Hej! Att skriva resonerande text. I den här filmen ska vi titta på resonerande text. Vad är det?
Vad innehåller den? Och vad behöver man tänka på? Vad är en resonerande text?
En resonerande text handlar om att presentera och diskutera Olika åsikter och fakta kring ett specifikt ämne eller fråga. Genom att använda sig av argumentation och jämförelser försöker man se saken, ämnet, frågan från olika perspektiv. Man försöker se både fördelar och nackdelar, positivt och negativt. Bra! och dåligt på olika sätt.
Målet med en resonerande text är att nå eller komma till en slutsats. Vad är då skillnaden mellan en argumenterande och en resonerande text? Jag har gjort en liten tabell. I ena kolumnen så är det argumenterande text och i den andra En resonerande text.
Argumenterande text. Du argumenterar antingen för eller emot någonting. Du har tagit ställning och ser på det från ett perspektiv. När du argumenterar och skriver en argumenterande text, då är du antingen för eller emot. Antingen tycker du att det är jättebra, eller så tycker du att det är jättedåligt.
Och så argumenterar du för din åsikt. En resonerande text. Du resonerar kring både fördelar och nackdelar.
Kring någonting. Du ser på det med olika perspektiv och vänder och vrider på det. Det finns bra saker för att de här sakerna. Och det finns saker som inte är så bra.
På grund av det här. Fördelar och nackdelar, positivt och negativt, argument mot argument, bra och dåligt. Man utvecklar sina tankar på olika sätt.
Vad innehåller en resonerande text? Rubrik. Och en rubrik som är kort och tydlig och ska skapa nyfikenhet. Man vill ju locka läsare att läsa. där man skriver om.
Så kort och tydlig. Den ska ju berätta vad texten handlar om. En inledning. Och där behöver det finnas en presentation av ämnet och din åsikt. Vad är det du ska resonera kring?
Vad handlar det om? Och vad tycker du? Sen har vi stora innehållet, brödtexten. Och det är där ditt... resonemang ska ske.
Det är där du ska resonera. Upp och ner, fram och tillbaka. Och här är det ju dina åsikter, vad du tycker, och andras åsikter, vad andra tycker. Och när du ska berätta om andras åsikter då behöver du ha källhänvisning och referatmarkörer.
Och det kommer vi till snart. Och när du resonerar så kan det vara bra att ha argument och motargument. Du berättar om åsikter och varför, men också om man kan se från andra håll och varför. Det kan vara bra för det här, men dåligt för det här.
Så att du kommer fram och tillbaka, hit och dit. Du berättar om fördelar, men du berättar också om nackdelar. Vad är bra med det?
Vad är dåligt med det? Positivt, negativt. Och en avslutning, där du har en slutsats eller en uppmaning. till människor eller en lösning eller en fråga.
Oftast är det en slutsats där du berättar din åsikt när du är klar med ditt resonemang. Vad kan man resonera om? Man kan resonera om vad som helst och vilka ämnen och frågor som helst. Exempelvis skolmat, kläder, boende.
Studier, kärlek, träning, vilka ämnen som helst. Ibland kan det vara frågor man utgår ifrån och ibland bara vanliga ämnen. Så skolmat.
Bör all skolmat vara vegetarisk? Här behöver man ju resonera. Först måste man samla fakta och information och söka information.
Sen behöver man tänka vad tycker jag själv och så får man resonera kring det. Tycker jag att all skolmått ska vara vegetarisk eller inte? Och fördelar och nackdelar. Kläder. Ska man köpa nya eller begagnade kläder? Vad säger all information, källorna jag hittar och vad tycker jag?
Och så fördelar och nackdelar, positivt och negativt. Boende. Är det bäst att bo i villa?
Är det bästa boendet? Resonera kring det. Studier. Studera enskilt och i grupp. Vad är positivt? Vad är negativt?
Kärlek. Bio som första dejt. Fördelar och nackdelar.
Träning. Fysisk träning som medicinen mot stress. Finns det bara en medicin mot stress och fysisk träning?
Vad finns det för fördelar och nackdelar med det? Ja, man kan välja helt fritt alltså. Källhänvisning.
Om du ska berätta om vad andra har skrivit eller om andras åsikter behöver du källhänvisa. I en källhänvisning behöver det finnas information om... Namn på författaren eller författarna.
Och det är alltså den eller de som har skrivit boken eller artikeln eller den källan du hittar. Var och när den publicerades. Alltså var publicerades den?
Var det i en tidning eller på ett bokförlag? Och eller vilket år kan det vara också? Vilket år?
Jag har gjort tre exempel för att visa på olika sätt att källhanvisa i löpande text. Exempel 1. I tidningen Dagens Nyheter, 2023-09-16, ger Ingrid Ekman tips på vad man bör tänka på när man promenerar med stavar. Det här är en källhanvisning. Navn på författaren finns, Ingrid Ekman.
Var den publicerades finns. i tidningen Dagens Nyheter och när den publicerades. Ett datum här med dag, månad och år. Exempel 2. När de olika lärmiljöerna på förskolan fungerar gemensamt blir lärandet tillgängligt för barnen, menar författaren och forskaren Annes Pilgren.
Förskoletidningen nummer 2 år 2021. Det här är också en källhänvisning. Namn på författaren finns. Ann S. Pilgren. Var den publicerades i förskoletidningen. Och när.
Det var i nummer två år 2021. Så vill jag söka efter de här källorna så ska jag hitta dem om jag söker på var, när och namn. Och exempel tre. Och den här är lite mer enkel källhänvisning.
Inte riktigt lika bra. Min språklärare Sandra Gustafsson betonar att det är viktigt att man pratar bra svenska om man ska arbeta på förskolan. Eftersom man behöver utveckla barnens språk. Lektion 2023-09-20.
Det här är en källanvisning. Till en muntlig källa blir det ju då. Namn på författaren, eller här läraren, Sandra Gustafsson. Var och när den publicerades. Den har ju inte publicerats, men det är från en lektion.
Det är en muntlig källa. Och datum när lektionen var. Så den här är ju svårare att söka.
Så om man är källkritisk så hur giltig är den här källan kan man ju undra. Men så här kan man skriva om man vill börja träna på att källanvisa. Referatmarkörer då.
Efter källanvisningen. Om du vill referera till samma personer eller texter behöver du använda referatmarkörer. Det gör du för att visa att det inte är dina egna åsikter utan någon annans. Däremot kan du ju jämföra dina åsikter efter att du har refererat till andras åsikter.
Och nu har jag exempel på några referatmarkörer och de har jag gjort lite tjockare med fet stil. Exempel tillbaka till mitt första exempel på förra sidan där jag källanvisade. Ingrid Ekman hävdar att, och det betyder att hon påstår starkt, hon menar starkt.
Och så kan jag skriva vad hon hävdar. Eller, Ingrid Ekman menar också att. Dessutom anser Ingrid Ekman att. Så när man refererar många gånger, hävdar, menar, anser. Menar och anser betyder ungefär samma sak, det är att hon tycker.
Det är hennes åsikt. Men när man gör många gånger kan det vara bra att lägga till också, dessutom, även, vidare. Så att man visar att man fortsätter. Det blir ingen upprepning.
Exempel två. Ann S. Pilgren lyfter fram att. Lyfter fram betyder ungefär betonar.
Hon menar att det här är lite extra viktigt. Hon lyfter fram någonting som är viktigt. Att. Ann S. Pilgren skriver även, och det betyder ju samma som också.
Att. Hon skriver mer. Sandra Gustafsson menar vidare att. Först menar hon det här, vidare det här.
Menar. Så referatmarkärer visar att det inte är dina åsikter utan andras. Och till slut tips när du ska skriva en resonerande text. 1. Om din lärare inte redan har gjort det, behöver du bestämma ett ämne som du vill skriva om.
Om du väljer ett ämne eller en fråga som du tycker är intressant och spännande, kommer det bli roligare att skriva texten. Så först behöver man ha ett ämne som man ska skriva om. 2. Sök information och samla fakta.
om ditt ämne. Använd olika källor, exempelvis böcker och artiklar, så att du har tillräckligt med information. Du behöver ju söka information om ditt ämne.
Vad finns det? Vad har andra skrivit? Vad tycker andra om det här?
Vad säger folk? Så där behöver man göra tre. Formulera en tydlig rubrik som berättar för läsaren vad texten kommer att handla om.
Rubriken, alltså överskriften högst upp. Rubriken ska vara kort, tydlig och göra läsaren nyfiken. Du ska ju locka personer att läsa din text.
Då är det viktigt att rubriken visar vad du pratar om, vad du kommer att resonera kring. Fyra. Skriv en inledning där du presenterar ditt ämne med källhänvisning, källhänvisningar och de frågor som du kommer ta upp i din text. Tänk på att vara tydlig så att läsaren förstår vad texten kommer att handla om. Du ska hjälpa läsaren in på ditt resonemang som kommer här.
Och begripligt sett när du resonerar. Och glöm inte att ge argument för åsikterna varför. Och sista, sex. Avsluta texten med en slutsats som sammanfattar dina åsikter och argument. Vad tycker du när du har tänkt positivt och negativt?
Fördelar, nackdelar, vad tycker du? Hur ska du avsluta? Nu har du fått mycket information och många tips.
Nu får du börja träna och processa. Lycka till!