den kritiska punkten då befinner vi oss i break-even. Där är resultatet noll. Det innebär ju då att pris per styck multiplicerat med volym minus rörlig kostnad per styck multiplicerat med volym minus fasta kostnader. Om det är noll, se det som en ekvation, ja då är det ju break-even. Då har vi ett plus minus noll resultat här. Om det står så här och petar vi in, om det där är 10, det där är 20, nu hittar jag bara på så det kommer inte stämma. 10, 20, 10, 20, vad blir det då? Jag kan inte räkna. Men om det ska bli noll i alla fall, man kan sätta ett x där och lösa ut till och med, vad är det de fasta kostnaderna? Om det är 10, 20, 10, 30. 10. Och här sätter vi x. Och det ska bli 0. Då kan vi lösa ut vad var då de faktiskt fasta kostnaderna i det här fallet. Man får ju som tänka tillbaka till enkla ekvationer. Sen följer det en massa samband här i de andra formlerna. Alltså de måste ni ju träna på. Jag ska ta ett exempel istället på det. Om vi räknar lite. Vi tar den nedersta av formlerna här. Den nedersta av dem. Och det är egentligen bara olika uppställningar och ekvationer. Det här måste ni som träna på själva. men så här då alltså nedersta formen på föregående bild, den lyfter jag över hit längst upp fasta kostnader genom täckningsgrad TG, så kommer förkortningar komma in men det får vi hantera, lika med kritisk intäkt om vi då gör ett exempel på det här vi säger då så här att jag hittade på pris 200 kronor pris per styck Så rörlig kostnad per styck är 100 kronor. Jag tror jag i slidesen hade råkat skriva RK men det ber jag om ursäkt för. Vi brukar förkorta rörlig kostnad till RK och fasta kostnader till FK. Det kanske är lite tidigt att stressa med för mycket förkortningar. Rörlig kostnad per styck är 100, fasta kostnader är 1 miljon. Och så får vi frågan då, vad är täckningsgraden? I förförra bilden såg ni att ni kunde räkna ut det genom att ta täckningsbidrag per styck delat med pris per styck. Och täckningsbidrag per styck här är ju 100 kronor. Det kan man ju lätt se. Alltså täckningsbidrag per styck. För att pris per styck är 200 kronor och rörlig kostnad per styck är 100 kronor. Det lämnar ju oss med en hundring extra där. Alltså ett täckningsbidrag per styck. Så den informationen har vi ju. Och då kan vi ju som räkna. Alltså täckningsgrad. Då ser ni täckningsbidrag per styck genom pris per styck lika med täckningsgrad. Så vi petar in då. Pris per styck 200 kronor minus rörlig kostnad per styck. Ja det är ju det som är täckningsbidrag per styck i det här fallet. Genom pris per styck. Och det är ju 200. Pris per styck är 200. Det är ju 50% vad vår täckningsgrad är. Det blir ju decimaltal så man får ju multiplicera upp det med hundra för att få det i procentform. Det är det jag har gjort här. Då har vi täckningsgraden. Vad säger den? Vad hjälper den oss med? Kan vi räkna fram någonting med hjälp av den här täckningsgraden? Ja, det kan vi göra. Vi kan plocka fram någonting som saknas här. Alltså den kritiska intäkten som det här företaget måste sälja för innan förlust uppstår. Och formen fick vi i föregående bild. Fasta kostnader genom täckningsgrad är lika med kritisk intäkt. Det fick vi i förra sliden jag visade. Så då är det bara att räkna. Alltså en miljon är ju då fasta kostnader. Det fick vi veta. Täckningsgraden räknar vi ut, det var 50%. Och då vet vi direkt där, vad är nu den kritiska intäkten? Jo, den är två miljoner kronor. Och det säger oss att i det här... enkla fallet att två miljoner kronor måste vi sälja för om det här då hittepåföretaget ska gå plus minus noll. Gärna vill vi sälja för två miljoner en krona. Vi vill öka, vi vill bort från den kritiska intäkten. Vi vill ju upp och bort sälja mer. Vad kan vi göra? Kan vi öka priset? Det är svårt. Kan vi sälja mer? Öka verksamhetsvolymen? Det är ju något annat. Vi kommer inte riktigt in på det än. Och det här är ju vad ni kommer räkna på mer under lektionsfacet. Ni kommer göra det på egen hand i övningsboken. Och ni kommer göra olika övningar tillsammans med Emil. Så fram tills dess måste ni läsa in er nu på det här. Med stöd av det vi har gått igenom med mig idag. Studera diagrammen i kapitel 4 och 5. Men det räcker ju återigen inte med att bara höra mig berätta om det här. Utan ni måste ju som själva. tänka kring det här, göra övningar i boken och Emil är ju grym på det här, han kommer göra bra övningar till er så då kommer det att sitta men just nu nu är vi trötta så nu bryter vi ihop för idag och jag och min katt Olle tackar för idag Olle var för övrigt schysst och sov hela tiden när jag förberedde den här föreläsningen

Sådär. Alltså kapitel 4 av 5. Kapitel 1 till 3. Där var vi och jag belyste ju det i introduktionsföreläsningen en del och problematiserade. Det är ju som det är det handlar om.

De kapitlerna jag vill ju helst att ni läser om. Det är ju jättebra kapitel. De bör ni såklart läsa.

Men de förtjänar inte en hel föreläsningsserie utan det är väldigt bra information. och den Den hjälper ju er att ta er in i kursen och förbi många hinder. Exempelvis kan jag varmt och speciellt och särskilt rekommendera kapitel 2. Där i kapitel 2 så får ni en förståelse kring centrala och grundläggande begrepp.

Och det kommer ni som tjäna på senare. För att hipp som happ dyker upp ett begrepp som ni inte riktigt har fått någon teoretisk föraning om hur ni ska hantera. Och har ni inte det då blir det bara svårare sen. Så se det som en nyckel in i de olika modellverktygen som vi sen går igenom. Det om det. Nu går vi som in på det som är kursens första grundläggande del. Alltså rörliga och fasta kostnader och resultatplanering.

Det är det som avses i kapitel 4 och 5. Och jag kommer visa många diagram och det blir lite former. Men det blir ju mestadels teoretiskt. som en föreläsning är.

Det här blir begripligt med hjälp av föreläsningen, med hjälp av att ni läser kapitlerna i boken och att ni tittar och gör de här lektionerna och går på lektionen som Emil har nästa vecka. Då kommer det sitta. Rörliga och fasta kostnader förekommer i flera sammanhang. kanske främst diskuterar under kursens gång, det är ju då produktkalkylering och budgetering och absolut tillverkning och tillverkningsindustri.

Men det förekommer ju också vid marknadsföring, men kanske mindre del då fasta kostnader just gällande marknadsföring. Marknadsföring är ju en sån där sak som oftast är rörligt. Och det här är ju som de områdena vi kommer in på mer och mer nu, alltså de här delarna. Och då framförallt produktkalkylering, budgetering och tillverkning. Det första som vi måste förstå och ta oss förbi det är någonting som kallas för verksamhetsvolym.

Det måste vi diskutera oss igenom. Verksamhetsvolym och vad det är för någonting. Hur mäter man det? Är alltid en verksamhetsvolym given?

Är det så här enkelt som att... verkstadsföretag antalet producerade enheter. Nej, det är ju naturligtvis inte så enkelt. Så är det ju inte, som allt annat inom vårt ämne ekonomi. Men man bantar ner det och man säger att det är på ett visst sätt bara för att vi egentligen ska kunna räkna.

Men det är ju inte givet. Men verksamhetsvolym, det är klart att det går att mäta så här men det går att mäta på andra sätt också. Ni ser ju här från boken att det är ett stort antal exempel som boken tar upp. Och just för verkstadsföretag, då handlar det ju i alla fall oftast om antal producerade enheter. Det är ju starkt kopplat när man pratar om verksamhetsvolym för det typen av företag då.

Att det handlar om producering av någonting som då tillverkas i den här affärsverksamheten. För försäkringsbolag är det inte otroligt konstigt att vi då pratar om antal försäkringstagare. Och för transportföretag, antal körda mil. Det är någon slags logik i det här i alla fall. För en restaurang, om vi tar något annat exempel.

Ni har väl förmodligen varit på restaurang någon gång. Det börjar vara ett tag sedan nu i coronatider, men jag har väl fuskat. Väldigt trevligt för övrigt.

Det är kul att äta middag och kanske något glasrött till middagen. Men vad är verksamhetsvolymen där? Ja, kanske antal serverade gäster. Det är ju ganska logiskt.

Det kan ju vara intressant som verksamhetsvolym. Ja, då kan ju restaurangen säga någonting om hur många gäster hade vi under den här perioden jämfört med förra året. Då kan man ju börja fundera över varför.

Har det ökat? Har det minskat? Nu kanske det är lätt att säga att det har minskat på grund av corona.

Men det hade ju kunnat vara andra effekter. Vi serverar inte tillräckligt god mat eller matkulturen har förändrats. Det går ju att göra analyser när man ser att det skiljer.

Men för en restaurang skulle det också kunna vara antalet serverade måltider istället som utgör verksamhetsvolym. Istället för antal serverade gäster. Alltså en gäst kanske beställer en tre-rätters-middag. Jag kanske inte ser ut som det men jag är ju väldigt gluppsk. Jag kan äta jättemycket och jag passar på att äta mycket när jag går på restaurang.

En annan gäst kanske äter en sju-rätters-middag. Medan då snåljåpen kanske bara beställer en rätt. Så om man istället mäter verksamhetsvolymen i antalet serverade måltider. Då får man ju en annan typ av analys man kan göra.

Alltså säljer vi mest till den här snåljåpen som har beställt en rätt per serveringstillfälle. Eller har vi typ av gäster som kommer in och köper tre rätters eller sju rätters och så vidare. Och då kan man ju ändra sin affärsverksamhet i den inriktningen och sälja kanske mer då i slutändan.

Så verksamhetsvolym i sig säger ju ganska mycket om våran affärsverksamhet. Här, där jag håller på nu i undervisning på universitet. Och vad kan då verksamhetsvolymen vara för den här verksamheten som jag bedriver?

Är det antal kurser eller antal... utlagda timmar i undervisning eller är det då antal studenter? Ja, det beror lite på, men vanligtvis så mäter vi våran verksamhetsvolym i antal studenter.

Det gör vi nästan i allt väsentligt. Är det då ett rättvist mått att styra på? Den här kursen går ju två gånger.

Läsperiod två och läsperiod fyra. De här kurserna ser exakt likadana ut. Men Alltså jag äger ju den här kursen och jag får ju egentligen bara resurser tilldelat baserat på verksamhetsvolym i antal studenter.

Och just den här kursen på våren, läsperiod fyra, då har jag 200 stycken studenter. Ja mer, 250 upp i 300 ibland. Det går upp och går ner så här. Men nu läsperiod två, runt 20 studenter. Så vilken kursomgång tror ni ger mig mest klirr i kassan?

Alltså det gör ju... Det skapar ju kanske indirekt någon typ av styrsignal. Ska jag, givet att jag inte får lika mycket pengar för att stå och prata med er, erbjuda samma innehåll i kursen? Det är ju ingen som säger det till mig som styrsignal, men jag förstår ju det här. Jag kan ju räkna.

Ledningen ger ju inte mig mer pengar per student i en mindre kursomgång. Jag ger erbjuder i samma innehåll ändå. Men det är ju faktiskt så. Och de här som tas upp här i bilden, verksamhetsvolymerna, det är i alla fall de ganska vanliga, klassiska verksamhetsvolymerna. Men det kan ju mätas på olika sätt.

Jag pratar med en företrädare på en ICA-butik. Jag är ju så här ganska jobbig, jag går och frågar, jag är ganska nyfiken. Men då får man ju svar ibland och ibland inte.

Jag frågade en företrädare på en ICA-butik. Där är en del av verksamhetsvolymen. Antal slagningar i kassaapparaten och de här när kunderna själva går runt och blippar i butiken. Ni vet med de här. Så det kan ju vara olika saker.

Men i alla fall, verksamhetsvolymen är ett uttryck för företagets output. Alltså vi behöver det här. Någon typ av verksamhetsvolym behöver vi ju för att vi sen ska kunna räkna. Men verksamhetsvolymen kan ju se olika ut.

Alltså det måste ju fastställas i det företag vi är och jobbar i och räknar på. Och sen ska vi kunna koppla den till någonting. Och det är då vi kommer in på nya begrepp igen. Nästa begrepp som vi pratar om.

Och det är ju då kostnader. Och vi pratar ju om två stycken kostnader. Vi pratar om rörliga kostnader och fasta kostnader.

Och vi kommer tillbaka till fasta kostnader snart. Men just definitionen rörliga kostnader så är ju det en kostnad vars totalsumma hela tiden påverkas av det vi nyss pratade om, verksamhetsvolymen. Så om verksamhetsvolymen ökar så följer på något sätt den här rörliga kostnaden med.

Och det är ju, ja, en fråga. Ja Bo, jag undrade så här. Alltså verksamhetsvolymen väljer företaget själv vad de vill ha. Men vi säger att om man har en vanlig... butik som säljer kläder eller någonting.

Om man ser på externredovisning kan man se varulaget till exempel. De måste skriva vad det är. Men företaget kan välja något annat att mäta inne i sig självt. Det måste ju finnas ett orsakslogiskt samband mellan det vi räknar med som rörlig kostnad och verksamhetsvolym.

Men företaget är inte tvingat att, ja men, SSAB, eller ta något stålsmält Allt företag hittar på AB som smälter stål till stålrör. Då är det inte ologiskt att det ska vara det som är verksamhetsvolymen och inte antal kolbitar vi stoppar in i vasugnen. Det är kopplat till outputen på något sätt. Men det är ju ingen självklarhet att det måste vara dessa stålrör. Det kan ju vara att någon stark chef på stället bestämmer någonting annat.

Det måste vara det logiska orsakssambandet som ändå dikterar villkoren för vad vi räknar på. Och det är det här, då blir det ju sådär igen. Vi kan räkna på olika sätt och det är ingen absolut total sanning allting. Men logisk sanning i alla fall. Rörliga kostnader är i alla fall den kostnaden.

Totalsumman av... Rörliga kostnader hela tiden påverkas av verksamhetsvolymen som vi då har bestämt. Den följer ju med den här rörliga kostnaden. Tillverkar vi en ytterligare enhet så ökar den här rörligare kostnaden hela tiden.

Däremot är det ju inte helt lätt att faktiskt ta reda på vilka kostnader som då är rörliga i takt med verksamhetsvolymen. Alltså vissa företag kanske bara har fasta kostnader. Alltså min lön är ju en kostnad som kan läggas på den här kursen.

Men är den rörlig eller är den fast? Det kan man ju fråga sig. Om vi mäter antal studenter som verksamhetsvolym med kostnaden som universitetet har för att behålla mig så spelar det egentligen ingen roll om ni är 20 stycken eller 200 stycken.

Kostnaden i lön att ha mig som lärare just i den här kursen ökar inte i takt med antalet studenter. Jag får inte mer lön baserat på antal studenter. Däremot får jag ju mer pengar till mitt ämne som går in i min balansräkning till mitt ämne.

Så att ämnet blir glad om jag har mer studenter. Men min lön påverkas ju inte. Så min lön är ju fast.

Den är inte rörligt kopplad till verksamhetsvolymen i det här fallet. Så att vilka kostnader är då rörliga i en kurs som den här? Det kan man ju verkligen fråga sig. Det är inte lätt att identifiera rörliga kostnader här.

Men jag vet ju att det taxerar ju min tid. Jag får offra mer tid i att administrera, upprätthålla examinering, underlag som det här för undervisning. Samt det här mjuka, att hela tiden vara till hands.

Att hela tiden kunna erbjuda min tid när det knackar. på min dörr som inte görs nu under corona, men det rings ju, det mejlas, det är korrespondens med studenter. Alltså ju fler som är inne i en kurs där mitt namn syns, där jag säger här är jag, fråga mig, så medför det ju också hela tiden en kostnad i tid som åläggs på mig.

Men det finns ingen prislapp på det så jag kan inte ta betalt för det av universitetet. Så, men i tillverkningsindustrin då i alla fall, då är ju rörliga kostnader framförallt material. Det är ju som lättare att räkna då.

Alltså ökar vi produktionen så ökar vi ju förbrukningarna av material. Och då blir det ju lättare att identifiera rörliga kostnader och koppla dem till verksamhetsvolym. Men återigen, allt går ju inte att identifiera.

Och när vi arbetar med det här, då kommer ni också se, ja ni ser ju det står tre slag av rörliga kostnader där. proportionellt, progressivt och degressivt. Och alla de kan ju klassas som rörliga kostnader.

Det ni ska göra nu är att stryka under det här proportionellt rörliga kostnader. Det är vad vi fokuserar på i kursen. Och det är det som vanligtvis är vad som avses med rörliga kostnader.

Och att det är så, att vi räknar med de här proportionellt rörliga kostnaderna det har ju att göra med förenklingar. Alltså vi måste kunna räkna, vi måste kunna få fram ett beslutsunderlag. Vi får inte bygga in för mycket avancerade förutsättningar i de beslutsunderlag vi ska skapa.

Därför att då kommer vi inte orka skapa själva beslutsunderlaget så vi måste också förenkla. Jag kommer visa vad progressivt och degressivt är. Men vi kommer inte räkna på dem sen i kursen. Och det är just för att vi ska skapa enkelhet. Det är ekonomens roll att göra enkla modeller av komplexa verkligheter.

Och när någonting är proportionellt, då är det enklare att hantera. För då ser det ju nämligen ut så här. Alltså proportionellt rörliga kostnader, de ser ut så här. Och titta på...

diagrammet här till vänster ser ni min muspekare nu? Ja. Ja, vad spännande. Diagrammet här till vänster och då är det då y-axeln där har ni kronor här va? På x-axeln då ser ni verksamhetsvolymen här.

Alltså sträcket här, det här är de då De totala rörliga kostnaderna givet en viss verksamhetsvolym är ett helt linjärt proportionellt samband. I takt med att verksamhetsvolymen ökar så ökar också de totala rörliga kostnaderna. Diagrammet till höger i bild har återigen kronor på y-axeln och på x-axeln är verksamhetsvolymen.

Det här diagrammet höger i bild, då är det inte den totala rörliga kostnaden vi pratar om, utan då är det rörlig kostnad per styck och inte total rörlig kostnad. Det här måste ni kunna se en skillnad på. Om vi tar antal sålda skiftnycklar eller liknande så är den rörliga kostnaden per styck materialet. Om materialkostnaden är 10 kronor per styck. Då är ju rörlig kostnad per styck 10 kronor per styck oavsett om det står 200 stycken eller 400 stycken här i verksamhetsvolymen.

Då kommer den rörliga kostnaden per styck vara densamma oavsett om vi tillverkar på totalen 400 eller 200. Men till vänster i bild, då ser ni den totala rörliga kostnaden. Ja, den sticker ju... Den sticker ju som linjärt iväg tillsammans med verksamhetsvolymen.

Så är det 200 i verksamhetsvolym, ja då är den rörliga kostnaden totalt sett här uppe. Och är det 400, ja då hamnar vi ju såklart här uppe då. Nu har jag inte satt någon skala på kronor men det kan man ju latcha med själv om man vill.

Och då kan man ju mäta det här i kronor. Tillverkar vi 400 stycken, då blir den totalt rörliga kostnaden x och så vidare. Så ser det ut.

Vi kommer att arbeta med de här proportionellt rörliga kostnaderna. Det här håller vi oss till. Den här proportionaliteten i modellerna.

Det skapar en enkelhet. När man förstår det här så blir det successivt enklare att sätta in det i form. Det är förenklingar. Det gör att vi kan räkna.

Det är sådana uppgifter ni kommer att se sen. Men någonting, vi ska säga om de här progressivt rörliga kostnaderna ändå. Då blir det som svårare och det hör ju med kurvan. Kommer ni ihåg matte?

Det var det ett tag sedan för mig. Men alltså progressivt rörliga kostnader. När man pratar om sådana, det mest vanliga är försäljningsprovision.

Exempelvis bilhandlare. Jag har ju snackat med en bilsäljare och Ica-handlare och allt möjligt. Men jag pratar med en bilhandlare och bilsäljare om hur de har lönerna.

Hur ser lönerna ut? Jag tänkte få en inblick i försäljningstrovision. I det här fallet hade personen 18 000 kronor fast lön per månad. Det är inte särskilt mycket. Sen resten är provisionsbaserad lön.

Och då är det ju som en annan skala. Då handlar det om att den sista bilen som säljaren sålde på året så var det högre provisionen på den första bilen. Så bilsäljaren som tjänar mest han sålde strax över 400 bilar per år och den sista bilen gav ju då mer provision än den första sålda bilen det året. Och varför det är så? Ja alltså givetvis.

Då är du ju inne på den här ekonomistyrningseffekten som jag har nämnt. Alltså bilhandlaren som äger företaget vill ju sälja bilar och det gör ju han då genom att motivera sina säljare genom försäljningsprovisionslön att sälja så mycket som det bara går som möjligt. På det här sättet. Har vi något mer?

Fastighetsmäklare kanske, jag vet inte. Men där kan jag nog tänka mig att det ser liknande ut. Förmodligen har fastighetsmäklaren en liknande provision.

Antalet sålda fastighetsobjekt, det är det som är verksamhetsvolymen. Då skulle det kunna vara att sista fastighetsobjektet ger högre lön. och får då fastighetsmäklaren i sig att En sån provisionsdel per såld fastighetsobjekt att dels kanske jaga köpare.

Se mig, jag har de här objekten till sal och jag har visning där och då och så vidare. Och få dit och pynta huset och så vidare så att det ser ut som perfekt. Men också att promota själva mäklarföretaget så att det kanske kommer in nya objekt till det här mäklarföretaget som säljaren i sig kan gå ut med sen. alltså det är ju Det driver ju fram, det är effektiva styrverktyg där.

Sen finns det ju kostnader som är rörliga för företag också i, ja men de börjar nå någon typ av tak i produktionskapaciteten. Alltså maskinen går på nästan 100% eller går kanske på 110% och de har satt silvertejp på sidan för att den ska hålla ihop. Ja men då uppstår ju någon form av underhållskostnader, intrimningskostnader. Det skenar ju som iväg när man verkligen pressar sin produktionsapparat till max. Eller för den delen säljare.

Man tvingar dem till övertid att piska på dem. Alltså det blir ju sådana förslitningskostnader då. Här ser ni ju att styckkostnaden i det här höga.

Det här skiljer ju sig då från det vi hade tidigare. Här följer ju styckkostnaden faktiskt med lite grann i verksamhetsvolymen. Till skillnad från föregående bild.

Kostnaden i högre diagrammet blir faktiskt högre i takt med verksamhetsvolymen när företaget har den här progressivt rörliga kostnaden. Jämfört då som vi tittade tidigare med proportionellt rörliga. Och det är just därför på grund av att på något sätt ska ju varje extra enhet premieras. Alltså extra löneutbetalningar till den här bilsäljaren.

Så det är ju som magin i det här med progressivt rörliga. Egentligen inte svårt. Att förstå själva att det är provision eller att det är någonting extra som händer per extra verksamhetsvolym.

Men det är svårare att peta in det i en resultatkalkyl sen. Därför jobbar vi ju hellre med proportionellt rörliga. Sen har vi de här degressivt rörliga kostnaderna. Det är omvända mot vad jag nyss har pratat om. Alltså det är omvända mot progressivt rörliga.

Och då är det degressivt. Alltså lågpriskedjor, Willys, Elgiganten och andra liknande kedjor. De pressar ju sina underleverantörer och när de gör det så får de till slut mängd rabatter i slutändan.

Och då sänks ju den här rörliga kostnaden per styck. De har nått något tak över x antal stycken, då får de vid nästa leverans ett rabatterat pris. De jobbar stenhårt för att nå sånt här så att de sätter de här rabattvolymerna. Här blir det som ni ser skillnad från det här progressivt rörliga kostnaderna.

Styckkostnaden blir lägre vid en ökad verksamhetsvolym. Här behöver vi inte bry oss om skalor eller någonting sånt. Men sen när vi räknar, och just progressivt och degressivt kommer vi inte räkna på. Men sen när vi räknar kommer vi sätta in skalor på de här diagrammen. Så det var lite grann om dem.

Sen har vi en annan typ av kostnader. Nu har vi pratat lite grann om de rörliga. Då kommer de här helt fasta kostnaderna. Kostnaderna kunde alltså delas upp i rörliga. Det hade att göra med att företagets kostnader var kopplade till verksamhetsvolymerna.

Alltså produktionen, outputen för en bank. Då var det kanske volym, antal in- och utbetalningstransaktioner för en restaurang, serverade gäster och tillverkningsföretag. Kanske varje producerad produkt, alltså färdigställda meter, rör eller vad det kunde vara som jag nämnde.

Och varje stålrör kostar ju såklart pengar, därför är det rörlig kostnad och så vidare. Men även om något av de tidigare nämnda företagen helt och hållet slutar med allt, all produktion direkt. Då skulle det ju ändå inte bara försvinna alla kostnader, eller hur? Om jag bara, nej jag struntar i det här nu, det var inget roligt att stå här, jag bara släpper micken och går ut härifrån. Ja men då försvinner ju ändå inte kostnaderna för lysen här inne.

Alltså det existerar ju oavsett om jag finns här eller inte. Ja men bussar bara trillar omkull. Då finns det ju ändå kostnader kvar.

Alltså som om SSAB slutade smälta stål idag, då skulle ju inte hela deras infrastruktur bara puff försvinna. Det är det som är en fast kostnad. Alltså en kostnad när totalsumman är oförändrad, när verksamhetsvolymen förändras. Då ser ni här totalkostnaden i det här vänstra diagrammet.

Vad gäller fasta kostnader, den är densamma oavsett om vi tillverkar en enhet eller 200 enheter. Men per styck, om vi tittar på det högra diagrammet. Då blir när vi slår ut den fasta kostnaden så blir den ju faktiskt lägre ju mer output vi producerar.

Ja men min och Emils lön, om vi slår ut den på antal studenter i den här kursomgången. Min och Emils lön är ju en fast kostnad. Men om vi slår ut den på antal studenter så blir den ju fördelat på 20 stycken nu då. Den blir ju lägre per student. Under läsperiod 4 för 200 plus studenter så blir det ännu lägre fast kostnad.

Den här fasta kostnaden sjunker ju mer vi har i verksamhetsvolym och antal studenter i det fallet. Volymrelaterade verksamheter som då satsar på stora volymer, de försöker ju få upp verksamhetsvolymen och ändå bibehålla den fasta kostnaden. Det är därför man vill ha effektivitet. i det man använder sina saker till. För SSAB vill de producera mycket stålrör med lite effort.

De vill inte installera en ny masugn varje gång de vill öka produktionen. De vill använda det de har så effektivt som möjligt och producera så mycket som möjligt. Då driver det ner styckkostnaden per produktionsenhet.

Någonting att beakta om de här fasta kostnaderna ändå. Det är ju det att fast kostnad låter ju väldigt absolut. Så här är det och så här är det alltid.

Men så är det ju inte heller. Alltså saker händer som gör att även fasta kostnader förändras. Och det relevanta området och fasta kostnader. Då kan man ju tänka sig att om man går utanför företagets relevanta område. så kan de här fasta kostnaderna förändras.

Alltså produktionsvolymen kan öka så att SSAB fick en stor order på stålrör och nuvarande masung kan inte smälta så mycket stål. Vi måste expandera. Vi hyr en smältung som råkar stå ledig härintill. Då sticker de fasta kostnaderna upp.

Sen är det ju någonting med tid även i det här. Alltså över tid så förändras ju egentligen allt. Alltså absolut.

Fasta kostnader är fasta, men egentligen bara på en kort sikt eller ett år brukar man säga. Och då kommer ju investeringar in och det kommer vi prata mer om senare i kursen. Men det handlar ju om att man kanske har upptäckt inom ett producerande företag att efterfrågan ökar.

Vi måste ju hantera en kommande ökad efterfråga på vår produkt X eller Y eller Z. Och då gör man ju en investering. Investeringar är ju på lång sikt ett år och framåt. Och när vi gör det, då köper vi ju antagligen in en till produktionsapparat, maskin, smältdugn, whatever. Ja då kommer våra fasta kostnader att öka.

Så att en ny tillverkningsmaskin köps in, då vips, så ökar ju fasta kostnader. Sen kan det ju vara någon typ av externa faktorer som kostnadsnivåer runt omkring oss. Vi stänger massa kärnkraftverk, elhyran går upp eller det blir dyrare hyror på fabrikskostnad.

Och det kan ju också påverka fast kostnad, de indirekta faktorer som träffar oss. Alltså kostnadsstrukturen i sig. Så fasta kostnader är fasta men de kan förändras. Men de är ju inte lika flyktiga som de här rörliga i alla fall. Sen har vi de halvfasta kostnaderna.

Det är ju som att vi har just luddat upp begreppet fasta och då har vi faktiskt något som kallas för halvfasta kostnader. Och det är ju som så att fasta kostnader kan förändras inom vissa intervall och på så vis kopplat till ändå verksamhetsvolymen. I det här fallet, SSAB kanske installerade en ny smältung, det tar ju tid att få den på plats. Men när den väl är där, då tar ju fasta kostnader ett språng uppåt i det här trappan. Vi kan ju som inte ha hur stor verksamhetsvolym som helst utan att det på något sätt till slut kommer påverka fasta kostnader.

Om vi dubblerar antalet studenter, kanske inte nu i coronatider men då kanske man måste hyra en större lokal och då kommer hyreskostnader och så vidare att öka. Alltså verksamhetsvolymen mätt i antalet studenter sticker då iväg, då ökar hyreskostnader, teknik... kostnader, till och med kanske lära lönskostnader om någon i ledningen förbarmar sig över mig och säger, men Bosse du får en assistent nu det kan ju hända ja, jag vet inte men det är det som orsakar den här trappstegseffekten vi ser här till vänster diagrammet till höger alltså då blir ju kostnaden blir på det här sättet att den går ju ner när verksamhetsvolymen ökar Sen när vi som kommer till det här första trappsteget, då kommer det bli ett skutt uppåt. Och sen när vi producerar igen, vi får en ökad produktionskapacitet för att vi har ökat våra fasta kostnader, vi har installerat något nytt som kan producera.

Då kommer styckkostnaden successivt minska igen tills då nästa trappsteg och då blir det ett skutt uppåt igen. Och om företag då investerar och utökar då blir det ju just på det här sättet. För investeringarna... Som ökar våra fasta kostnader. Görs ju för att vi ska kunna producera mer.

Som då skapar nytta. Som vi kan fördela våra nya fasta kostnader på. Det är så vi ska se det. Och så ser det som ut med halvfasta kostnader. Men vi kommer inte räkna med halvfasta kostnader så mycket i kursen.

Vi kommer diskutera det i vissa saker. Kanske då i räkneuppgifterna. Så. Sen har vi det här.

Periodbeslutade kostnader. Och så står det halvfalt. När man delar halvfalt kostnader på verksamhetsvolym. Då får man halvfalt kostnader per styck då.

Antar jag. Det var som att det täckte över. Jag kunde inte se det i powerpointen för tidigare frågan.

Täckte jag över? Eller det täcktes över? Man kunde inte se det. Är det den här som kommer upp?

Graferna är i vägen. Nu då? Den är fortfarande kvar där. Men jag antar att det var det Var det mitt huvud i väg? Nej inget i huvudet Utan i powerpointen Där trappsteget Och skutten De täcker för Där man skriver halvfattkostnad Det gäller påverkan med soliv Likt med halvfattkostnad Det är det som ska stå där Ja precis Tack Jo, periodbeslutade kostnader finns det ju också.

Och det är ju när företag gör särskilda satsningar helt enkelt. Forskning och utveckling är ju en klassiker. Forskningsprojekt kanske driver de ju förmodligen upp till högre fasta kostnader under en viss ganska tydligt definierad tid i alla fall.

Kanske företaget går in i ett särskilt projekt och måste då köpa in extern kompetens eller externa tjänster. Det kan ju också röra sig om inriktade utbildningsinsatser. Om företaget ska expandera in i ett nytt marknadsområde eller liknande så måste vi utbilda vår befintliga personal för att de ska kunna hantera den marknaden.

Så de finns ju också. Det är klart att de kan finnas med men det är ju bara fasta kostnader som är speciella på sitt sätt. Vi pratar om fasta kostnader, vi kommer prata lite grann om halvfasta, men det är ju nu när vi blandar ihop i diagrammen de rörliga och fasta kostnaderna, det är då det här blir intressant och börjar bli användbart i våra beräkningsmodeller som vi kommer komma till. Det blir väldigt teoretiskt, men så här ser det då ut när vi blandar ihop rörliga och fasta kostnader. Pang!

Får ni ännu ett diagram slängt i ansiktet. Då ser det ut på det här sättet. Vi blandar in både fasta och rörliga kostnader i diagrammet. I diagrammet här till vänster i bild ser ni de här fasta kostnaderna som löper här. Det är den här heldragna linjen.

Den är konstant. Den finns där. Då börjar de här rörliga kostnaderna här. De trycker upp våra totala kostnader, de här rörliga som finns, i takt med kostnaderna.

med verksamhetsvolymen så sticker ju våra totalkostnader iväg. Och om vi då utgår från y-axlarna så ser ni här, då följer ju totalkostnaden med utifrån varje extra producerad enhet så följer ju då på grund av rörliga kostnader att vi får en högre totalkostnad. Och då blir det ganska tydligt om ni ser här om vi är i origo, alltså här där de skär varann y- och x-axeln.

Då är ju verksamhetsvolymen noll och intäkterna är ju också noll. Både på y- och x-axeln. Och då har vi ju enbart kvar en typ av kostnad. Och det är ju den här fasta kostnaden. Som då också är den totala kostnaden.

Men så fort vi börjar producera en enhet till. Ja då sticker ju totalkostnaden iväg. På grund av de här rörliga kostnaderna.

Ni ser det där sambandet och då blir det mer begripligt att det är trevligare att jobba med det här proportionella systemet och raka linjer. Diagrammet till höger i bild är styckkostnaden. Då ser det ut på det där sättet när vi blandar in både fasta och rörliga kostnader.

Det beror på att den fasta kostnaden slås ut på en högre volym och då sjunker som jag var inne på tidigare i takt med verksamhetsvolymen. Det här ska vi ju öva mer på sen och då blir det ju ändå mer tydligare när vi faktiskt sätter in siffror i det här. Sen finns det lite andra förlopp som ska visas ändå.

Alltså förblandade, rörde och fasta kostnader. Det här kan ni sätta i någon parentes som finns i boken men det kommer vi som inte gå in på. Utan det är det här, det är en nyss visade. Det är det här som är centralt. Det är det här vi kommer att räkna på.

Det är det som är utgångspunkten. Den här delen med rörliga och fasta kostnadsdiagram. Och vi kommer att arbeta bara med linjära samband och proportionalitet.

Det är det som är utgångspunkten. Progressiva och degressiva kostnader, sätt dig inom parentes. Halvfasta kostnader, ja det kommer vi att belysa lite grann. Där vi då ändrar fasta kostnaderna totalt och räknar på nya förutsättningar. Så det där var ju som kapitel 5 och då ska vi kika lite grann på resultatplanering och när det här kommer in i matchen, vi kommer utveckla de här diagrammen lite grann.

Alltså den praktiska tillämpningen och vad vi faktiskt nu teoretiskt har belyst, det är då det här resultatplanering kapitel 5 som vi pratar om nu. Och det vi gör nu när vi pratar om resultatplanering, det är att vi... Vi tillämpar teorierna om rörliga och fasta kostnader och när de kan vara tillämpliga. Alltså, när kommer vi arbeta med de här eller gör man det överhuvudtaget i näringslivet?

Det är klart som korvspad, jag har aldrig varit på en arbetsplats där det inte arbetas med och diskuteras just dessa rörliga och fasta kostnader. Så det är ju centralt, absolut, ja, företag gör det här hela tiden. Men ibland är det svårt att fastställa vad är då egentliga verksamhetsvolymen och vad är kopplingen som finns mellan kostnader som ökar eller förändras i takt med verksamhetsvolymen egentligen.

Och hur kan vi vara så säkra på just det? Alltså det är ju problematiskt. Det finns ju aldrig någon hundra procentig sanning, en hundra procentig koppling mellan x och y i de här fallen.

Men det fastställs, man bestämmer att det är så och så kör man. Det finns ändå en orsakslogiskt samband som är så starkt att man säger ja. Det är det vi räknar med.

Det här kommer ju klarna mer när vi går in på produktkalkyleringen längre fram i kursen också. För som ekonom sägs det ju att man ska kunna hantera och kunna detta extremt bra. Men jag menar ju att det är inte bara vi ekonomer som behöver det här. För det kan ju ge svar på de här frågorna.

Jag hävdar ju att det är lika viktigt för alla som kanske någon gång i framtiden har någon form av chefsroll inom ett företag. Att ha ganska bra koll på det här. Alltså när vi förstår det här.

Då kan vi ändå svara på frågor som. Ja men vilket resultat kan jag nu förvänta mig. Vid ett försäljningspris på 100 kronor per styck.

Om det då är vinst eller förlust i det fallet. Man kan börja få en bild av hur mycket högre då blir vinsten. Om intäkterna ökar med 10 procent exempelvis. Och hur. Hur påverkar en produktionsökning med tusen enheter mitt resultat?

Och vid vilken verksamhetsvolym är intäkterna jag har lika stora som kostnaderna? Och då kan man ju börja prata om saker som break-even, alltså när vi når ett plus-minus-resultat. Och hur ska vi då arbeta för att akta oss för att hamna och närma oss det där break-even?

Vi vill ligga ovanför det, vi vill inte närma oss break-even. Vi kan överleva ett tag på break-even, men inte i längden. Så företag kan aldrig bara nöja sig med break-even, alltså ett plus-minus-resultat. Och det har ju att göra med att tiden runt oss står inte still.

Konkurrenter springer i kapp eller om oss. Vår produktionsanläggning blir sliten och behöver nyinvesteras i. Mängder av olika faktorer gör att företag går under om de blir självgoda och nöjda med att bara prestera plus-minus-noll ungefär.

Så det gäller ju som att hänga med. Ett bästa exempel är väl egentligen Nokia. Nu börjar folk snart glömma Nokia men de var ju världsledande inom mobilförsäljning.

Men över natten släppte ju då Apple sin iPhone 1 och puff så var de i princip borta. Bara sådär. Jag har förresten kvar min Nokia 3210. Den har förmodligen batteritid kvar än. Den är oförstörbar så den kommer väl finnas kvar i all evighet. Men det gäller ju att hänga med.

Om man behöver en vinst för att kunna återinvestera i verksamheten. För att kunna kanske expandera. Eller hänga med i en ny teknikutveckling.

Och så vidare. Man kan ju också svara på hur mycket mer måste säljas för att en vinst ska uppnås. Eller om företaget ska jobba på att förändra sin kostnadsstruktur och så vidare. Så det är ju ett analysverktyg det här resultatplanering. Den ger ju verktyg för oss att hålla koll på verksamheten.

Det är därför det är viktigt. Analysen handlar ju om hur verksamheten påverkas av kostnader och intäkter. Det är därför det kallas resultatkalkylering eller resultatplanering. Och det är som två varianter vi ska gå igenom.

Total analys och bidragsanalys. Här behöver vi som har lite koll på begrepp redan nu. Om ni inte redan har gjort det eller kan det så ska jag ändå repetera lite centrala begrepp. Kapitel två tar ju upp de här väldigt bra.

Där kan ni själva läsa på om dem om ni ändå är osäkra. Intäktkostnad, det är ju det som handlar om resultat. Intäkt avser ett prestationstillfälle. kostnad ett förbrukningstillfälle.

När man sen då tar intäkt minus kostnad då pratar man om resultat för en period. Inkomst och utgift, alltså med inkomst så menas det ju då försäljningstillfälle. Med utgift på samma vis är det det som uppstår vid anskaffningstillfälle. Och inkomst och utgift det kan men det måste inte sammanstämma då med att det faktiskt har skett en peng i...

penningtransaktion. Alltså fakturer har ju ofta 30 dagars betalningsvillkor. Sen har vi då alltså utbetalning och inbetalning.

Och då handlar det om likviditet. Alltså med utbetalning så menas minskning av likvida medel, alltså pengar. Och med inbetalning en ökning av likvida medel, alltså pengar.

När faktiskt pengar byter ägare, då är det inbetalning och utbetalning. Läs på om de där begreppen. Ha koll på dem. Blandar ni in fel begrepp i de här verktygen blir resultatet inte rätt.

Inbetalning och utbetalning kommer vi som tillbaka till när vi börjar räkna på investeringskalkylering. Hjälp er själva att lära er om de där innan vi kommer in på den biten. Intäkt var prestationstillfälle och kostnad.

Intäkt och kostnad handlar om resultatet. Intäkt är prestationstillfälle. Kostnad är förbrukningstillfälle.

Och intäkt minus kostnad. Jag undrar om jag ska ta någon slags exempel. Ja, jag går på krogen och så köper jag en öl.

Jag har kontanter på mig då säger vi. Jag betalar inte med kortet utan jag har en hundring på mig. Det kostar exakt hundra kronor den här ölen. Så jag ger bartenden hundra kronor och jag får en öl i handen.

Då ställer jag nu en direkt fråga till er och då måste någon av er svara. Har det skett någon kostnad? Jag står här med en öl i handen.

Det har skett en utbetalning från din ficka i alla fall. Ja, det har skett en utbetalning, ja. Men har det skett någon kostnad? Ja, förbrukningstillfälle.

Det måste väl vara en kostnad. Ja, men har jag förbrukat ölen? Nej.

Den är osynlig, men jag står ju och håller. Nej, jag har inte förbrukat den här ölen än. Jag börjar bli trött i armen, jag är klen och dessutom törstig.

Så jag går ju runt här med min tillgång öl. Den finns ju här. Ja, jag äger den här ölen. Den är inte förbrukad så det har inte skett någon kostnad.

En halvtimme senare är jag för törstig och trött i armen så jag sveper i mig den. Då sker ju kostnaden för att jag har förbrukat denna öl. Det är ett ganska tydligt exempel på att det är skillnad mellan de här två.

Eller hur? Ja, absolut. Ja, sen är det väl en annan, jag kanske blir lite yr i huvudet och sådär och det är en kostnad och så blir jag trött dagen efter och så vidare. Men det är en annan typ av kostnad, inte den här ekonomiska typen av kostnad vi pratar om. Alltså, det är ju så.

Till vardags gör vi ju egentligen ingen skillnad mellan de här begreppen. Men inom ekonomistyrning så är det viktigt att ni förstår skillnaden. Så det är inte jättetaxerande. Läs kapitel fyra. Typ 2 är det tror jag.

Där tas de här begreppen upp så att ni får en egen uppfattning om dem. För det hjälper ju er. Kommer ihåg det där roliga exemplet.

Jag är nöjd över själv att jag kom på sådär. Men jag ska inte skryta. Men både totalanalys och bidragsanalys.

För då pratar vi om just intäkter och kostnader. Och de här kalkylmetoderna kan ju lösas både matematiskt. Och med hjälp av diagram. Och det är det vi kommer ta upp och visa på övningspassen senare.

Och det man gör här är att beräkna ekonomiska konsekvenser av olika handlingsalternativ. Alltså vad händer om vi minskar priset med 20%? Eller om vi gör en reklamsatsning på 200 000?

Eller om vi inför provision kanske för våran säljare? Och hur påverkar det vårt resultat? Och vilken åtgärd bör vi välja för att nå högsta resultatet?

Vi jagar ju som hela tiden pengar här, det är ju det vi är ute efter, vinsten. Och det är ju beroende på vad man har för uppgifter tillgängliga och vad man har för krav på noggrannhet så väljer man då en av de här kalkylmetoderna, totalanalys eller bidragsanalys. Herr Bosse, om man gör en marknadsföringssatsning, hur mäter man vinsten?

Hur den har ökat, hur kan man se det? Fler kunder kommer. Hur mäter man värdet av en marknadsföringssatsning?

Exakt. Det är estimeringar. Det går inte att säga att det är sant. Men att du gör marknads- satsningen här, vad det nu kan måne vara. Det kommer att bli en kostnad rakt av.

Så är det ju. Men man gör det för att man har estimerat utbud och efterfrågan med ett pris för den marknadsförda tingesten, en mobiltelefon. Av vis av erfarenhet vet vi att vi kommer sälja x antal och vis av att vi har gjort en pejl på någon marknad.

Vi har frågat tusen stycken individer på marknaden om deras preferenser. Då kan man ju härleda att troligtvis kommer vi sälja x antal av den här då. Bara vi visar att vi har den och att den är så här bra som den är. Och så räknar man på det. Ni får ju komma ihåg här att det är uppskatt.

Inget stämmer med utfallet när vi sitter ett år senare och tittar tillbaka. Då blir det inte exakt som vi hade räknat i kalkylen. Men har vi gjort jobbet så blir det ungefär i rätt riktning. En budget exempelvis läggs på ett år framåt. Det stämmer aldrig med utfallet.

Men gör vi jobbet i de siffror vi petar in i den här så är det i alla fall bättre än att inte. Inte göra den. Ni måste tänka så hela tiden.

Det är problematiskt, ja. Men alternativet är ju sämre. Det kommer klarna det här när vi börjar räkna.

Vi tar och tittar lite mer på totalanalysen. Det är formler jag tar upp nu. De blir ju tydligare ju längre fram när ni har läst i boken och räknat på det här.

Men totalanalys ser ju ut på det här sättet. Alltså, totala kostnader får vi ju fram i något... Att plussa ihop rörliga och fasta kostnader.

Och det har jag redan visat för er tidigare i det här diagrammet. Vi ska gå tillbaka till den bilden strax. Den andra formen är exakt samma som första. Men uttryckt genom rörlig kostnad per styck istället. Men det är ju också de totala kostnaderna.

Om vi då multiplicerar rörlig kostnad per styck med volym och plussar på fasta kostnader. Alltså fasta kostnader är ju detsamma. oavsett volym. De finns ju där hela tiden.

I den tredje rutan, nu introducerar vi någonting nytt som vi inte har pratat om så mycket än, det är de här totala intäkterna. Alltså finns ju inget företag som bara har kostnader. Vi måste ju givetvis prata intäkter också.

Och intäkterna, ja det är pris per styck för någonting vi säljer. Alltså vad ger den här enheten oss då, den här enheten i fråga för intäkt vid försäljning? Multiplicerat med volym, ja då får vi ju total intäkt.

Den sista blåa rutan, ja då handlar det om resultat. Och resultatet det har jag ju sagt, det är ju intäkter minus kostnader. Och det ser vi ju här med hjälp av den här definitionen.

Alltså pris per styck multiplicerat med volym, ja vad är det? det är våra totala intäkter minus har vi den rörliga kostnaden multiplicerat med volym rörlig kostnad per styck multiplicerat med volym ju mer verksamhetsvolym vi har så blir rörliga kostnader också större minus den fasta kostnaden den finns ju där också det är alltså resultat så det som står längst ner är uttryckt i bara mer enheter det är ju förenklat intäkt minus kostnader lika med resultat. Däremot är det ju inte, om ni har läst externredovisning, så är det ju inte så här i de här termerna man pratar om när man gör bokslutsrelaterade resultat och så vidare. Utan det här är ju resultat vi pratar om i resultatplaneringen, i resultatkalkyleringen. Men nu börjar det hända grejer här.

Nu har jag ju pratat om, jag har introducerat den här intäkter har jag nämnt. Alltså pris per styck multiplicerat med volym lika med totala intäkter. Så nu börjar det hända grejer.

Nu slänger vi upp ett diagram ni känner igen. Det här diagrammet har ni sett. Det här är diagrammet när vi blandar in både rörliga och fasta kostnader.

Och ni ser ju, de totala kostnaderna trycks ju som upp här av de rörliga kostnaderna. Jag måste hela tiden komma ihåg att jag kan inte peka med handen, det hjälper inte er. De här rörliga kostnaderna, ju mer volym vi har desto mer rörliga kostnader, desto mer totala kostnader kommer sticka iväg.

Har vi inga alls rörliga kostnader, då finns det bara fasta kostnader som är de totala kostnaderna. Nu har vi introducerat intäkterna, så pris per styck för någonting vi säljer multiplicerat med volym är total intäkt. Då kan vi rita en linje på det också.

Så då gör vi det. Då ser det ut så här. Och intäkterna börjar ju såklart här. På noll. De börjar ju såklart på noll när volymen är noll. Intäkterna är ju också linjära.

Vi jobbar med linjära samband. Både med kostnader och intäkter. Alltså samma pris till kunderna oavsett volym.

Alltså det handlar ju om att vi ska kunna räkna på det här sen. Alltså det är ju inte helt realistiskt ändå. Alltså självklart, det vet ni ju, så erbjuds ju mängd rabatter och så vidare i verkligheten till kunder. Det har ni ju förmodligen handlat. Köp två, betala för en och så vidare. Ja det förstör ju hela tiden våra modeller.

Men det blir ju så jättesvårt att räkna med det nu och i den här kursen speciellt. Klart att det finns fördjupnings- och förlängningskurser när man börjar. Derivera sådana saker Men vi ska inte göra det nu Så det vi har etablerat är att det finns ju Ändå ett orsakslogiskt linjärt samband mellan intäkter och volym. Och det kan vi använda oss av att dra en sån här linje och skapa ett sånt här diagram.

Då kan vi ta det här diagrammet och vi kan lägga ihop det med det diagrammet jag nyss visade. Alltså det här diagrammet. Så plockar jag med mig intäktsdiagrammet. Och då får vi fram ett resultatdiagram som ser ut så här. Det här är så viktigt att förstå.

Det krävs att ni lyssnar på mig pladdra, även att ni läser och gör lektionsövningarna nästa vecka. Men då kommer det att sitta, det är ingen fara. De fasta kostnaderna har vi såklart. De här, en rak linje jämst med volymaxen. Rörliga kostnaderna finns ju där och de är proportionellt samband, de ökar med volymerna.

Så de driver ju upp våra totala kostnader ju mer vi tillverkar. Y-axelkronor här är volymen. Och då blir det ganska tydligt här. Alltså totala kostnaderna som jag har sagt består ju av rörliga kostnader och fasta kostnader. Och det vi ser här också det är linjära intäkterna.

Pris per styck multiplicerat med volym. Ja då får vi ju en intäktslinje även här också. Då blir det ganska tydligt här. När intäkterna överstiger de totala kostnaderna då har vi vinst.

Vilket är hela det här området. Om vi är här uppe då har vi vinst här. Ovanför totala kostnader så finns det vinst. Vi har inte graderat det här.

Det finns ingen skala så vi kan bara prata i termer av ord. Jag tror det är bra nu att inte blanda in siffror direkt här. Omvänt, när de här totala kostnaderna däremot, den här linjen, det är både de rörliga och fasta tillsammans, överstiger intäkterna.

Och det gör de ju här, hela det här området. Ja då är det förlust. Och det är ju inte så trevligt.

Det är ju inte ens ett gångbart stadium vi kan befinna oss i, i alla fall inte någon längre tid, för då går vi under. Så har vi ytterligare en grej vi kan titta på. Den där ljusblå kanske den blev. Pluppen jag satte hit. Alltså där.

Där är breakeven. Här går företaget plus minus noll. Breakeven. Kritiska punkten.

Plus minus noll. Fältet. Whatever. Det har många namn det där. Men kritiska punkten är ju något ni ska ta fasta på.

Och vi kommer tillbaka till den senare. Det här är ju det vanliga diagrammet och det är det som ritas och vad vi fokuserar på i den här kursen. Den kritiska punkten, då kommer vi som till den. Break even, nollpunkten.

Break even, kritisk punkt, den kallas så mycket men det är en och samma sak och ni kommer behöva förstå den. Den kan ju anges på två olika sätt. Dels som kritisk intäkt, dels som kritisk volym. Och när ska man göra det ena eller det andra?

Och det beror också på, som vanligt. Men det beror ju på någonting särskilt som vi kan i alla fall förstå varför det beror på. Och det har att göra med vilken typ av verksamhet vi är inne i då.

Alltså bilhandlarexemplet. Ett företag som köper in nya och begagnade bilar, servar dessa och säljer dem vidare. Då handlar det om kritiska volymer. Alltså hur många bilar måste jag då som bilhandlare totalt sett snurra per år för att gå runt?

Är det 20, 30, 100 eller så vidare för att det här företaget ska gå runt? För företaget bilhandlaren, de har ju en ganska homogen produktvolym, verksamhetsvolym vi pratar om här. Alltså bilar, det är lätt. Lätt att förstå, det är lätt att räkna antal, lätt att räkna sålda bilar från bilhallen helt enkelt.

Omvänt, om företaget vi pratar om hittar på företaget håller på att sälja kläder. Ja men en klädbutik, de säljer dussinvaror istället. Ja men henne som Maurits, där mäter man istället på kritisk intäkt.

Och det har ju att göra med att de har så otroligt många artiklar i sitt sortiment. Kanske tusentals artiklar. Och då varierar ju priserna otroligt mycket. Alltså står man om... Då står man ju som om man inte mäter antal man säljer.

Utan då pratar man om omsättningen istället. Om jag är butikschef. Alltså hur mycket måste jag sälja för att det ska gå plus minus noll.

Och att det ska gå runt. Ska intäkterna vara fyra miljoner, åtta miljoner eller tio miljoner. Så vad man pratar om när det gäller den här kritiska punkten.

Om det är kritisk intäkt eller kritisk volym. Det har ju att göra med typen av företag. Så vad är det för företag, vad är det det säljer och så vidare.

Sen räknar man och då kommer vi in med någonting som är centralt här. Vi har pratat om kritisk punkten och det är som säkerhetsmarginal. Alltså den anger ju med hur mycket då antingen verksamhetsvolymen alternativet totala intäkter kan minska innan en förlust uppstår.

Den kan uttryckas dels i absoluta tal eller i procenttal. Det har att göra med preferenser. Vill vi ange det i procent? Vissa vill gärna prata i procent hela tiden. Andra har svårare med procent och vill prata i absoluta tal.

Så, formler. Absoluta tal gällande verksamhetsvolymen. Det handlar om hur många bilar vi kan tappa i försäljning. innan vi börjar närma oss då break-even, kritiska punkter, alltså där vi går plus minus noll. Det är ju faktisk volym minus kritiska volymer.

Och i procent, den nedre formen då, så faktisk volym minus kritisk volym genom faktisk volym, då får vi det i procenttal istället. Och vad ska vi använda den här till? Ja, vi ska räkna på det senare så att det kommer ni förstå. Men det är viktigt att förstå nu vad vi ska använda den till. Det är ju styrsignaler.

Det är ju riskhantering. Vi vill ha en säkerhetsmarginal. För hamnar vi under den kritiska punkten, då är vi inne i förlust.

Jag kan lova att bilhandlaren börjar jaga på sina bilsäljare om han nu märker att det sker en minskning i verksamhetsvolymen. Som då på något sätt gör att företaget börjar närma sig den här break-even-kritiska punkten. Då händer det grejer.

Och det blir som tidigare snart när vi tittar på bilden i resultatdiagrammet. Men det finns ju också totalintäkt. Det är ju samma sätt här. Vi kan ju räkna ut en säkerhetsmarginal även på intäktssidan.

Alltså i absoluta tal gäller det totalt. Då handlar det om hur kan försäljningen minska innan vi når break-even, den här kritiska punkten. faktisk totalintäkt minus den kritisk totala intäkten då får vi som i kronor vart vi är någonstans och hur långt det är till den här kritiska intäkten i kronor. Också i procent, faktisk totalintäkt minus kritisk totalintäkt genom faktisk totalintäkt. Och det är som vad den används till, det är samma sak, det är styrsignaler.

Alltså riskhantering även där. Vi vill inte gå in under, då är det förlust. För henne som Maurits, om det här företaget börjar krypa närmare den kritiska intäkten desto mer måste företaget bearbeta det här och sälja mer. Då har du olika saker som man kan göra, alltså provision, anställa fler eller avskeda.

Ska vi göra mängdrabatter på vår klädstock som vi har för att locka dit kunder och sälja fler av dyrgripar? Har vi fel sortiment, behöver vi ett annat? Har vi blivit omoderna på marknaden?

Kommit några nya klädstilar? Varför köper inte kunderna? Måste vi marknadsföra oss de mer? Det skapar ju signaler att vi ska agera.

Men vad vi ska göra, det beror ju som på. Där lämnas ju ekonomens roll egentligen. Där händer ju någon marknadsföringsperson kanske som tar till.

När jag har presenterat det här underlaget. Så här ser det ut. Så här såg det ut föregående period.

Vår säkerhetsmarginal har sjunkit lite grann och vi börjar närma oss den här kritiska intäkten eller kritiska volymen. Någonting kanske behöver göras. Jag ser att det är någonting som är fel och då tar ju andra vid oss så att säga.

Så det är styrsignaler. Ja och då blir det ju en utvecklad resultatdiagram. Jag petar in bara lite text. Totalt analysen kan vi ju som summera så här. Om vi då antar att intäkter och rörliga kostnader är proportionella samt att det är helt fasta kostnader.

Då kan man ganska hyfsat enkelt och snabbt göra olika beräkningar. Alltså det går snabbt och det är enkelt att faktiskt illustrera företagets pris och volymtjänstlighet. Det går att peta in siffror i det här, sätta en skala på kronor.

Om vi vet vad vi har för produkt, vad vi har för pris per produkt och vad vi har för volym. Om vi befinner oss här, vi har en skala 200, 300, 300 vi säljer till ett pris på 10. Då har vi 300 här. Och så kan vi dra ett streck upp till intäkter på om skalan är 10 där.

Ja då får vi ju, då hamnar vi där och har vi vinst här under. Och då kan vi ju faktiskt se, dels då säkerhetsmarginalen blir ju om 300 var här. Då blir ju säkerhetsmarginalen i volym antal hela vägen ner dit. Det där ska vi ju göra sen. Så det är ganska enkelt att illustrera vart vi befinner oss i försäljningsmässigt just nu.

Går det bra, går det dåligt? Linjen för intäkter, den kan vi ju lätt rita fram. Det är bara att multiplicera pris per styck med volym. Då får vi den här intäktslinjen.

Den dras rakt ut från origo i ett sånt här resultatdiagram. Zupp! Och de fasta kostnaderna, det är ju någonting som vi måste fastställa. Lägger man ihop fasta kostnader med rörliga kostnader per styck, multiplicerat med volym, då får vi den här totala kostnaden.

Alltså fasta kostnaderna plus rörliga kostnader i gång i den volymen vi har, då får vi totala kostnader. Det beror på vart vi befinner oss på den här skalan. Hur mycket volymen faktiskt är kommer våra totala kostnader att öka.

Är företagsvolymen noll då är ju intäkterna också noll och då blir ju företagets totala kostnader lika med de fasta kostnaderna. För fasta kostnaderna kommer företag inte undan. Man vill ju vara här.

Här någonstans vill man alltid vara. Man vill undvika att närma sig kritiska punkten och här under vill man absolut inte vara. Det är som sammanfattningen på den.

Det går ju att titta på den här kritiska punkten. Den anger ju faktiskt den här verksamhetsvolymen och totala intäkter. Där resultatet alltså är noll.

Då blir det ju totala intäkter minus rörliga kostnader minus fasta kostnader är lika med noll. Då har vi den här kritiska punkten. Där är resultatet noll. Och säkerhetsmarginalen den anger ju med hur mycket antingen då verksamhetsvolymen eller intäkter kan minska innan företaget börjar närma sig en förlust. Och den kan vi ju uttrycka nu som jag har sagt både i volym och intäkter.

Så det här är ju ett intressant analysverktyg. Det är så mycket nytt för er men ni kommer märka att det här är inte svårt att arbeta med. När ni börjar peta in siffror i det här och sen när ni har läst kapitlet i boken.

När ni har lyssnat färdigt på mig. Det brukar faktiskt upplevas rätt roligt med resultatdiagrammen för det är enkelt att ändra förutsättningarna och göra spelscenarier och rita om vart befinner vi oss och så vidare. Så det blir mycket tydligare när siffror sätts på plats och när ni lämnar just det här teoretiska. Om vi då istället tittar på grunderna i bidragskalkylering som sista moment. En sista grej för idag då.

Det första vi gick igenom var totalanalys nu kapitel 5 och nu går vi in på bidragsanalys. Ni kommer jobba med bägge men nu kommer ett nytt begrepp här igen då. I bidragsanalysen då pratar man om täckningsbidrag.

Vid det här sammanhanget då, pris per styck multiplicerat med volym minus rörlig kostnad per styck. multiplicerat med volym, då får vi ett täckningsbidrag. Alltså oroa er inte så mycket för begreppet täckningsbidrag. Det kommer komma tillbaks tungt senare i kursen.

Vi har ett helt avsnitt som handlar om bidragskalkylering. Och då utvecklar vi ju det. Men grunderna lyfts ändå här. Alltså tänk så här.

Täckningsbidraget ger företaget, om ni tittar bara på uträkningen, alltså ett bidrag. Det som inte är med, man får ett bidrag som kan täcka övriga fasta kostnader. För det som inte är med i den här formen här.

Ser ni vad det är? Det är just de fasta kostnaderna. Så om priset per styck vi får för någonting multiplicerat med antal vi tillverkar av den här, då får vi ju intäkten. Tyvärr påverkas ju även rörliga kostnader per styck av volymen.

Så vi har en kostnad för varje tillverkad och såld enhet. Överstiger då intäkten den här rörliga kostnaden, då får vi ett täckningsbidrag som då hjälper oss. Att täcka någonting som saknas där och det är ju de fasta kostnaderna. Det är därav namnet kommer ifrån.

Ett täckningsbidrag som kan hjälpa oss att täcka övriga fasta kostnader. De är inte med i beräkningen eller hur? Så har vi det här med täckningsgrad. Det låter så avancerat men det är det egentligen inte.

Där pratar vi procent. Tekningsgrad anger hur många kronor det är kvar på varje försäljningskrona när de rörliga kostnaderna har tagits hänsyn till. Om teknisk graden är 50% då är det så här att på varje hundralapp vi säljer så har jag 50 kronor kvar när de rörliga kostnaderna har tagits bort. Vi ska göra ett exempel på det. Sen kan vi prata kritisk punkt också i bidragsanalysen.

Och det är då det här sambandet som gäller. Som jag har sagt, vid den kritiska punkten då befinner vi oss i break-even. Där är resultatet noll. Det innebär ju då att pris per styck multiplicerat med volym minus rörlig kostnad per styck multiplicerat med volym minus fasta kostnader.

Om det är noll, se det som en ekvation, ja då är det ju break-even. Då har vi ett plus minus noll resultat här. Om det står så här och petar vi in, om det där är 10, det där är 20, nu hittar jag bara på så det kommer inte stämma. 10, 20, 10, 20, vad blir det då?

Jag kan inte räkna. Men om det ska bli noll i alla fall, man kan sätta ett x där och lösa ut till och med, vad är det de fasta kostnaderna? Om det är 10, 20, 10, 30. 10. Och här sätter vi x. Och det ska bli 0. Då kan vi lösa ut vad var då de faktiskt fasta kostnaderna i det här fallet.

Man får ju som tänka tillbaka till enkla ekvationer. Sen följer det en massa samband här i de andra formlerna. Alltså de måste ni ju träna på. Jag ska ta ett exempel istället på det. Om vi räknar lite.

Vi tar den nedersta av formlerna här. Den nedersta av dem. Och det är egentligen bara olika uppställningar och ekvationer.

Det här måste ni som träna på själva. men så här då alltså nedersta formen på föregående bild, den lyfter jag över hit längst upp fasta kostnader genom täckningsgrad TG, så kommer förkortningar komma in men det får vi hantera, lika med kritisk intäkt om vi då gör ett exempel på det här vi säger då så här att jag hittade på pris 200 kronor pris per styck Så rörlig kostnad per styck är 100 kronor. Jag tror jag i slidesen hade råkat skriva RK men det ber jag om ursäkt för.

Vi brukar förkorta rörlig kostnad till RK och fasta kostnader till FK. Det kanske är lite tidigt att stressa med för mycket förkortningar. Rörlig kostnad per styck är 100, fasta kostnader är 1 miljon. Och så får vi frågan då, vad är täckningsgraden? I förförra bilden såg ni att ni kunde räkna ut det genom att ta täckningsbidrag per styck delat med pris per styck.

Och täckningsbidrag per styck här är ju 100 kronor. Det kan man ju lätt se. Alltså täckningsbidrag per styck.

För att pris per styck är 200 kronor och rörlig kostnad per styck är 100 kronor. Det lämnar ju oss med en hundring extra där. Alltså ett täckningsbidrag per styck.

Så den informationen har vi ju. Och då kan vi ju som räkna. Alltså täckningsgrad. Då ser ni täckningsbidrag per styck genom pris per styck lika med täckningsgrad. Så vi petar in då.

Pris per styck 200 kronor minus rörlig kostnad per styck. Ja det är ju det som är täckningsbidrag per styck i det här fallet. Genom pris per styck.

Och det är ju 200. Pris per styck är 200. Det är ju 50% vad vår täckningsgrad är. Det blir ju decimaltal så man får ju multiplicera upp det med hundra för att få det i procentform. Det är det jag har gjort här. Då har vi täckningsgraden. Vad säger den?

Vad hjälper den oss med? Kan vi räkna fram någonting med hjälp av den här täckningsgraden? Ja, det kan vi göra. Vi kan plocka fram någonting som saknas här. Alltså den kritiska intäkten som det här företaget måste sälja för innan förlust uppstår.

Och formen fick vi i föregående bild. Fasta kostnader genom täckningsgrad är lika med kritisk intäkt. Det fick vi i förra sliden jag visade.

Så då är det bara att räkna. Alltså en miljon är ju då fasta kostnader. Det fick vi veta. Täckningsgraden räknar vi ut, det var 50%. Och då vet vi direkt där, vad är nu den kritiska intäkten?

Jo, den är två miljoner kronor. Och det säger oss att i det här... enkla fallet att två miljoner kronor måste vi sälja för om det här då hittepåföretaget ska gå plus minus noll. Gärna vill vi sälja för två miljoner en krona.

Vi vill öka, vi vill bort från den kritiska intäkten. Vi vill ju upp och bort sälja mer. Vad kan vi göra?

Kan vi öka priset? Det är svårt. Kan vi sälja mer? Öka verksamhetsvolymen?

Det är ju något annat. Vi kommer inte riktigt in på det än. Och det här är ju vad ni kommer räkna på mer under lektionsfacet.

Ni kommer göra det på egen hand i övningsboken. Och ni kommer göra olika övningar tillsammans med Emil. Så fram tills dess måste ni läsa in er nu på det här.

Med stöd av det vi har gått igenom med mig idag. Studera diagrammen i kapitel 4 och 5. Men det räcker ju återigen inte med att bara höra mig berätta om det här. Utan ni måste ju som själva. tänka kring det här, göra övningar i boken och Emil är ju grym på det här, han kommer göra bra övningar till er så då kommer det att sitta men just nu nu är vi trötta så nu bryter vi ihop för idag och jag och min katt Olle tackar för idag Olle var för övrigt schysst och sov hela tiden när jag förberedde den här föreläsningen

Transcript for:Rörliga och fasta kostnader i företag

Transcript for:
Rörliga och fasta kostnader i företag