Transcript for:
Politik, demokrati och samhällsstrukturer

Inför kursprov Sam Inför kursprov Sam

---

Politiska system

Vad är detta? Regeringsformen – reglerar hur landet ska styras. Där står det att Sverige är en demokrati.

I alla typer av samhällen finns det maktordningar/hierarki.

• Den/de som bestämmer
• De som hjälper den som bestämmer
• De som genomför det som bestämts
• “vanligt folk”

Skillnaden mellan hierarkin i en demokrati och en diktatur. I en diktatur - en person eller liten grupp har all makt. I en demokrati - de som bestämmer är beroende av folket. I demokrati - det är inte “folket som bestämmer”, utan folket kan endast välja makthavare som sedan gör besluten.

Demos (folket) + kratos (styre) = Demokrati (folkstyre). Tänk: Bygga ett eget land, bygga en demokrati, folkstyre. Då kommer några viktiga följdfrågor.

Demos: Vilka ingår i folket?

• Vissa kommer exkluderas från rätten att bestämma, tex pga ålder eller fängelsestraff.
• Vissa frågor bestäms på en mer lokal nivå, hela landet har inte nåt att säga till om. Vart ska gränsen gå?

Kratos: Hur ska styret utövas?

• Direktdemokrati med massa folkomröstningar, eller representanter? Är vi 10 miljoner passar det kanske bättre med representanter, och direktdemokrati ifall vi är 20 pers i landet. Hur långt ska styret sträcka sig?
• En avvägning mellan majoritetens rätt att styra kontra minoritetens rätt till grundläggande skydd. Majoritetsbeslut är bara giltigt ifall det inte strider mot individens rättigheter. På vilka områden ska folket styra?
• Gränsen mellan privat och offentligt.
• I många delstater i USA är det "lagligt" att röka cannabis, för att du får göra vad du vill med din kropp, medan det inte är upp till dig själv i Sverige.
• Medans här i sverige får kvinnor själva bestämma om de vill göra abort, medans i USA är det i stora delar staten som tar de besluten. Demokrati handlar inte bara om att “folket styr” utan det kommer även med en hel del följdfrågor.

Vad kännetecknar en demokrati?

• Regelbundna politiska val och pluralism
  • Flera olika valmöjligheter av kandidater och partier.
• Allmän och lika rösträtt
  • Rösträtten ska gälla alla över en viss ålder, eller som uppfyller alla kraven.
  • Viktigaste är att alla röstar väger lika tungt. (rika mer värt än fattiga etc)
• Valhemlighet
  • Ingen får tvinga er att tala om vad ni röstar, att berätta sin åsikt.
• Fri opinionsbildning
  • Man har däremot fri opinionsbildning. Man får själv tala om sin åsikt och försöka rekrytera eller starta föreningar.
• Majoritetsprincipen
  • Majoriteten bestämmer alltid i en demokrati, majoritetens beslut ska gälla om inte majoritetens beslut går emot mänskliga rättigheter.
• Rättssäkerhet
  • Alla är lika inför lagen, alla har rätt till en rätt prövning.

Två typer av demokratiutövning - direktdemokrati och representativ demokrati

Direktdemokrati

1. Folkomröstningar i stora och små frågor
2. Politikerna ser till så att folkets beslut genomförs

Representativ demokrati

1. Folket röstar på partier. I partierna finns politiker som representerar väljarna
2. Politikerna fattar beslut om frågor med stöd av sin partipolitik. De som har flest röster får bestämma mest.
3. Politikernas beslut genomförs

Diskutera: Vilka fördelar och nackdelar finns med direktdemokratin och den representativa demokratin? Borde vi använda digitaliseringen till att gå mot en mer direktdemokratisk riktning? (folkomröstningar på nätet? Bank-id?

Vilka fördelar och nackdelar har de två formerna av demokrati?

Direktdemokrati Fördelar:

• Folkets röst gäller
• Direkt inflytande Nackdelar:
• Valtrötthet leder till att bara några röstar
• Ställer höga krav på individen att “hänga med”

Representativ demokrati Fördelar:

• Individen behöver inte vara insatt i allt.
• Trögt system Nackdelar:
• Individen förlorar insynen i beslutsfattandet
• Trögt system

Vad kännetecknar en diktatur?

• Envälde/enpartivälde
• Begränsad rösträtt
• Kontroll och övervakning av röstning
• Ej fri opinionsbildning - riskerar fängelsestraff om du yttrar åsikter
• Censur och kontroll över massmedier - Politisk censur handlar om att politiker i förväg bestämmer vad man får skriva i tidningarna.
• Kontroll över rättsapparaten - Enskilda makthavare bestämmer över domstolarna och hur dom ska döma.

Vad finns det för fördelar med diktaturer?

• handlingskraft?
• kan verka enande?
• snabba och tydliga beslut under krig/pandemi
  • behöver inte gå igenom arbetsprocess exempelvis
• ansvarsutkrävande - man vet ofta vem som är ansvarande när det går bra eller dåligt för landet, i sverige exempelvis vet vi inte då det är många som är med och styr sverige.
• folkgemenskap
• diktatorn har ju möjligheter att få med sig folket, göra folket nöjda, ifall de har pengar att dela med sig av sina rikedomar.

Hur väljs statsministern och regeringen? Folket röstar fram ledamöter till riksdagen. Talmannen föreslår en statsministerkandidat, väljs utifrån den som har bäst förutsättningar för att bilda en regering. Riksdagen ska sedan rösta, och då godkänns kandidaten genom att inte majoriteten röstar mot förslaget. (Negativ majoritet, varför?) För att man ska kunna bilda minoritetsregeringar.

Viktigast: Det är riksdagen som ska godkänna statsministern

Statsministern har utnämna makten i sverige, han plockar och bildar sin regering. Han har alltså mycket makt, de han väljer behöver inte godkännas av riksdagen.

De demokratiska statsorganen 4 pelare:

• Domstolar - dömande makten se till att lagarna följs. Behöver inte känna till så djupgående, bara att vi har allmänna domstolar i sverige, att det är en viktig del av vår stat.
• Folkrepresentation - Riksdag, parlament, senat osv
• Statschef - president eller monark
• Regering - som styr

Vem leder riksdagens arbete? Leds av Talmannen (Andreas Norlen) Har det högsta ämbetet, högsta politiska posten, som man kan ha i Sverige. Ger oss en rangordning:

1. Statschefen (Kungen) - chef för hela staten Sverige, på papper.
2. Talmannen - folkets makt samlas i riksdagen, talmannen representerar folket, talmannen Har tre uppgifter:

• Föreslå riksdagen ny statsminister
• Att leda riksdagens (särskilt kammarens) arbete
• Att representera Sveriges riksdag

3. Regeringschefen (statsminister)

Riksdagsledamotens roll

• Representera folket
• Representera sitt parti
• Representera sitt geografiska område (varje riksdagsledamot representerar sin del av sverige)
• Rösta i enlighet med sitt samvete?
  • Det händer att ledamöter röstar emot sitt eget parti.

Riksdagens huvuduppgifter

1. Lagstiftningsmakt

2. Finansmakt

3. Kontrollmakt

4. Lagstiftningsmakt Riksdagen stiftar ensamt lagar i sverige Röstar om lagförslag men kan också lägga egna lagförslag. Oftast: man röstar om förslag från regeringen - de viktiga förslagen. Dessa propositioner blir sedan nya lagar.

Sedan kan även enskilda riksdagsledamöter skriva lagförslag - motioner. Varför gör ledamöterna detta? Det går ju sällan igenom. De vill väcka debatt, de vill lyfta viktiga frågor.

2. Finansmakt Regeringen lägger fram förslag Riksdagen beslutar om statens budget. Den 20 september ska regeringen lägga fram sin budgetproposition för nästkommande år, och ändringar kan göras senast den 15 april. Det kallas den ekonomiska vårpropositionen. Riksdagen har finansmakten - makten att besluta om statens m´budge.t

3. Kontrollmakt De har några verktyg för att kontroller regeringen, att de sköter sitt arbete.

• Misstroendeförklaring - “Vi har inte förtroende för dig”, mot en enskild minister, då måste ministern avgå. En riksdagsledamot eller ett helt parti säger att de inte har förtroende för en enskild minister eller statsminister, och då måste regeringen rösta om detta.
  • Röstar riksdagen misstroende mot en statsminister, måste hela regeringen avgå/statsministern utlyser nyval.
• Konstitutionsutskottet (KU)
  • Kontrollerar så att regeringen följer lagarna och riksdagsbeslut
• Interpellationer och frågor
  • En riksdagsledamot vill veta vad en minister gjort eller ska göra inom en viss fråga/ärende. Då måste denna minister komma och svara på frågor, kallas interpellationer. Riksdagen granskar regeringen

Utskotten Det huvudsakliga riksdagsarbetet sker inte i stora kammaren, utan i utskott, specialiserade grupper. Partigrupperna Träffas minst en gång i veckan De olika experterna måste komma tillbaka till sina partier, för att säga hur de ska rösta i de olika utskotten tex.

Regeringen Den verkställande makten Regeringen är statsministern och alla andra ministrar. Statschef och regeringschef Vi har i sverige en statschef som är helt opolitisk Fördelar och nackdelar med att ha den här typen av uppdelning Fördel: Enande faktor, kungen, pga opolitisk. Kungen gör reklam giggen etc, ansiktet utåt, behöver inte göras av statsministern.

Olika typer av regeringar

• Enpartiregeringar - bara ett parti
• Koalitionsregeringar - minst två partier bildar regeringar, (nu har vi det tex)
• Majoritetsregering - partierna som ministrarna kommer ifrån har stöd av majoriteten av riksdagen.
• Minoritetsregering - partierna har inte stöd av majoriteten i riksdagen
• (Expeditionsregeringar och samlingsregeringar) Idag: Minoritetsregering i koalition (två partier med minoritets röster i riksdagen) Det bästa: Majoritetsregering i enparti

Vilka är regeringen ? Statsråd (minister, samma sak) Brukar vara ca 20 st, men statsministern väljer själv hur många. Alla statsråd tillhör ett departement Tex, finansministern, chef över finansdepartementet

Statsministern utgör sitt statsråd, ministrar, som alla har ansvar för olika områden

Regeringens uppgift Vägställa, genomföra, riksdagens beslut. Chef över förvaltningen (alla myndigheter: CSN, Skatteverket, polisen, försvarsmakten etc), utnämner myndighetschefer. Förslag till nya lagar, att styra ett land handlar om att ge förslag på hur landet ska fungera (ge propositioner) Även lämna förslag till budget (budgetpropositionen), vad ska pengarna gå till etc. Sy ihop den ekonomiska politiken.

Kort sagt: Göra som riksdagen säger, och föreslå saker till riksdagen, lite som en cykel.

Det politiska systemet

• Demokrati (Sverige är också en demokrati)
• Republik ( Sverige konstitutionell monarki)
• Maktdelningsprincipen (Sverige folksuveränitetsprincip)
• Presidentialism (Sverige parlamentarism)
• Federation (Sverige enhetsstat)
• Kongress, tvåkammarssystem (Sverige Riksdag, enkammarsystem)
• Majoritetsval i enmansvalkrtsar (Proportionella val flermansvalkretsar)

Det Sverige och USA har gemensamt är att de är demokratier båda två, men lite på olika sätt. USA, maktdelningsprincipen, de har en grundlag som är som ett ramverk. I USA tillämpar man maktdelning, (kongressen, den högsta domstolen och presidenten) de måste vara överens för att en lag ska gå igenom.

Exempel: Om kongressen har stiftat en ny lag kan presidenten tacka nej och då blir det ingen lag, eller om presidenten säger ja men den högsta domstolen säger nej, så kommer lagen inte heller gå igenom.

Varför har man det så? Vad är anledningen till maktdelningen? Tanken om att det är det bästa skyddet mot diktatur. Om man skulle ha en galning som president skulle både kongressen och högsta domstolen kunna gå emot.

Konstitutionen är USA:s grundlag. Den gäller i alla delstater Sverige har förstås också en lagstiftande, en verkställande och en dömande makt, men eftersom vi vårt system bygger på folksuveränitetsprincipen bestämmer folkförsamlingen (riksdagen) över de andra två. I Sverige kan inte regeringen eller domstolen stoppa en lag som klubbats igenom i riksdagen.

Kort historisk bakgrund Det federala systemet växte fram efter att Nordamerikas kolonisering 13 delstater växte fram med lokala makthavare Självständiga med egna valutor, tullar, lagar osv. Problem? Under 1800-talet försökte man skapa nationell samhörighet – medborgerlig nationalism med koppling till självständighetskriget och konstitutionen.

Federalt system = flera olika stater i staten kan man säga. Ett förbund av olika stater som har delvis gemensamma lagar. Tyskland har ett liknande system, där kallas delstaterna “förbundsländer”.

Konstitutionen

• Trädde i kraft 1789 – världens äldsta ännu gällande grundlag
• Skrevs lite som en religiös text. Skaparna har fått närmast ”gudomlig” status.
• Den amerikanska drömmen
• Liberala idéer och tankar om frihet och maktdelning
• Går inte att göra ändringar.
• Istället har man gjort ett flertal olika ”tillägg” till konstitutionen.

Ingenting försvinner - allt finns kvar!

• Tillägg från 1919 förbjöd man tillverkning och förtäring av alkohol.
• År 1933 kom ett nytt tillägg där man konstaterade att det gamla tillägget inte längre gällde.
• Dödsstraff är förbjudet enligt ett tillägg och beskrivs som grymt och ovanligt.
• Senare tillägg ger nya direktiv.

Delstaternas ställning i federationen

• Delstaterna har starkt ställning och suveränitet enligt konstitutionen.
• För att den federala staten ska kunna utöva makt måste detta uttryckligen nämnas i konstitutionen. Uttrycks det inte tydligt i konstitutionen är det fritt fram att göra det.

Valsystemet Federal nivå:

• Presidentval
• Mellanårsval till kongressen (deras riksdag) Delstatsnivå och ner till lokal nivå:
• Olika i olika delstater - generellt sett många val jämfört med Sverige
• Guvernörsval
• På lokal “kommunal” (county) nivå: Val av sheriff, skolchef osv.

Sverige: Vart fjärde år till riksdag, kommun, landsting, vart femte år till EU. (De som är medlemmar i svenska kyrkan röstar i kyrkovalet)

Vem får rösta i USA?

• “Alla” medborgare som är minst 18 år
• Vissa undantag tex för dömda brottslingar
• Delstaterna avgör hur röstningen ska gå till, kan tex. kräva särskild legitimation och registrering.
• Finns det myndigheter i USA som med mening gör det svårt för vissa grupper att rösta i USA, exempelvis minoritetsgrupper som svarta i Florida?

Jämför med Sverige, ungefär 80-90% som röstar. Vi har en valmyndighet som gör det väldigt lätt för oss att rösta.

Diskutera

• Borde vi ha fler begränsningar i Sverige, till exempel dömda brottslingar? Nej, vi anser att alla borde ha samma rättigheter. Vi tycker inte att ens rättigheter ska tas ifrån en som i USA. Då skulle det istället finnas risk för att systemet utnyttjas. I sverige hade det nog inte kunnat påverka på samma sätt som i USA (eftersom det har större inverkan på omvärldens politik) men det är fortfarande avgörande röster som är viktiga.

• Vad tror ni att skillnaderna i valdeltagande beror på? Skillnaderna beror på att man har så många val i USA jämfört med Sverige. I USA kan man välja mellan fler partier men eftersom valsystemet ser ut som det gör så kommer endast de stora partierna att gynnas. Om man inte håller med någon utav dessa två alternativ kanske man står över att rösta.

• Borde vi ha fler val på lokal nivå i Sverige? T.ex. val av polischef, skolchef eller folkomröstningar i fler frågor? Fördelar och nackdelar? Vi anser inte att man borde ha flera val på lokal nivå i Sverige eftersom det troligtvis skulle trötta ut medborgarnas vilja att rösta. Alla åsikter är någorlunda representerade i de olika partierna då de går in i varandra och eftersom riksdagen består av flera partier.

USA - Valsystemet Majoritetsval (sve. proportionella val)

• The winner takes it all
• Gynnar stora partier

Majoritetsvalsystemet: Leder till ett tvåpartisystem USA har inte tvåpartisystem, men deras majoritetsvalsystem leder till ett tvåpartisystem. Exempel: Sverige byter till ett majoritetsval 2022. Hade bara funnits Sverigedemokraterna och Moderaterna
Nackdel med detta system: Många struntar i att rösta för att de inte gillar något av de partier som presenteras, eller väljer det man tycker är minst dåligt.

Amerikanska valet Man räknar inte röster, man räknar elektorer. Olika många i varje stat, tex Arizona 11 st, California 55 st. Man ska komma upp i 270 röster för att vinna presidentvalet Det är som att man samlar poäng

40 av USAs 50 stater är redan säkrade på förhand, man vet vilka som kommer vinna i dessa stater.

Storstadsområdena avgör

För och nackdelar med olika valsystem.

Proportionella valsystem 
Majoritetsvalsystem
Fördelar
Alla röster spelar roll (så länge de läggs på ett parti som får 4%, i Sverige), lättare för väljaren att få göra sin röst hörd. 

Ökad pluralism? fler alternativ för väljarna

Små partier får representation Starka och effektiva regeringar

Lätt att veta vem som är din politisk representant

• Väldigt tydligt vilka som är vår politiska representant, vi vet vem vi ska kräva ansvar från. Nackdelar Svårt att veta vem som är “din” representant - otydligare ansvarsutkärvning. - vi vet inte vem vi ska kräva ansvar hos. Vem har tagit beslutet, svårt för oss att veta.

Mindre effektiva regeringar vid svåra parlamentariska lägen. En kandidat få en minoritet av rösterna men ändå vinna presidentvalet. Tex: Trump hade 3 milj. färre röster än Clinton, men vann elektorssystemet så vann presidentvalet.

En tänkbar fördelning inom en valkrets: 49% vs 51% - betyder att 49% inte får sin röst hörd.

Svårt för små partier att komma fram.

Presidentvalet

• Presidentvalet är ett indirekt val - man röstar på elektorer = representanter som lovar att rösta på en viss presidentkandidat.
• Varje delstat bestämmer själv hur röstningen ska organiseras.
• Vissa delstater har krav att representanter måste rösta på det hen har lovat - andra inte.
• Mer än hälften av de 538 elektorer, 270 elektorsröster.

Vem får ställa upp som president?

• Du måste vara född som amerikansk medborgare.
• Du måste vara minst 35 år.
• Du måste bo i USA sedan minst 14 år. Räcker det?
• Nej, du måste ha tillgång till en massa pengar.
• Insamling från gräsrötter, stöd av organisationer eller privata aktörer som har mycket pengar.
• Du måste också ha stöd inom partiet. Är detta rimligt krav?
• Pengar spelar allt för stor roll, vem som helst kan inte ställa upp. Någon som kanske inte har så mycket pengar kan då inte ställa upp även om de skulle vara den bästa kandidaten.
• Sverige - man jobbar sig upp, handlar inte om pengar.
• Stor risk att det är privata intressen som styr de pengar som företagare donerar till olika partikassor (USA)

USA, nationell nivå, röstar folket till sin kongress, men deras riksdag/kongress, är indelad i två delar - senaten och representanthuset.
De röstar även till sin president via elektorerna. Presidenten utgör sin regering, men här måste (till skillnad från Sverige), måste kongressen godkänna denna regering. De brukar de oftast göra.

Hur kunde Trump vinna 2016 trots att Clinton fick fler röster?

• Handlar om varje delstat, elektorsrösterna, inte antalet individuella röster.

Statsorgan Högsta domstol

• Oberoende
• tillsätts av presidenten → domaren blir politiska
• uppgift: tolka lagar i förhållande konstitutionen.
• Turister mellan delstater
  • Domstolen ska ju vara oberoende, men eftersom det är en president som bestämmer vem som ska sitta i domstolen så blir den ju ganska politisk ändå.
• De domar som slås fast av högsta domstolen blir prejudikat. Dessa domar blir vägledande för andra domstolar på lägre nivå. Högsta domstolen - granskar kongressbeslut och granskar presidentens beslut.

Kongressen - lagstiftande församlingen (man kan säga USAs riksdag) Består av två delar: Senat och representanthus

• Senat:
  • Där sitter två senatorer från varje delstat → sitter 6 år i taget. (små delstater har mycket större makt i förhållande till folkmängd, pga två senatorer oberoende av folkmängden)
  • Vartannat år röstas nya för att bytas ut (om de inte väljs igen)
  • om en senator dör, blir det fyllnadsval - inte någon som är reserv som byts in utan det väljs på nytt.
• Representanthus:
  • Olika många beroende på delstatens storlek (folkmängd) → sitter i 2 år, då kan de väljas igen hur många gånger som helst

Presidenten

• Brukar säga att den amerikanska presidenten är världens mäktigaste person - överbefälhavare över den starkaste militärmakten i världen etc. Statschef, regeringschef.
• Enda person i USA som väljs av hela amerikanska folket, hela folket som väljarunderlag.
• Väldigt mäktig jämfört med svenska statsministern, behöver inte kongressen för att bli vald - en svensk statsminister behöver ha Sveriges riksdag (?) för att kunna regera.
  • Behöver inte stöd i kongressen, behöver inte stödja kongressen,
• Presidenten har ingen skyldighet att skriva under en lag som är beslutad om att införas, kan säga Veto, då skickas lagförslaget tillbaka..
  • Kongressen kan med ⅔ majoritet stoppa vetot (presidenten kan inte hela blockera)
• Presidenten kan inte lägga egna lagförslag, till skillnad från svensk statsminister.
  • Kan bara jobba med sina kollegor i kongressen, men kan inte skapa egna.

Presidentdekret = presidentorder

• Presidenten kan beordra federala myndigheter (tex migration and border control)
• Exempel: Trumps muslim ban

---

Begreppslista

Instruktion: Skriv förklaringar till begreppen nedan med hjälp av presentationen, läroboken och genom att söka efter trovärdiga och relevanta källor på internet.

Begrepp Förklaring Statsskick Det är det system eller den struktur som en stat styrs enligt, exempelvis monarki, republik eller demokrati. Demokrati Ett styrelseskick där makten utgår från folket, ofta genom fria val och medborgerliga rättigheter. Folket har möjlighet att påverka beslutsfattande direkt eller genom representanter. Direktdemokrati En form av demokrati där medborgarna direkt röstar om specifika frågor eller beslut, utan mellanhänder eller representanter. Schweiz är ett exempel på ett land där direktdemokrati används i vissa fall. Representativ demokrati En demokratiform där medborgarna väljer representanter (som exempelvis riksdagsledamöter) som fattar beslut å deras vägnar. Detta är den vanligaste formen av demokrati i världen. Diktatur Ett statsskick där makten är koncentrerad till en person eller en liten grupp, som inte är demokratiskt vald och där medborgarna har små eller inga möjligheter att påverka politiken. Teokrati Ett styrelseskick där en religiös ledare eller religiösa lagar styr landet. Makten anses komma från Gud, och prästerskapet har en central roll. Iran är ett exempel på en teokrati. Nekrokrati Ett ovanligt begrepp som beskriver ett styrelseskick där en avliden ledare fortfarande formellt anses ha makt. Ett exempel är Nordkorea, där Kim Il-sung, trots att han avled 1994, är "evig president". Absolut monarki En form av monarki där monarken har oinskränkt makt och kan styra utan att ta hänsyn till några demokratiska institutioner eller lagar. Saudiarabien är ett exempel på en absolut monarki. Konstitutionell monarki En monarki där monarkens makt är reglerad av en konstitution eller lag, och ofta är begränsad av ett parlament eller annan folkvald institution. Sverige och Storbritannien är exempel på konstitutionella monarkier. Republik Ett statsskick där statschefen är vald, oftast en president, och inte en monark. Exempel på republiker är USA och Frankrike. Majoritetsprincipen En princip i demokrati som innebär att beslut fattas av den grupp eller parti som har majoriteten av rösterna. Dock krävs ofta skydd för minoriteter för att undvika orättvisa beslut. Majoritetens tyranni Detta syftar på risken att majoriteten i en demokrati kan fatta beslut som förtrycker eller diskriminerar minoriteter. Enhetsstat En stat där den centrala regeringen har all makt, och eventuell regional eller lokal makt är delegerad från denna. Sverige är en enhetsstat. Federation En stat där makten är delad mellan en central regering och olika delstater eller regioner, som har egna lagar och regler inom vissa områden. USA och Tyskland är exempel på federationer. Suveränitet En stats oberoende och makt att själv bestämma över sina egna angelägenheter, utan påverkan från yttre krafter. Inre/yttre kontroll Inre kontroll handlar om statens kontroll över sina egna institutioner och medborgare. Yttre kontroll handlar om statens förmåga att försvara sig mot eller påverkas av andra stater eller aktörer. Allmän rösträtt Rätten för alla medborgare att rösta i val, oavsett kön, etnicitet eller ekonomisk status. Allmän rösträtt anses vara en grundbult i demokratin. Pluralism Ett system där flera politiska partier, åsikter och intressegrupper existerar och har möjlighet att påverka den politiska processen. Detta är ett kännetecken för demokratiska samhällen. Valhemlighet Principen att varje medborgare har rätt att rösta anonymt utan att behöva avslöja sitt val. Detta skyddar väljaren från påverkan eller hot. Rättssäkerhet En rättsstat där lagar gäller lika för alla, och där varje individ har rätt till en rättvis rättegång och skyddas mot godtyckliga ingrepp från staten. Censur Statens eller andra aktörers kontroll över information och yttranden, vilket begränsar friheten att uttrycka sig. Censur kan förekomma i diktaturer men även i andra stater under vissa omständigheter. Maktmedel De verktyg och resurser en stat eller annan makthavare använder för att utöva sin makt, som lagstiftning, militär, polis och media. Påverkansmöjligheter De kanaler och sätt som medborgarna har för att påverka politiken, såsom genom att rösta, delta i protester, skriva till politiker eller engagera sig i organisationer. Folksuveränitetsprincipen Principen att all makt i en stat utgår från folket och att staten endast ska styra med folkets godkännande, till exempel genom fria val. Maktdelningsprincipen En princip för att undvika maktmissbruk genom att dela upp makten mellan olika organ, vanligtvis den lagstiftande, den verkställande och den dömande makten. Detta är vanligt i demokratier. Parlamentarism Ett politiskt system där regeringen är beroende av parlamentets stöd för att kunna styra, och där regeringschefen (premiärministern) oftast är vald av parlamentet. Sverige och Storbritannien har parlamentarism. Presidentialism (presidentstyre) En stat med ett system där presidenten är både statschef och regeringschef, och ofta har mer självständig makt än i ett parlamentariskt system. USA är ett exempel på presidentstyre.

Efter genomgången av det politiska systemet i Sverige fyller du på begreppslistan nedan.

Begrepp Förklaring Proportionellt valsystem Detta är ett valsystem där antalet mandat som varje parti får i ett val är proportionellt mot det antal röster partiet fått. I Sverige tillämpas ett proportionellt valsystem i riksdagsval, vilket innebär att om ett parti får 25 % av rösterna, får det ungefär 25 % av mandaten i riksdagen. Detta syftar till att representera väljarna så rättvist som möjligt. Flermansvalkretsar Det innebär att flera personer väljs från varje valkrets i ett val. I Sverige är landet indelat i 29 valkretsar, och varje valkrets har flera mandat (riksdagsledamöter) som väljs beroende på valresultatet. Detta system används för att säkerställa att olika geografiska områden får representation i riksdagen. Statsorgan Sverige finns tre huvudsakliga statsorgan:

1. Riksdagen – Sveriges lagstiftande organ som stiftar lagar och beslutar om statens budget.
2. Regeringen – Verkställande makt som leder landets politik och ansvarar för att genomföra riksdagens beslut.
3. Statschefen – Kung eller drottning, med en ceremoniell roll utan politisk makt. Grundlag Grundlagarna är de viktigaste lagarna i Sverige, som lägger grunden för hur landet styrs och skyddar medborgarnas fri- och rättigheter. Sverige har fyra grundlagar:
4. Regeringsformen – Den viktigaste grundlagen som beskriver hur Sverige ska styras.
5. Successionsordningen – Reglerar tronföljden till den svenska kronan.
6. Tryckfrihetsförordningen – Säkerställer medborgarnas rätt till tryckfrihet.
7. Yttrandefrihetsgrundlagen – Skyddar rätten att uttrycka sig fritt i radio, tv och andra medier Enkammarsystem Sverige har ett enkammarsystem, vilket innebär att det endast finns en beslutande församling, riksdagen. Tidigare hade Sverige ett tvåkammarsystem, men det avskaffades 1971 för att förenkla lagstiftningsprocessen och göra politiken mer effektiv. Enhetsstat Sverige är en enhetsstat, vilket innebär att all politisk makt i huvudsak ligger på nationell nivå. Även om det finns regionala och lokala myndigheter (landsting/regioner och kommuner), så får de sina befogenheter från den centrala regeringen och riksdagen. Detta skiljer sig från en federation, där makten är delad mellan olika nivåer av styre, exempelvis som i USA.

Efter genomgången av det politiska systemet i USA fyller du på begreppslistan nedan.

Begrepp Förklaring Majoritetsval Ett valsystem där den kandidat som får flest röster i en valkrets vinner mandatet, även om denne inte har fått mer än 50 % av rösterna. USA använder sig av ett majoritetsvalsystem i många av sina val, exempelvis till kongressen, där "vinnaren tar allt" (first-past-the-post). Detta leder ofta till att större partier dominerar. Enmansvalkrets En valkrets där endast en person väljs per valkrets till en viss position, till exempel en kongressledamot. I USA är valkretsarna för kongressens representanthus enmansvalkretsar, vilket innebär att en kandidat vinner allt i varje valkrets. Kongress USAs lagstiftande församling består av två kammare: Representanthuset och Senaten. Tillsammans kallas de för kongressen. Representanthuset har 435 ledamöter, medan Senaten har 100 ledamöter (två från varje delstat). Kongressen ansvarar för att stifta lagar, godkänna budgeten och övervaka den verkställande makten. Elektor I det amerikanska presidentvalet används ett system som kallas Electoral College (Elektorskollegiet), där varje delstat tilldelas ett visst antal elektorer baserat på delstatens befolkningsstorlek. När medborgarna röstar i presidentvalet röstar de egentligen på elektorer som sedan formellt väljer presidenten. Antalet elektorer per delstat motsvarar dess ledamöter i kongressen (representanter och senatorer). Primärval Val som hålls inom ett politiskt parti för att välja vilken kandidat som ska representera partiet i ett allmänt val, exempelvis presidentvalet. Primärvalen är en viktig del av den amerikanska politiska processen, där olika kandidater tävlar om partiets nominering. Konstitution USAs konstitution är landets grundlag och en av världens äldsta skrivna konstitutioner. Den fastställer hur staten ska styras, maktfördelningen mellan den verkställande, lagstiftande och dömande makten samt medborgarnas rättigheter. Den är svår att ändra, vilket bidrar till dess stabilitet. Presidentdekret Ett formellt direktiv utfärdat av USAs president som har samma kraft som en lag, men som inte kräver kongressens godkännande. Presidentdekret används för att styra den federala förvaltningen och verkställa lagar, men de kan också utmanas juridiskt om de anses överträda konstitutionen eller andra lagar. Tvåkammarsystem Det amerikanska politiska systemet har ett tvåkammarsystem (bikameralism) i sin lagstiftande församling, kongressen. Den består av två kammare: Representanthuset, där ledamöter är proportionellt valda efter delstaternas befolkningsstorlek, och Senaten, där varje delstat har två senatorer oavsett storlek. Tvåkammarsystemet syftar till att balansera makten mellan större och mindre delstater. Federation USA är en federation, vilket innebär att makten är delad mellan den federala regeringen och delstaterna. Delstaterna har egna lagar, rättssystem och viss autonomi i frågor som rör till exempel utbildning och trafik, medan den federala regeringen har ansvar för nationella frågor som försvar och utrikespolitik. Det federala systemet ger stor makt till delstaterna, vilket är en central del av den amerikanska politiska strukturen.

---

Instuderingsfrågor Instuderingsfrågor efter genomgångar om demokrati och diktatur. En god idé är att använda kursboken för att kunna ge lite mer utförliga svar

1. Vad innebär begreppet demokrati och vad kännetecknar en sådan stat? Demokrati kommer från de grekiska orden "demos" (folk) och "kratos" (styre), och betyder därmed folkstyre. Det är ett politiskt system där makten utgår från folket, och där medborgarna har möjlighet att delta i beslutsprocessen, både direkt och indirekt. En demokratisk stat kännetecknas av ett antal grundläggande principer och institutioner som tillsammans säkerställer att folket har kontroll över hur landet styrs.
2. Vilka fördelar och nackdelar har demokratiska styrelseskick? Fördelar

• Folkets inflytande: En av demokratins starkaste fördelar är att medborgarna har möjlighet att påverka hur landet styrs genom fria och regelbundna val. Detta ger folket möjlighet att välja sina representanter och delta i politiska beslut, vilket skapar ansvarstagande ledare. Genom att kunna rösta bort ineffektiva eller korrupta politiker får medborgarna en reell makt över styret. Detta främjar även politisk transparens, då makthavarna vet att de granskas och kan bli avsatta om de missbrukar sitt förtroende.
• Skydd för mänskliga rättigheter: Demokratier bygger på rättsstatsprincipen och skyddar grundläggande fri- och rättigheter, som yttrandefrihet, religionsfrihet och rättssäkerhet. Detta innebär att individer kan uttrycka sina åsikter och delta i samhällslivet utan rädsla för repressalier. Domstolar och oberoende medier fungerar ofta som vakthundar för att försäkra sig om att ingen maktmissbrukar sina befogenheter. Genom att skydda dessa rättigheter upprätthåller demokratin ett rättvist och inkluderande samhälle där olika grupper kan existera och uttrycka sina intressen.
• Fredlig maktöverföring: I en demokrati överförs makten på fredlig väg genom val snarare än genom våld eller revolution. Denna stabilitet är en av de största fördelarna, då det ger samhällen möjlighet att utvecklas och lösa konflikter genom dialog och politiska processer, snarare än genom tvång eller våld. Detta minskar risken för kaos eller inbördeskrig i samband med maktskiften och främjar långsiktig politisk och ekonomisk stabilitet. Nackdelar
• Långsamma beslutsprocesser: Demokratier kräver ofta omfattande diskussioner, förhandlingar och kompromisser mellan olika partier och intressegrupper. Detta kan göra att beslutsfattandet blir långsamt och ibland ineffektivt, särskilt i situationer där snabba beslut är avgörande, som vid kriser eller naturkatastrofer. Långsamma processer kan även försvåra implementeringen av reformer och göra det svårt att lösa samhällsproblem i tid.
• Risk för populism: I en demokrati kan politiker frestas att locka röster genom populistiska löften som gynnar kortsiktiga intressen, men som saknar långsiktiga hållbara lösningar. Detta kan leda till att populistiska ledare tar makten genom att exploatera folks oro eller missnöje, utan att ta ansvar för de långsiktiga konsekvenserna av sina beslut. Exempel på detta är när löften om skattesänkningar eller ökade utgifter för att vinna val resulterar i ekonomiska problem på sikt.
• Majoritetsförtryck: Även om demokrati bygger på majoritetsbeslut kan det ibland leda till att majoriteten fattar beslut som gynnar dem själva på bekostnad av minoritetsgrupper. Om minoriteters rättigheter inte skyddas tillräckligt, kan demokratiska beslut diskriminera eller förtrycka dessa grupper. Detta innebär att en majoritetsgrupp kan använda sin makt för att tränga undan eller ignorera minoriteternas behov och rättigheter, vilket underminerar demokratins grundidé om jämlikhet och rättvisa.

3. Vad är skillnaden mellan direktdemokrati och representativ demokrati? Vilka är för- och nackdelarna med direktdemokrati samt representativ demokrati?

Direktdemokrati: I direktdemokrati deltar medborgarna direkt i beslutsfattandet, utan mellanhänder. Alla röstberättigade individer får rösta om varje politiskt beslut eller lagstiftning. Ett exempel på detta är folkomröstningar, där invånarna röstar direkt om specifika frågor.

• Fördelar
  • Folkligt inflytande: Alla medborgare får direkt säga sitt i frågor som påverkar dem, vilket ger en känsla av större delaktighet och ansvar.
  • Demokratisk legitimitet: Beslut anses ha högre legitimitet eftersom de är resultatet av direkt folkvilja.
  • Minskad korruption: Direktdemokrati kan minska risken för maktmissbruk av valda representanter, eftersom makten inte koncentreras till en mindre grupp politiker.
• Nackdelar
  • Komplexitet: Att låta medborgarna fatta beslut i alla frågor kan vara praktiskt svårt, särskilt i stora länder med många komplexa frågor.
  • Lågt deltagande: Det kan vara svårt att upprätthålla högt valdeltagande i alla omröstningar, och många människor kan känna sig oengagerade eller inte tillräckligt informerade.
  • Risk för populism: I direktdemokrati kan kortsiktiga, populistiska beslut ibland vinna stöd trots att de långsiktigt kan vara skadliga.

Representativ demokrati: I en representativ demokrati väljer medborgarna representanter (till exempel parlamentariker) som fattar beslut åt dem. Dessa valda politiker ansvarar för att stifta lagar och fatta beslut på folkets vägnar under en viss tidsperiod. De flesta moderna demokratier, som Sverige, är representativa.

• Fördelar
  • Effektivitet: Representativ demokrati är mer praktiskt genomförbar i stora samhällen, eftersom beslutsprocessen överlåts till en vald grupp politiker.
  • Expertis: Valda representanter kan vara mer insatta i komplexa frågor än den genomsnittlige medborgaren och kan fatta välgrundade beslut.
  • Stabilitet: Genom att ha en vald period kan en regering genomföra långsiktiga reformer och ge stabilitet till det politiska systemet.
• Nackdelar
  • Distans till folket: Eftersom besluten tas av representanter kan avståndet mellan folkets vilja och politikens genomförande ibland bli stort, vilket kan leda till missnöje.
  • Risk för korruption: Representanter kan riskera att påverkas av särintressen, lobbying eller personliga ambitioner snarare än att representera folkets vilja.
  • Bristande ansvarstagande: Mellan valen kan det vara svårt för medborgarna att direkt påverka sina representanter.

4. Vad innebär begreppet diktatur och vad kännetecknar en sådan stat?

Diktatur är ett politiskt system där makten är koncentrerad till en enda person (en diktator) eller en liten grupp, utan folkets möjlighet att påverka genom fria val. Diktaturen styrs utan hänsyn till folkviljan eller demokratiska principer, och den som har makten kan agera utan rättsliga eller politiska begränsningar.

Kännetecken för en diktatur:

• Ingen maktdelning: All makt koncentreras hos en ledare eller en liten grupp, vilket innebär att de kontrollerar lagstiftande, verkställande och dömande makt.
• Ingen yttrandefrihet: Medborgare får inte kritisera ledningen öppet, och oppositionen är ofta förbjuden eller hårt kontrollerad.
• Ingen rättssäkerhet: Lagstiftningen är inte rättvis eller jämlik. Beslut fattas ofta godtyckligt, och de som utmanar regimen kan fängslas, torteras eller avrättas.
• Censur och propaganda: Media och informationsflöden kontrolleras hårt, och endast statsstödda synsätt får uttryckas, medan kritiska röster tystas.

5. Vilka fördelar respektive nackdelar har diktatoriska styrelseskick? Fördelar

• Snabbt beslutsfattande: Eftersom makten är koncentrerad kan beslut fattas och genomföras snabbt, utan att behöva genomgå demokratiska processer eller förhandlingar.
• Stabilitet under kriser: I vissa fall kan diktaturer skapa stabilitet i tider av politisk eller ekonomisk osäkerhet genom att snabbt genomföra åtgärder.
• Ingen politisk konflikt: Eftersom det inte finns någon opposition eller konkurrens om makten, undviker man interna konflikter som kan uppstå i demokratiska system. Nackdelar
• Maktmissbruk och förtryck: Diktaturer har ofta en historia av våldsamt förtryck av oliktänkande, eftersom ingen maktdelning finns som kan begränsa ledarens makt.
• Brist på folkets inflytande: Medborgarna har ingen möjlighet att påverka den politiska processen eller förändra regeringen, vilket ofta leder till maktmissbruk och korruption.
• Instabilitet på lång sikt: Även om en diktatur kan ge kortsiktig stabilitet, är de ofta instabila på längre sikt, särskilt när diktatorn dör eller störtas. Det kan leda till kaos eller inbördeskrig.

6. Vad är maktmedel för något? Ge exempel på olika maktmedel och vilka som är vanligast i en demokrati respektive i en diktatur?

Maktmedel är verktyg eller metoder som stater eller individer använder för att utöva och upprätthålla makt över andra. Detta kan innefatta allt från ekonomiska och juridiska medel till våld eller propaganda.

• Ekonomiska maktmedel: Användning av pengar, resurser eller sanktioner för att styra eller påverka andra. I en demokrati kan det till exempel handla om ekonomisk politik, skatter och offentliga investeringar. I en diktatur kan det innebära ekonomiska påtryckningar mot motståndare eller kontroll av resurser.
• Våld eller tvång: Användning av militär, polis eller andra tvångsmedel för att upprätthålla ordning eller undertrycka opposition. I diktaturer är detta ofta vanligt genom polisstat, tortyr och övervakning. I demokratiska system används tvångsmedel, men de begränsas av lagar och rättsstatens principer.
• Propaganda och censur: Kontroll över information och media används för att styra hur medborgarna ser på regeringen och omvärlden. I diktaturer är detta vanligt genom statsstyrd media och censur. I demokratier har media större frihet, men propaganda kan fortfarande förekomma i form av politiska kampanjer eller desinformation.
• Lagar och rättssystem: Användning av lagar för att kontrollera och reglera samhället. I en demokrati fungerar lagar och rättssystemet oberoende av politisk makt, medan i diktaturer används lagarna ofta för att stärka regimens makt och undertrycka opposition.

Maktmedel i demokrati respektive diktatur:

• I en demokrati är maktmedlen främst baserade på lagar, institutioner och politiska processer (t.ex. fria val, rättssystem, yttrandefrihet). Media och civilsamhället fungerar som en viktig del av kontrollen över makten.
• I en diktatur används ofta tvång, våld, censur och propaganda som huvudsakliga maktmedel för att kontrollera befolkningen och upprätthålla makten, eftersom det inte finns något utrymme för fri åsiktsbildning eller opposition.

7. Vad är påverkansmöjligheter? Vilka är det som har sådana?

Påverkansmöjligheter handlar om de sätt och metoder genom vilka individer eller grupper kan påverka politiska beslut, lagstiftning och samhällsutveckling. Det innebär alltså de möjligheter medborgare, organisationer och andra aktörer har att göra sin röst hörd och få inflytande över politiska beslut. Påverkansmöjligheter kan vara både formella och informella, direkta eller indirekta, och varierar beroende på vilket politiskt system man befinner sig i.

• Medborgare: Vanliga medborgare har möjlighet att påverka genom att rösta i val, delta i folkomröstningar, gå med i politiska partier, eller engagera sig i samhällsfrågor.
• Organisationer och intressegrupper: Företag, fackföreningar, miljöorganisationer och andra grupper kan påverka genom lobbying, kampanjer, eller deltagande i samhällsdebatter.
• Medier: Oberoende medier och journalister har stor påverkan genom att granska makthavare, belysa problem och forma den allmänna opinionen.
• Politiska partier: Partier fungerar som en kanal för medborgarna att påverka genom att föra deras intressen och åsikter in i den politiska processen.
• Civilsamhället: Ideella organisationer, aktivister och andra delar av civilsamhället kan skapa förändring genom demonstrationer, petitionskampanjer eller socialt engagemang.

8. Vilka påverkansmöjligheter är vanligast i en demokrati respektive i en diktatur? Demokrati: I demokratier är vanliga påverkansmöjligheter rösträtt, yttrandefrihet, mediernas makt, offentliga protester och lobbying. Det finns en mångfald av sätt att påverka, eftersom medborgarnas rättigheter skyddas.

• Rösträtt och val: Den mest grundläggande påverkansmöjligheten i en demokrati är att rösta i allmänna val, vilket ger medborgarna makten att välja sina representanter och besluta om landets politiska inriktning. Detta inkluderar både nationella och lokala val samt folkomröstningar.
• Fri press och yttrandefrihet: Mediernas möjlighet att fritt rapportera och kritisera makthavare är en viktig påverkansmekanism i en demokrati. Genom fria medier kan samhällsfrågor belysas och opinion bildas, vilket kan påverka politiska beslut.
• Organisering och aktivism: Medborgare kan gå samman i föreningar, intressegrupper eller genom demonstrationer för att påverka politiken. Exempel är fackföreningar, miljöorganisationer eller politiska rörelser som arbetar för att driva specifika frågor.
• Lobbying och dialog med politiker: Grupper och företag kan påverka genom att direkt kontakta och föra dialog med politiker för att föra fram sina intressen. Detta sker oftast via organiserad lobbying.
• Offentliga debatter och protester: Rätten att uttrycka sin åsikt genom offentliga protester, demonstrationer och manifestationer är en stark form av påverkan i demokratiska system, eftersom de kan sätta press på beslutsfattare. Diktatur: I diktaturer är påverkansmöjligheterna kraftigt begränsade och kontrollerade, med censur, tvång och våld som vanliga metoder för att hålla oppositionen nere. Endast informella och hemliga metoder kan ibland användas för att påverka, ofta genom korruption eller maktspel inom eliten.
• Begränsad eller ingen rösträtt: I en diktatur är valen, om de ens hålls, ofta kontrollerade eller riggade, vilket betyder att medborgarna i praktiken inte har någon verklig möjlighet att påverka genom röstande. Rätten att delta i fria och rättvisa val saknas ofta.
• Ingen eller kontrollerad yttrandefrihet: Medierna är ofta strikt kontrollerade av staten, och kritiska röster tystas genom censur eller repression. Detta gör att det är mycket svårt för medborgare att påverka den allmänna opinionen eller granska makthavare.
• Begränsat civilsamhälle: Föreningar och organisationer som vill driva frågor eller påverka makten får oftast inte existera fritt i en diktatur. Protester, demonstrationer eller någon form av opposition bemöts ofta med våld, fängelsestraff eller andra repressiva åtgärder.
• Våld eller tvångsmakt: I en diktatur används ofta tvång, våld eller hot för att upprätthålla makten, och de som försöker påverka regimen riskerar allvarliga konsekvenser som fängelse eller till och med avrättning.
• Indirekta påtryckningar: Påverkansmöjligheter kan finnas genom korruption eller informella nätverk där makthavare kan påverkas i hemlighet. Dessa kan vara oetiska och gynnar ofta en liten elit snarare än den breda allmänheten.

Politiska system

Sveriges statsskick

1. Vilka är de fyra grundlagarna?

• Regeringsformen (RF): Den grundlag som reglerar hur Sverige styrs, bland annat hur regering och riksdag ska fungera.
• Tryckfrihetsförordningen (TF): Garanterar tryckfrihet och offentlighetsprincipen.
• Yttrandefrihetsgrundlagen (YGL): Reglerar yttrandefriheten i radio, tv och liknande medier.
• Successionsordningen (SO): Bestämmer vem som kan ärva tronen och bli Sveriges statschef.

2. Vad krävs för att ändra en grundlag?

För att ändra en grundlag krävs att riksdagen fattar samma beslut två gånger, med ett riksdagsval emellan. Detta säkerställer att förändringen har brett stöd och förhindrar hastiga beslut.

3. Vilka är de fem grundläggande principerna för det svenska styrelsesättet, enligt Regeringsformen?

• Demokrati: All offentlig makt utgår från folket.
• Rättsstat: Offentliga maktutövningar ska ske enligt lag.
• Maktdelning: Statens makt delas mellan regering, riksdag och domstolar.
• Offentlighet och transparens: Medborgarna har rätt till insyn i statens verksamhet.
• Parlamentarism: Regeringen måste ha riksdagens förtroende för att kunna styra.

4. Vad innebär offentlighetsprincipen, kortfattat?

Offentlighetsprincipen innebär att alla medborgare har rätt att ta del av allmänna handlingar som förvaras hos statliga och kommunala myndigheter, förutsatt att de inte är sekretessbelagda.

5. Vilka är riksdagens huvudsakliga uppgifter?

• Stifta lagar: Riksdagen beslutar om nya lagar.
• Besluta om budgeten: Riksdagen fastställer statens inkomster och utgifter.
• Kontrollera regeringen: Genom att granska regeringens arbete, t.ex. genom interpellationer och misstroendeförklaringar.
• Utse statsminister: Riksdagen väljer statsministern.

6. Förklara kortfattat hur valet av statsminister går till.

Talmannen föreslår en kandidat som statsminister efter att ha konsulterat partierna i riksdagen. Riksdagen röstar sedan om förslaget. Om fler än hälften av ledamöterna inte röstar emot förslaget, godkänns statsministern.

7. Vad innebär parlamentarism?

Parlamentarism innebär att regeringen måste ha stöd eller åtminstone tolereras av en majoritet i riksdagen för att kunna sitta kvar vid makten. Om riksdagen uttalar sitt misstroende för regeringen, måste den avgå.

8. Vilka “verktyg” har riksdagen för att kontrollera regeringen?

• Misstroendeförklaring: Riksdagen kan avsätta en minister eller hela regeringen genom att rösta fram en misstroendeförklaring.
• Interpellationer och frågor: Riksdagsledamöter kan ställa frågor till regeringen om dess politik.
• Konstitutionsutskottet (KU): Granskar regeringens arbete och kan kritisera ministrar för deras agerande.

9. Förklara kort hur riksdagens lagstiftningsmakt och finansmakt ser ut.

• Lagstiftningsmakt: Riksdagen har ensam rätt att stifta lagar i Sverige. Regeringen kan föreslå lagar, men riksdagen beslutar om dem.
• Finansmakt: Riksdagen bestämmer över statens budget och har därför kontroll över vilka pengar som går till olika verksamheter.

10. Hur fördelas platserna i utskotten?

Platserna i utskotten fördelas proportionellt utifrån partiernas styrka i riksdagen. Detta innebär att ett parti som har fler mandat i riksdagen också får fler platser i utskotten.

11. Hur väljs de 349 ledamöterna i riksdagen?

De väljs genom allmänna, proportionella val där Sverige är indelat i valkretsar. Mandaten fördelas proportionellt utifrån hur många röster varje parti får.

12. Vad innebär det att regeringen “styr riket”?

Regeringen har det verkställande uppdraget att genomföra de beslut som riksdagen fattar. Detta innebär att regeringen leder den offentliga förvaltningen och implementerar lagar och budgetbeslut.

13. Hur tillsätts regeringen?

Efter att statsministern valts av riksdagen, utser statsministern sina ministrar som tillsammans bildar regeringen.

14. Vilka olika typer av regeringar finns det och vad är kännetecknande för dessa?

• Majoritetsregering: Har stöd av en majoritet av riksdagens ledamöter.
• Koalitionsregering: Består av flera partier som samarbetar för att tillsammans få majoritet.
• Minoritetsregering: Styrs av ett eller flera partier som inte har majoritet i riksdagen och därför behöver stöd från andra partier för att driva sin politik.
• Samlingsregering: Alla eller nästan alla partier i riksdagen är en del av regeringen, oftast i kris- eller krigssituationer.

15. Hur ser regeringens makt ut enligt regeringsformen?

Regeringen har makten att styra landet genom att leda förvaltningen och genomföra riksdagens beslut, men dess makt är begränsad av riksdagen och grundlagarna. Regeringen måste ha riksdagens förtroende och följa de lagar som riksdagen beslutar om.

Utländska politiska system (och lite Sverige på slutet)

1. Vad innebär republik?

En republik är ett statsskick där statschefen, vanligtvis en president, väljs av folket eller av en representativ församling, och där statschefsrollen inte är ärftlig, till skillnad från en monarki.

2. Vad är en unionsstat/federal stat/federation?

En federation är en stat där makten är uppdelad mellan en central, nationell regering och delstater eller regioner, som har en viss grad av självstyre. USA är ett exempel på en federation, där både delstaterna och den federala regeringen har egna befogenheter.

3. USAs politiska system är ett bra exempel på Montesquieus maktdelningsprincip: Förklara hur makten i USA är fördelad.

• Den lagstiftande makten (kongressen): Består av senaten och representanthuset, och har makten att stifta lagar.
• Den verkställande makten (presidenten): Leder regeringen, ansvarar för att verkställa lagarna och fungerar som överbefälhavare.
• Den dömande makten (domstolarna): Tolkar lagarna och ser till att de följs, med högsta domstolen som högsta instans.

4. Vad innebär tvåkammarsystem och vad är tanken med det?

Ett tvåkammarsystem innebär att parlamentet är uppdelat i två separata kamrar, oftast en överkammare och en underkammare, där lagförslag måste godkännas av båda kamrarna. Tanken är att säkerställa en bredare granskning av lagar och balansera makten mellan olika delar av samhället. USA kongress med senaten och representanthuset är ett exempel på ett tvåkammarsystem.

5. Sverige har ju som bekant ett parlamentariskt system, men vad innebär presidentstyre?

Presidentstyre innebär att statschefen, som är presidenten, har stor makt och ofta är både regeringschef och statschef. Presidenten väljs vanligtvis direkt av folket och är inte beroende av parlamentets förtroende för att sitta kvar, till skillnad från parlamentarism där regeringen är beroende av parlamentets stöd.

6. Vad innebär majoritetsval i flermansvalkretsar och hur ser detta ut i presidentvalet i USA?

I ett majoritetsvalssystem vinner den kandidat som får flest röster i en valkrets alla mandat. I USA presidentval används ett elektorssystem, där varje delstat utser ett antal elektorer baserat på sin befolkning, och den kandidat som får flest röster i en delstat vinner alla dess elektorer (med undantag för Maine och Nebraska). Presidenten väljs av dessa elektorer.

7. Vilka fördelar finns med majoritetsval?

• Stabilitet: Majoritetsval leder ofta till tydliga majoriteter i parlamentet, vilket kan skapa stabila regeringar.
• Ansvarstagande: Eftersom ett parti oftast får egen majoritet, blir det lättare att utkräva ansvar vid nästa val.
• Enkelhet: Valsystemet är relativt enkelt att förstå och tillämpa, där den med flest röster vinner.

8. I Sverige har vi proportionella val i flermansvalkretsar. Vad innebär det?

Proportionella val innebär att mandaten i parlamentet fördelas proportionellt efter hur många röster varje parti fått. Om ett parti får 20 % av rösterna i valet, får de cirka 20 % av platserna i riksdagen.

9. Vilka är för- och nackdelarna med proportionella val?

Fördelar:

• Rättvisare representation: Fler partier får möjlighet att komma in i parlamentet, vilket speglar väljarnas vilja bättre.
• Mångfald: Fler åsikter och perspektiv representeras, vilket kan leda till mer nyanserade beslut. Nackdelar:
• Svagare regeringar: Det kan vara svårt att bilda majoritetsregeringar, vilket kan leda till instabila koalitionsregeringar.
• Långsammare beslutsprocesser: Beslut kan ta längre tid eftersom fler partier måste samarbeta och kompromissa.

10. Diskutera för- och nackdelar (tänk demokratiska för- och nackdelar) med de olika politiska systemen och valsystemen

Majoritetsval:

• Fördelar:
  • Majoritetsval tenderar att ge stabila regeringar med tydliga majoriteter. När ett parti har en majoritet kan det genomföra sin politik utan att behöva förhandla med andra partier, vilket kan leda till snabbare beslutsfattande och implementering av policyer.
  • Väljarna vet vem som har makten, vilket kan skapa en känsla av förtroende och trygghet. Det är lättare att utkräva ansvar när makten är koncentrerad till ett parti.
• Nackdelar:
  • Majoritetsval missgynnar ofta småpartier, vilket leder till att vissa röster och åsikter inte blir hörda. Detta kan skapa en känsla av alienation bland väljare som inte känner att deras åsikter representeras, vilket underminerar den demokratiska processen och kan leda till politisk apati.
  • Det kan leda till en situation där politiska partier fokuserar på att attrahera en bred väljarkår snarare än att representera specifika intressen eller åsikter, vilket kan resultera i en mindre dynamisk politisk diskussion.

Proportionella valsystem:

• Fördelar:
  • Proportionella system ger bättre representation för en mångfald av politiska åsikter och partier. Detta kan leda till en mer inkluderande politik där även minoritetsgrupper får en röst i beslutsfattandet, vilket kan stärka demokratin och öka engagemanget bland medborgarna.
  • Genom att fler partier får representation kan fler medborgare känna att deras åsikter är viktiga, vilket kan öka det politiska engagemanget och deltagandet i valprocesser.
• Nackdelar:
  • Proportionella system kan skapa svagare regeringar och mer komplicerade koalitioner, vilket kan leda till politisk instabilitet och långsammare beslutsprocesser. Detta kan vara frustrerande för medborgare som vill se snabba och effektiva beslut.
  • Många partier kan leda till att viktiga frågor splittras över flera agendor, vilket kan göra det svårt att nå enighet i viktiga beslut. Presidentstyre
• Fördelar:
  • I presidentstyre finns det en tydlig och stark ledare, vilket kan ge en känsla av beslutsamhet och enhetlig riktning i regeringen. Detta kan underlätta implementeringen av reformer och politik.
  • En klar maktstruktur gör det lättare för väljarna att förstå vem som är ansvarig för besluten, vilket kan förbättra ansvarstagande och öka legitimiteten hos regeringen.
• Nackdelar:
  • En risk med presidentstyre är maktkoncentration, där presidenten kan få för mycket makt och hota de demokratiska institutionerna. Utan kontroller och balanser kan detta leda till autokratiska tendenser.
  • Det kan uppstå konflikter mellan presidenten och den lagstiftande församlingen, vilket kan leda till stagnation i beslutandeprocesserna och försvåra effektivt styrande.

Parlamentarism

• Fördelar:
  • Parlamentarism sprider makten mellan olika politiska aktörer och institutioner, vilket kan leda till mer demokratisk delaktighet. Regeringen måste ha stöd från parlamentet, vilket säkerställer att olika röster beaktas.
  • Det är enklare att byta ut en regering som förlorar stöd, vilket kan leda till en mer dynamisk politisk process och snabbare anpassning till förändrade samhällsbehov.
• Nackdelar:
  • Regeringar kan bli instabila om de inte har starkt stöd i parlamentet. Detta kan leda till frekventa val och en känsla av osäkerhet bland medborgarna, vilket kan undergräva förtroendet för det politiska systemet.
  • När flera partier måste förhandla för att bilda en koalition kan viktiga beslut fördröjas, vilket kan hämma den politiska effektiviteten och leda till frustration bland medborgarna.

---

---

Ideologier och välfärdsmodeller

Perspektiv

Våra perspektiv på världen präglas av våra ideologiska uppfattningar.

Ideologier och perspektiv styr hur vi ser på samhället - vad som är rätt och fel och hur saker och ting bör lösas eller inte lösas.

Politik - hur man fattar beslut i olika frågor, hur utövas makten. Vem bestämmer över vem, etc., det praktiska. Nu handlar det om ideerna som ligger bakom.

Ideologi - ideen om hur samhället ska vara, därför är det ideologierna som är grunden bakom politiskt fattade.

En definition av en ideologi är:

• En samling besläktade idéer om hur samhället är, hur det borde vara och hur förändringar till det bättre ska genomföras.

Alla människor har, kan man säga, mer eller mindre omedveten, ideologiska glasögon. Man har en bild av vilka problem som finns i samhället, hur bilden borde vara och hur problem borde lösas. Denna bild är präglad av ideologiska åskådningar.

Antingen lutar man lite till höger eller lite till vänster, ofta är man lite mitt emellan, även om man tror att man är mer åt det ena hållet.

Varför har vi höger/vänster? Franska revolutionen

De som ville genomföra snabba och stora förändringar placerades till vänster, medan de som ville göra lite långsammare och värna om det gamla hamnade till höger.

Vänster - snabba politiska förändringar och stora förändringar. Jämlikhet Socialismen - nyare politik från 1800 talet

Höger - sänka skatter, politiksk firhet. Börjat på senare tider prata mycket om (invadring tex), medans vänster lägger tyngd på individuella friheten (ish)

Hur ska man placera politiska partier på skalan?

Vänster: Finns några kommunister kvar Höger: finns några extremnationalister kvar

Svårt att placera - därför kul och intressant att studera. De är till höger respektive vänster på olika typer av frågor.

Vill man ha Sänkta skatter, inidivuell frihet - men ändå röstar på SD har man inte riktigt koll.

Denna andra skala: GAL-TAN skalan
Det kan vara svårt att endast dela in partier i en höger-vänster skala

Gamla vänster höger skalan - horisontellt. Men vertikala axeln - Grön alt. libertarianskt - frihetlig och gröna lösningar på problem (miljö etc)

Den andra änden - nationalistisk, auktoritär och traditionalistisk.

Moderaterna rör sig neråt - de är beroende av SDs stöd med tanke på SDs parlamentariska makt.

Detsamma gör socialdemokraterna då många börjat rösta på SD och man behöver röra sig närmre dom för att kunna vinna tillbaka röster.

Ideologi En ideologi utgår från tre grundfrågor:

1. Utopi: Ett mål - hur BÖR det vara?
2. Analys: En nulägesanalys - hur ÄR det?
3. Politisk strategi: En beskrivning av politiken - hur GÖR vi för att når vi dit vi vill? Dessa tre frågor kommer att vara utgångspunkten när vi introducerar respektive ideologi Mål: Hur bör det vara?

• Hur ska man fatta besluten i gemensamma angelägenheter - det som berör alla?
• Vem eller volka ska tillåtas att äga (tex skod, mark eller företag?)
  • LIberaler : privatpersponer ska få äga (även lyft, skog, oljekällor etc)
  • Social: Gemensammt ägande, annars kommer privatpersoner lägga pengar på fel
• Hur ska samhällets svaga behandlas ( tex fattiga och sjuka)

Analys av läget, nulägesanalys: Hur är det?

• Beror på olika saker:
  • Historiska förutsättningar
  • Statsskick och styrelseskick
  • Politisk inriktning
  • Geografi
  • Ekonomi
• Klart ingen tycker det är bra med ex. gängskjutningar, men olika anledningar till varför det händer

Politisk strategi: Hur gör vi? Hur vill olika ideologier genoföra sin politiska framtidsvision?

• Reformer: Gradvis förändringar av samhället.
• Revolution: Totala och genomgripande förändringar
  • Att folken tar kontrollen över produktionsmedlen

Socialism gemenskap Vad förknippar du med socialism ?

• Vänster Bildresultat för ideologier
• Jämlikhet, jämställdhet
• Omfördelning av resurser
• Utjämning
• Kollektivt
• Gemenskap

Liberalism frihet

• Frihet för individen
• Företagens frihet
• Näringsfrihet
• Via marknader
• Alla människors lika värde - Lika möjligheter
• Något som förenar liberaler och socialister
• Liberaler: Samma förutsättningar och lika möjligheter och rättigheter, men sen får man jobba för det
• Socialister: Jämnar ut så att alla har det lika

Konservatism bevara

• Bevara traditioner
• Nationalism
• Säkra gränser
• Väldigt religiösa i många länder, inte så mycket i sverige men USA
• Släkt, familj, kärnvärden, som är bestående från generation till generation.

Frihetsbegreppet: inget absolut begrepp, kan betyda flera saker beroende på ideologin. Kärnan i ideologiernas tre frågor:

• Konservatism = bevara
• Liberalism = frihet
• Socialism = gemenskap

Liberalism

Först lite historisk bakgrund… - kommer inte på provet

• 1700-talet och upplysningen
• Stora delar av Europa styrdes av kungar som införde tullar på handel för att skydda det egna landets ekonomi.
• Filosofer i England och Frankrike funderade över samhället och förespråkade större frihet för folken.
• Skarp kritik mot kungens och kyrkans makt.
• Franska revolutionen - “försvara värden som valfrihet, förnuft och tolerans gentemot tyranni, envälde och religiös intolerans”
• Skydda individen mot staten, behovet av individuella rättigheter. Staten för en liberal är ett verktyg och utgår från folket, vi utlånar makten till makthavarna för att de ska skydda oss och vår frihet

Historisk bakgrund

• Adam Smith (1723-1790) - “liberalismens fader”
• Centralt verk: Wealth of Nations (Nationernas välstånd)
• Formulerade viktiga principer för hur marknadsekonomin bör fungera - om bl.a. utbud och efterfrågan. Målet - hur bör det vara?

Grundvärderingarna

• Liber = fri.
• Centralt för liberalen är människans frihet och frigörelse!
• Yttrandefrihet, religionsfrihet, tryckfrihet, näringsfrihet
• Ekonomisk frihet: fri marknad, valfrihet för både konsument och försäljare, fri konkurrens, frihandel.
• Laissez faire (låt bli! politik) staten ska inte lägga sig i individens liv mer än nödvändigt, staten finns för att skyda vår frihet
• Privat äganderätt. - makten ligger i ägandet
• Rättvisa - jämlika medborgare med lika rättigheter.

Människosyn: rationell och nyttomaximerande

• Människan är en rationell varelse som agerar utifrån sitt sunda förnuft.
• Om vi ställs inför två olika handlingsalternativ väljer vi det vi tror får bästa möjliga effekt – vi maximerar egennyttan = nyttomaximering.
• Alla individer har medvetna eller omedvetna målsättningar och ett antal möjliga handlingsalternativ för att nå målet.
• Princip: Om var och en gör det som är bäst för sig själv blir det till slut även det bästa möjliga samhället. Statens roll
• “Nattväktarstaten” - en stat som har en kärnuppgift
• Medborgarna ska “sova tryggt om natten”.
• Staten ska tillhandahålla försvar och rättsväsende. - inga konkurerande, försvar som konkurerar → inbördeskrig, rättsväsende som konkurerar → väljer billigaste och inte bästa
• I övrigt: laissez faire!
• Utbildning, räddningstjänst och allt annat bör drivas i privat regi.
• Statens uppgift: skydda individens frihet
• Endast legitim så länge den lyckas beskydda medborgarna Socialliberalism
• John Stuart Mill.
• Industriella revolutionen gjorde att företagare kunde tjäna allt mer
• De fattiga missgynnades av samhällsförändringarna.
• Men - alla ska ha en chans att förverkliga sina mål. - viktigt för en liberal
• Omfördela resurser: kompensera de som föds i fattigdom.
• Tillfredsställa grundläggande behov som sjukvård, skola osv.
• Även skillnader mellan könen ska motverkas! Politisk strategi - hur gör vi?

Metoder för samhällsförändring

• Reformer!
• Liberalen är emot revolution
• Avreglering, privatisering, skattesänkningar (för att minska på statens makt)
• Minska statens makt och stärk individens frihet
• Socialliberaler: omfördelning för att skapa rättvisa villkor. Nulägesanalys - hur är det? Diskutera i 10 minuter som ni sitter: Vad skulle en liberal teoretiker som Adam Smith tycka om det svenska samhället om han klev upp ur graven och åkte i en tidsmaskin till 2024? Vad skulle han gilla och vad skulle han vara kritisk mot?

Positivt

• Marknadsekonomi
• yttrandefrihet mm
• förutsättningar med skola osv
• hög levnadsstandrad
• bra företag/entreprenörer
• Försvarsmakt/rättsväsendet Negativt
• Höga skatter
• statlig inblandning
• Statligt/offentligt ägda sjukvård och andra befattningar
• Sjukförsäkring
• Barnbidraget - alla får pengar?
• fackföreningar kan få lite för stor makt ibland och för mycket inflytande Privat välgörenhet
• Mycket vanligt i USA
• Donationer ges till kyrkor och organisationer
• De står bla. för barnomsorg och förskola
• Avdragsgill
• incitament att arbeta
• billigt för staten
• sänkta skatte
• marknadsekonomi/nya marknader
• klasskillnader
• marginalisering
• instabilt att lita på välgörenhetsorganisationer i ett sådant system

Skillnader mot Sverige

• Bestämt antal sjukdagar, ca 5 st
• Sjukförsäkringar är privata
• Genom Obamacare tvingas man att ansluta sig och bolagen tar ut lägre premier
• De flesta försäkras genom arbetsgivaren (förmån)
• Att “vabba” existerar inte
• Inga generella bidrag (som barnbidrag)
• Högre utbildning kostar
• Även oförsäkrade fick akutvård innan Obamacare.
• (Vilka konsekvenser får det för individen och samhället att ha det ordnat på det här sättet?)

Lektionsuppgift: Granska våra riksdagspartier

Socialism och socialdemokratiska välfärdsmodellen Lite historisk bakgrund…

• Den industriella revolutionen och snabb urbanisering under 1800-talet
• En ny och växande samhällsklass formerades – arbetarklassen.
• Utbudet på arbetskraft var dock större än efterfrågan = hårt liv, dåliga arbetsvillkor som sänkta löner eller dåliga arbetstider
• Arbetare protesterade mot arbetsvillkor och oskäliga vinster

Frihet kräver ekonomisk jämlikhet

• Kollektivism: Samhällsproblemen ska vi lösa tillsammans
• Kritik mot liberalism: Politisk jämlikhet och frihet är meningslös utan ekonomisk jämlikhet
• Den ekonomiska jämlikheten är nyckeln till faktisk frihet
• Socialister strävar efter både ekonomisk, politisk och social jämlikhet
• MEN, detta omöjliggörs av det kapitalistiska systemet

Klassamhället Vi är en produkt av vår sociala miljö - vi föds in i klasser. Enligt Marxismen finns det två samhällsklasser.

• Kapitalister - de som äger produktionsmedlen (fabriker, maskiner, företag, jord, osv.) Lever på produktionens mervärde. Proletärer (arbetare) - de som endast äger sin egen arbetskraft. Skapar produktionens mervärde - försörjer alltså både sig själva och kapitalisterna.

Diskutera: Är Marx klassindelning relevant i dagens samhälle? Varför/varför inte?

Ökad frigörelse genom klasskamp Många får mer resurser men vi blir slav under denna jakt på mer och mer resurser. Det ekonomiska systemet i sig gör oss utbytbara.

• Jobbar vi bara för att producera resurser och tjänster så är vi bara ett kugghjul i systemet - utbytbara.

Här förenas socialisterna med liberalerna

• Kamp för tex. yttrandefrihet, demokrati och rättigheter är en kamp för människans frigörelse.

Socialister och liberaler som tillsammans som har drivit på för den demokratiska reformen. Liberalernas prat om frihet gällde bara några få - detta såg socialismen. Det var fina ord - men det gällde bara vissa. Riktig frihet handlar om kollektiva rättigheter och friheter - alla ska kunna ta del av dem. Frihet kommer inte om det inte är jämlikhet, då är det bara frihet för några få, och friheten bygger mycket på ägandet - den som äger kan bli fri. Men i det kapitalistiska systemet kommer ägandet att ligga hos några få.

Hur ska man förändra samhället

Kommunism, revolutionär socialism tänkte:

• Enda sättet för att få kapitalägarna att lämna ifrån sig ägandet är genom våld.

Reformistisk Socialism, socialdemokrati tänkte

Genom dessa ska vi nå det socialistiska samhället vi behöver inte kunna planekonomi

Reformistisk socialism

• Mål: Vill undvika våld - representativ demokrati.
• Strävar efter att utjämna klassklyftor stegvis och demokratiskt.
• Hur ska vi ordna samhället?
• Stor offentlig sektor, bekostas av hög skatt
• Förbättra arbetsvillkor för arbetarna, ett samhälle fungerar med högre löner, bidrar till konsumtion.

Socialdemokratiska välfärdsmodellen Liberala regeringar insåg att man måste fördela resurserna till de fattiga.

Vad innebär modellen?

• Lyfter inte enbart upp fattiga utan även medelklassen - allmänna försäkringar.
• Ansvaret faller mycket på samhället, och om samhället ska ta hand om barn och gamla och kunna ha en generell välfärd, kostar det mycket pengar och då bekostas det med högre skatter.
• Det innebär att det är ett väldigt dyrt system - socialdemokratiska modellen. De som förespråkar modellen säger att det skapar också jobb.

Generell välfärd skapar jobb - om vi ser till att alla har en okej levnadsstandard: Varför?

• Om arbetare har en marknadsmässig hygglig lön så kan de konsumera
• Konsumtion → företagen växer → anställer fler människor

Saltsjöbadsavtalet/saltsjöbadsandan.

• Avtal emmaln arbetsgivare och arbetstagare
• Sympoliserar svvesnak mdellen
• Arbetsgivare/tagare ska tillsammans komma fram till arbetsvillkoren
• Arbetarna svara → vi strejkar inte.
• Bättre villkor mot att arbetarna inte strejkar.
• Alla ska få det bättre genom gemensamma överenskommelser. Den svenska modellen tar sin början i Saltsjöbadsavtalet - därav viktigt.

Den svenska modellen - 60 tal

• Levnadsstandarden är hög
• Arbetslöshet nästan 0 Vilar på tre pelare
• Väldigt stort välfärdssystem
• Pensioner, semester, allmänna barnbidrag, sjukförsäkring, ATP (allmän tjänstepension), fri utbildning, staten bekostar stor del av bostadsbyggandet.
• Väldigt stor och dyr
• Lugn och stabil arbetsmarknads
• Lugn och stabil
• Svenska arbetsgivar (SAF) och LO förhandlar om lönen på arbetsmarknad
• Solidarisk lönepolitik - de stora grupperna sätter standard för löneökningarna, de andra ska följa efter, de närliggande i alla fall.
• Generösa arbetsmarknadsåtgärder - aktiv stat. Aktiv i arbetslöshet bekämpningen. Sverige hade typ 2% som högst på denna tid.
• Nu har vi istället en arbetslöshet på 7%, och det ses som “okej”
• Vardagspolitiken präglas av samförstånd och kompromisser

En förändrad välfärd Fortfarande socialdemokratisk modell Men från 80 talet

• Större ekonomiska klyftor
• Ökad arbetslöshet
• Klass- och genusskilland i hälsa
• Ensamstående mödrar, utrikes födda och ungdomar
• Generell förskjutning uppåt (rika och fattiga)

Liberal kritik mot den svenska modellen Låg lönespridning

• Inte så höga inkomstskillnader - varför dåligt?
• Lönar sig mer att utvecklas i sitt jobb
• Jämlikhetspolitken har ett pris
• Satsar vi pengar på jämlikhet så lönar sig det inte att gå från bidrag till arbete.
• Låg rörlighet på arbetsmarknaden - varför ska r byta bransch /utbilda sig till nya jobb, om de bara får några fler tusenlappar även fast det är ett mycket mer högt satt jobb.
• Många jobbar hellre svart, undvika skatt
• Hög sjukfrånvaro beror på socialfärslringssystmeet
• Vi är hemma för att vi kan vara hemma, inte för att vi faktiskt är sjuka.
• Är svenskar sjukare än tyskar? Nej.

Diskussion I vår välfärd kan vi starta privata skolor och sjukvård och få skattepengar till det, man kan till och med ta vinsten i fickan. Fördelar och nackdelar med detta system?

Fördelar Nackdelar * Fler skolor

• Större urval
• Valfrihet
• “Rätt på rätt plats”
• Det är inte deras egna pengar de satsar, det är fortfarande staten.
• Tanken på privata företag/skolor
• Man gör inte slarv av sin produkt → leder till “bättre” skolor?
  • Vinsten går till fel saker
• Ner i ägarnas fickor, inte tillbaka till undervisningen.
• Stora klasser
• Minska på material - böcker etc.
• Obehöriga lärare
• Lägre löner

Tanke: Kan leda till att friskolor som är vinstdrivande kommer kanske börja fokusera mer på pengarna än undervisningen och utvecklingen av barnen. Om de istället skulle satsa sina egna pengar - ta betalt av föräldrarna → då hade det varit en riktig friskola.

Konservatismen Lite historisk bakgrund

• Reakion på franska revolutionen
• Edmund burk - konservatismens fader
• Betraktar samhället som en naturlig organism - ska utvecklas i sin takt
• Den naturliga ordningen är att mer framgångsrika människor styr och leder vägen, det ska vara en naturlig ordning
• Demokratin skulle leda till ett förtryck av minoriteten (adeln, prästerskapet, kungen)
• Hur ska det gå när de fattiga bönderna styr och ställer i landet? Emot demokratin på det sättet

Hur ser samhället ut för konservatism?

• Man ska bevara. Tradition, stabilitet, kontinuitet - det som fungerat tidigare ska bevaras.
• I vår politiska historia har vi historiskt sätt skapat normer som är värda att bevara - som har väglett oss framåt och gjort oss stabila - det ska vi inte rucka på.
• Varje land/nation har sin egen historia, därför kan de skiljas åt. Hela världen behöver inte tänka likadant, behöver inte följa samma värderingar.
• Nationen är alltså viktig för en konservativ.
• Traditioner har ett värde för en konservativ.

Grundvärderingar

• Bevara samhället - tradition och religion (inte så mycket religion i sverige - men man värdar tradition, kungahuset osv)
• Viktigt att man ska känna igen sig - då känner sig människor trygga och samhället är lugnt.
• Modern kontext - stor invarnding
• KOnservativa fokuserar mycket på att svenska värderingar ska läras ut och prägla integrationspolitiken.
• Det finns en majoritetskultur, den ska anpassas
• Monarkin, viktig som en nationell symbol, kungahuset som en institution (kanske inte just kungen)
• Klassiska konservativa är pro-demokrater (inte som de från 1700), därför att det har visat sig att demokratiska länder är betydligt mer lugna.
• Det har funkat under lång tid, därför anser konservativa att det ska stanna.

Familjen

• För en liberal är individen den minsta viktigaste enheten i samhället
• För den konservativa är det samhället.
• I en god familj har alla olika roller, men alla behövs.
• Det är naturligt att det finns olika ekonomiska skillnader, inte naturligt att hålla på och försöka jämna ut olikheter - anser konservativa.
• Samhället utvecklar sig i en takt för sitt bästa möjliga.
• Individen är kapabel, men behöver vägledning (liberalerna anser att fria

Statens roll

• Stark stat med fokus på nationen.
• Stark militär till nationens försvar
• Liberal gillar också starkt försvar, men för individens frihet och rättighet
• Konservatist - ska försvara nationen/folket som en enhet
• Skeptiska mot EU - hot mot egna landet självbestämmande.
• Modern konservativ om EU - minskar det svenska självbestämmandet.
• Konservativ håller med liberalerna om att individer ska ta stort eget ansvar
• SOcial omsorg - en sann konservativ tycker att de starka i samhället ska hjälpa de svaga.
• Men detta stödet ska organiseras utanför staten (tex kyrkan)

Ekonomisk organsiation

• Tidiga konservativa var skeptiska till marknadsekonomi
• Men nu tycker de att det är bra, delar liberalernas syn på det.
• Förmögenhet → ett mått på framgång. Man ska tillåtas att bli förmögen.
• Skattutjämning - inte bra. Indiividuellt anstränging ska löna sig.
• Låga skatter, ekonomiska makten ska ligga hos inidivden
• Maktårdningar, hierarkier, i samhället ska baseras på kompetens, utbildning och förmåga. Några är mer talangfulla än andra - så ser mänskligheten ut.
• Bra att alla går i skolan, att vi har en bildad befolkning, men sen att några blir fattiga/rika kommer vara olkka.

Konservativa inriktningar.

1. Liberalkonservatism: Förespråkar ekonomisk liberalism
2. Socialkonservatism: KD/SD, välfärd krävs för att dämåa social oro
3. Värdekonservatism: Etik och moral (med kristen grundsyn)

KD/SD - mer konservativa partier inom regeringen

Metoder för samhällsförändring

• Det ska gå långsamt, låta samhället utveckla sig själv
• Inga förhastade och framtvingade beslut
• Mycket värdefulla saker i vår historia som är värda och bevara, som vi kan hämta kunskap ifrån.
• Om förändringen ska ske ska det bli något bättre, man ska inte bara förändra av ideologiska skäl, utan att man ska se att det leder till något bättre.
• Tex: Ska vi verkligen utjämna klasskillnader för att göra ett bättre samhälle? Nej, det hjälper inte riktigt
• Man ska inte förkasta historier

Konservativa välfärdsmodellen

• Familjen ska hantera välfärden, om de inte klarar det - först då går staten in
• Ex på modeller som har en mer konservativ välfärdsmodell: Frankrike, tyskland (främst katolska länder), där katolska kyrkan har mer inflytande.

Tysklands soziaalstaat

• Mycket har förändrats men grunden är fortfarande familjen.
• Sambeskattning - gifta makar beskattas tillsammans i tyskland
• Konsekvenser - den som tjänar minst förlorar till detta - att man kanske hellre är hemmafru än att ta ett lågbetalat arbete. Kvinnorna missgynnas som grupp (om man anser att det är en missgynning att de inte kommer in på arbetsmarknaden)
• Färre dagisplatser
• Ingen skollunch och korta skoldagar
• Behov av hjälp från familjen (mormor, farmor farfar etc. om båda föräldrarna jobbar, annars hemmafrun)
• Resultat av politiken: Kvinnor missgynnas.

Generationsfördraget

• I grunden är det föräldrarna som ska betala för barnets yrkesstudier och universitetsstdier
• Vuxna “barnen” betalar äldreomsorg för sina förändrar, många äldre bor tex hos sina barn för att
• Bra på ett sätt, men stor belastning på de vuxna som är mitt i livet har en stor börda som ska ta hand om sina unga.
• I sverige har vi ordnat annorlunda - staten står för barnens skola etc, båda föräldrarna kan jobba - drar in mer skatt.

Fattigdom i Tyskland

• De fattigaste i tyskland har mindre inkomst än de fattigaste svenskar på grund av deras välfärdssystem.
• Vissa välfärdssystem leder alltså till mer utbredd och djupare fattigdom.
• Bra eller dåligt beroende på hur man anser rättvisa

---

Politiska ideologier

Aspekt Liberalism Konservatism Socialism Grundvärderingar Frihet, individualism, jämlikhet inför lagen Tradition, stabilitet, ordning, kontinuitet Jämlikhet, rättvisa, solidaritet Människosyn Positiv, individen är rationell och kapabel att fatta egna beslut Människan är ofullkomlig, behöver vägledning från traditioner, institutioner Formbar, människan är rationell men präglas mycket av sina sociala och ekonomiska villkor Viktigaste enhet i samhället Individen Familjen och andra traditionella institutioner Klassen eller kollektivet Statens roll i samhället Begränsad statsmakt, skydda friheter och rättigheter Staten ska bevara ordning, traditioner och värderingar Stark stat för att omfördela resurser och främja jämlikhet Metoder för samhällsförändring Gradvisa reformer, skydd av individuella friheter Gradvis förändring, bevara det som fungerar Revolution eller radikala reformer för att uppnå jämlikhet (revolutionär socialism). Reformer (socialdemokrati) Ekonomisk organisation Marknadsekonomi, kapitalism Marknadsekonomi med viss reglering Planekonomi eller blandekonomi med stark offentlig sektor Utopi Ett samhälle där individens frihet är maximal och staten minimal Ett stabilt och harmoniskt samhälle som upprätthåller traditioner Ett klasslöst samhälle där resurser är jämlikt fördelade

Konservatism

1. Vad är alla konservativa eniga om än idag? Alla konservativa är eniga om vikten av att bevara traditioner, kultur, och samhälleliga institutioner. De tror att samhället fungerar bäst om förändringar sker långsamt och i respekt för det som redan finns. Kärnan i konservatismen är en skepticism mot radikala förändringar och en övertygelse om att det som fungerar har utvecklats av historiska erfarenheter.

2. Varför uppstod konservatismen? Konservatismen uppstod som en reaktion mot den franska revolutionen (1789). Efter revolutionens våldsamma omvälvningar, där monarkin avskaffades och radikala samhällsförändringar infördes, uppstod en rörelse som ville skydda det traditionella samhället mot sådana drastiska förändringar.

Den brittiske tänkaren Edmund Burke anses vara en av konservatismens grundare. Han argumenterade för att samhället är en organisk helhet, och att plötsliga förändringar riskerar att förstöra det sociala kittet.

3. Hur ser de konservativa på människan och olika människors “plats” i samhället? Konservativa ser samhället som en hierarkisk struktur, där olika människor har olika roller beroende på deras förmågor och ansvar.

De menar att människor inte är jämlika i kapacitet eller kompetens, men att detta är naturligt och nödvändigt för samhällets stabilitet. Familjen betraktas som den viktigaste byggstenen i samhället och en naturlig källa till moral och värderingar.

4. Hur ställer sig konservativa till fattiga och svaga människor? Konservativa betonar att samhället har ett visst ansvar att ta hand om fattiga och svaga, men de föredrar att detta görs via privata initiativ snarare än genom statlig inblandning.

Exempelvis ser många konservativa välgörenhet och kyrkans arbete som viktiga sätt att hjälpa svaga grupper. De betonar också självdisciplin och ansvar: människor bör försöka förbättra sin egen situation i den mån det är möjligt.

5. Ge olika exempel på hur konservatismen kan ta sig uttryck idag Konservatismen kan yttra sig på olika sätt beroende på land och kontext:

• Politik: Politiska partier som värnar om traditionella värden, som familjen och nationens enhet. I Sverige har till exempel vissa delar av Moderaterna och Kristdemokraterna inslag av konservatism.
• Kultur: Bevarande av nationella traditioner, exempelvis genom motstånd mot förändringar i språk, flaggor eller symboler.
• Sociala frågor: Konservativa grupper kan motsätta sig förändringar som rör exempelvis könsroller, familjestrukturer eller religiösa värderingar.
• Ekonomi: Fokus på att skydda privata äganderätten och bevara marknadsekonomiska strukturer utan alltför mycket statlig inblandning.

Liberalism

1. På vilka idéer grundar sig liberalismen? Liberalismen grundar sig på idéerna om:

• Individens frihet och rättigheter: Varje människa har rätt att bestämma över sitt eget liv.
• Demokrati och rättsstat: Makt ska utövas med respekt för lagar och genom folkets medverkan.
• Marknadsekonomi: Ekonomin fungerar bäst när staten inte lägger sig i, och när individer får agera fritt på marknaden.
• Tolerans och pluralism: Samhället bör tillåta olika idéer, religioner och livsstilar.

2. Vad innebär “frihet” för en liberal? Frihet för en liberal innebär:

• Negativ frihet: Frånvaro av tvång från staten eller andra människor (till exempel yttrandefrihet och äganderätt).
• Positiv frihet: Möjligheten att förverkliga sig själv genom tillgång till utbildning och andra resurser. Liberaler betonar att frihet innebär både rättigheter och ansvar – man är fri så länge ens handlingar inte inskränker andras frihet.

3. Vilka var Adam Smiths viktigaste budskap? Adam Smith, ofta kallad liberalismens ekonomiska fader, presenterade sina idéer i "Wealth of Nations" (1776). Hans viktigaste budskap var:

• Den osynliga handen: Om individer agerar i egenintresse, styr marknadens "osynliga hand" deras handlingar till samhällets bästa.
• Frihandel: Han förespråkade frihandel och minimal statlig inblandning i ekonomin.
• Arbetsdelning: Specialisering och arbetsdelning leder till högre produktivitet och välstånd.

4. Vad skiljer äldre tiders liberaler från dagens liberaler? Äldre tiders liberaler (1800-talet):

• Fokus på negativ frihet, där staten skulle hålla sig undan från individers liv.
• Starkt motstånd mot en stor stat och för höga skatter.
• Demokratin var inte självklart för alla – vissa tidiga liberaler ansåg att endast utbildade och välbärgade borde ha rösträtt. Dagens liberaler (1900-talet och framåt):
• Betonar positiv frihet i större utsträckning. Många moderna liberaler anser att staten har en roll i att skapa möjligheter för alla (t.ex. genom utbildning och välfärd).
• Accepterar ofta en viss nivå av statlig inblandning i ekonomin för att skapa jämlika förutsättningar.
• Större fokus på sociala rättigheter, som jämställdhet, HBTQ-rättigheter och mångfald.

Socialism

1. Varför uppstod socialistiska idéer under 1800-talet? Socialistiska idéer uppstod som en reaktion på:

• Industrialiseringen: Arbetarklassen levde under dåliga förhållanden, med långa arbetsdagar, låga löner och osäkra livsvillkor.
• Kapitalismens ojämlikheter: Klyftorna mellan rika fabriksägare och fattiga arbetare skapade krav på rättvisa och bättre fördelning av resurser.
• Inspirerad av upplysningens idéer om jämlikhet, frihet och broderskap, men med fokus på att ekonomin också skulle demokratiseras och gynna alla.

2. Hur såg socialister på arbetarnas makt? Socialister ansåg att:

• Arbetarna skulle ha mer inflytande över ekonomin och samhället, eftersom de skapade värdet genom sitt arbete.
• Fabriker och resurser skulle ägas kollektivt eller gemensamt snarare än av enskilda kapitalister.
• Makten skulle flyttas från kapitalisterna till arbetarna, ofta genom organisationer som fackföreningar eller genom politisk kamp.

3. I vilka två grenar splittrades socialismen i början av 1900-talet? Socialismen splittrades i:

• Kommunism: Inspirerad av Karl Marx och Friedrich Engels, med fokus på revolution och en helt klasslös samhällsstruktur.
• Socialdemokrati: En reformistisk gren som förespråkade gradvisa förändringar inom det demokratiska systemet för att skapa mer jämlikhet.

4. På vilka sätt skilde de två grenarna av socialism åt?

Kommunism
Socialdemokrati Förespråkade revolution för att störta kapitalismen.
Förespråkade reformer inom demokratin för att förändra samhället stegvis. Ville avskaffa privat ägande helt och hållet. Ville begränsa men inte nödvändigtvis avskaffa privat ägande. Centralstyrd ekonomi där staten kontrollerar alla resurser. Blandekonomi, med både statligt och privat ägande. Byggde ofta auktoritära system (t.ex. Sovjetunionen). Byggde välfärdsstater baserade på demokrati och marknadsekonomi (t.ex. Sverige).

5. Hur har socialdemokrater sett på ägande under 1900-talet och hur har det börjat förändras på sina håll (i bland annat Sverige)? Under 1900-talet:

• Socialdemokrater stödde en blandekonomi där staten ägde viktiga resurser (t.ex. energi, infrastruktur), men där privat ägande också tilläts.
• De utvecklade välfärdsstaten för att fördela resurser genom skatter och sociala program, snarare än genom att helt förstatliga allt. På senare tid (i Sverige och andra länder):
• Det har skett en förändring mot mer marknadsorienterade lösningar. Exempel:
• Privatisering av offentliga tjänster, som vård, skola och kollektivtrafik.
• Minskad statlig kontroll över vissa sektorer, till exempel avreglering av el- och telemarknader.
• Socialdemokrater har på många håll anammat idéer om att kombinera välfärdsmodellen med marknadsekonomi för att behålla konkurrenskraft och innovation.

Välfärdsmodeller

Aspekt Liberal välfärdsmodell Konservativ välfärdsmodell Socialdemokratisk välfärdsmodell Länder som exempel USA, Storbritannien, Australien Tyskland, Frankrike, Italien Sverige, Norge, Danmark Statens roll Minimal, staten erbjuder ett grundläggande skyddsnät för de mest behövande Viktig, men begränsad. Staten samarbetar med arbetsmarknaden och familjen Central, viktig och aktiv. Staten tillhandahåller omfattande välfärdstjänster till alla Finansiering Individuell finansiering via privata försäkringar och besparingar. Arbetsgivar- och arbetstagarförsäkringar, bidrag från staten Hög beskattning, progressivt skattesystem Välfärdstjänsternas tillgång Behovsprövade/selektiva. Riktade till de mest utsatta Knyts till arbete och familj Universella/generella, alla medborgare har lika rätt till välfärdstjänster Marknadens roll Stor. Privata aktörer dominerar välfärdssektorn Viss roll, särskilt inom pe år nsionssystem och sjukvård Begränsad. Staten kontrollerar huvuddelen av välfärdstjänsterna Familjens roll Liten. Individens ansvar dominerar Stor, familjen är en viktig aktör i välfärdssystemet Begränsad, staten ansvarar för mycket av omsorgen Arbetsmarknadens roll Mindre viktig för välfärdssystemet Viktig, sociala rättigheter kopplas ofta till arbete Viktig, men med fokus på aktiv arbetsmarknadspolitik för alla Omfördelning Liten, låg beskattning, fokus på marknadens effektivitet Måttlig omfördelning, arbetsrelaterad välfärd Hög omfördelning, progressivt system för att minska ojämlikheter Jämlikhet Mindre fokus, ekonomiska skillnader accepteras Måttlig jämlikhet, sociala rättigheter kopplade till arbete och familj Stor betoning på jämlikhet, både ekonomisk och social

Den socialdemokratiska välfärdsmodellen (ex Sverige)

1. Var ligger huvudansvaret för det mesta av välfärden i den socialdemokratiska modellen? I den socialdemokratiska välfärdsmodellen ligger huvudansvaret hos staten och offentliga institutioner, vilket inkluderar kommuner och regioner. Modellen finansieras huvudsakligen genom skatter och innebär att välfärdstjänster ska vara tillgängliga för alla medborgare, oavsett inkomst.

2. Hur organiseras barnomsorg i den socialdemokratiska välfärdsmodellen?

• Offentlig finansiering: Barnomsorg erbjuds till subventionerade kostnader och är huvudsakligen skattefinansierad.
• Tillgänglighet för alla: Kommuner är skyldiga att erbjuda förskoleplats till alla barn från 1 års ålder.
• Hög kvalitet: Fokus ligger på pedagogisk utveckling och jämlik tillgång oavsett föräldrarnas ekonomiska förutsättningar.

3. Vilka medborgare omfattas av välfärdssystemet i den socialdemokratiska välfärdsmodellen? Alla medborgare omfattas, oavsett inkomst eller bakgrund. Modellen är universell och bygger på principen att välfärd är en rättighet, snarare än en förmån för vissa grupper.

4. Ge exempel på förmåner som alla medborgare i Sverige har rätt till

• Gratis eller subventionerad sjukvård: Alla har rätt till vård till en låg kostnad.
• Gratis utbildning: Från grundskola till universitet.
• Barnbidrag: Alla föräldrar får ekonomiskt stöd för sina barn upp till en viss ålder.
• Föräldraförsäkring: Ger föräldrar rätt till betald föräldraledighet.
• Äldreomsorg: Subventionerad vård och omsorg för äldre.
• Arbetslöshetsersättning och sjukpenning: Ger ekonomisk trygghet vid arbetslöshet eller sjukdom.

5. Ge exempel på invändningar man kan ha mot den socialdemokratiska modellen Trots sina fördelar finns det invändningar mot modellen:

• Höga skatter: Kritiker menar att höga skatter kan minska incitament för arbete och företagande.
• Byråkrati: Den stora offentliga sektorn kan leda till ineffektivitet och svårigheter att anpassa sig snabbt till förändringar.
• Risk för beroende: Vissa anser att det generösa stödet kan minska individens ansvarstagande och skapa ett beroende av staten.
• Lång kötid: Tillgången till vissa tjänster, exempelvis sjukvård eller bostadsbidrag, kan försenas på grund av resursbrist.
• Minskad valfrihet: Kritiker påpekar att en stark offentlig sektor kan begränsa individers valmöjligheter, till exempel i skola eller vård.

Den liberala välfärdsmodellen (ex USA)

1. Vad gäller för ersättning vid t ex arbetslöshet eller sjukdom i den liberala modellen?

• Begränsat skyddsnät: I den liberala modellen är ersättningarna vid arbetslöshet eller sjukdom ofta låga och kortvariga. Systemen är mer restriktiva jämfört med den socialdemokratiska modellen.
• Behovsprövning: Hjälp är ofta beroende av att individen kan visa att de verkligen behöver stöd, vilket innebär att ersättningen inte är universell utan riktas till de mest behövande.
• Privata lösningar: Många väljer att förlita sig på privata försäkringar eller sparande för att täcka inkomstbortfall.

2. Vad finns för fördelar med den liberala modellen?

• Lägre skatter: Eftersom välfärdssystemet är mindre omfattande, är skatterna generellt sett lägre, vilket ger individer mer pengar att själva bestämma över.
• Incitament till arbete: Modellen skapar starkare ekonomiska drivkrafter att arbeta, eftersom det finns mindre risk att ersättningar gör människor beroende av stöd.
• Valfrihet: Individer har större frihet att själva välja hur de vill använda sina pengar och kan anpassa försäkringar och tjänster efter sina egna behov.

3. Hur löser man problemet med att det kan vara svårt att klara sig på låga ersättningar?

• Privata försäkringar: Många i liberala välfärdsmodeller tecknar egna sjukvårds- eller arbetslöshetsförsäkringar. Detta är särskilt vanligt i länder som USA.
• Välgörenhet och frivilligorganisationer: Ett starkare inslag av välgörenhetsorganisationer och privata initiativ än i andra modeller.
• Arbete: Fokus ligger på att snabbt få arbetslösa tillbaka till arbete, ofta genom enklare och mindre reglerade anställningar.

4. Ge exempel på länder med en liberal välfärdsmodell

• USA
• Storbritannien
• Australien
• Kanada I dessa länder finns gemensamma drag av begränsat statligt ansvar för välfärd, högre beroende av marknadsbaserade lösningar och privata initiativ.

Den konservativa modellen (ex Tyskland)

1. Vilka har viktiga roller i välfärdssystemet i den konservativa modellen?

• Familjen: Familjen har en central roll och förväntas ta ett stort ansvar för omsorg och stöd inom hushållet.
• Arbetsgivare och fackföreningar: Systemet är ofta kopplat till arbetsplatsen, där socialförsäkringar som pensioner och sjukförsäkring finansieras av arbetsgivare och anställda tillsammans.
• Staten: Staten fungerar som en garant för systemets funktion, men tar ett steg tillbaka jämfört med mer universella välfärdsmodeller.

2. Hur sköts och finansieras välfärdssystemet i den konservativa modellen?

• Försäkringsbaserat system: Välfärden finansieras huvudsakligen genom socialförsäkringar, där bidrag betalas in av anställda och arbetsgivare.
• Arbetsanknytning: Många välfärdsförmåner, som sjukförsäkring eller pension, är kopplade till individens anställning och baseras på inbetalda avgifter.
• Begränsad statlig inblandning: Staten går in först om familjen eller andra aktörer inte kan tillgodose behoven.

3. Vem förväntas ta huvudansvaret för barn- och äldreomsorg?

• Familjen, särskilt kvinnor, förväntas ta huvudansvaret. Detta är en del av modellen som betonar familjens roll som välfärdens grundpelare.
• Offentlig barn- och äldreomsorg finns ofta, men är mindre omfattande än i den socialdemokratiska modellen.

4. Varför är hemmafruar vanligt i länder med en konservativ välfärdsmodell?

• Familjens centrala roll: Modellen är utformad för att stötta en traditionell familjestruktur, där en förälder (ofta kvinnan) stannar hemma för att ta hand om barn och äldre.
• Skatteincitament: Många konservativa länder har skattesystem som gynnar familjer där bara en partner arbetar, vilket gör det ekonomiskt fördelaktigt att en vuxen är hemma.
• Begränsad offentlig omsorg: Begränsad tillgång till subventionerad barnomsorg och äldreomsorg gör att kvinnor oftare stannar hemma.

5. Ge exempel på länder som i stor utsträckning utformar sin välfärd efter konservativ modell

• Tyskland
• Italien
• Frankrike Dessa länder delar en stark koppling till försäkringsbaserade system och betonar familjens ansvar i välfärden.

---

Samhällsekonomi

Inkomster, utgifter och skatter

Inkomst och skatter

• Bruttolön - innan skatt, detta är den lön som förhandlas med arbetsgivare
• Nettolön - efter skatt, pengarna som kommer in på lönekontot
• Disponibel inkomst - den summa som är kvar till konsumtion och sparande. Efter att vi har betalat fasta utgifter har vi en disponibel inkomst, det som ska gå till konsumtion. Beror på hur mycket fasta utgifter vi har.

Sverige → progressivt skattesystem. Skatten du betalar beror på hur mycket du tjänar.

• Inkomstskatt → skatt till kommun och region: ca 30% (ca 18% till kommunen, ca 12% till regionen)
• Inkomster > ca 620 000/år betalar statlig inkomstskatt: 20% på marginalen, den del av inkomsten som överstiger 620 000/år.

Fördel med progressivt skattesystem:

• Pengar fördelas mer jämnt, man jämnar ut klasskillnader.
• Enkelt system, lätt att förstå. Tydliga tabeller och siffror på hur mycket skatt du ska betala vid en viss nivå.

Nackdel med progressivt skattesystem

• Risk att kompetens försvinner från landet med för höga skatter
• Lönar sig inte att kompetens utvecklas, att klättra karriärer.
• Hoppa från 50-55 tusen i lön; är det värt det karriärklivet?

Vad är facket?

• Kommer ni ihåg: Vad innebär “den svenska modellen” och “saltsjöbadsandan”?
• arbetsgivaren och arbetstagarna gör upp
• Arbetsmarknadens parter
• Arbetsgivarna: Svenskt näringsliv och SKR
• Arbetstagarnas organisation är fackförbunden
• Centralorganisationer: LO (arbetare - yrken som ej kräver högskoleutbildning), TCO och SACO (TCO och SACO är för akademiker - yrken som kräver högskoleutbildning)
• Inom varje CO finns fack för olika yrkeskårer ex: Sveriges lärare, läkarförbundet, jusek (jurister)

Vad gör facket?

• Kollektivavtal - avtal mellan fackförbund och arbetsgivare - gäller alla i den branchen
• Arbetsmiljö
• Anställningsvillkor
• Organisation
• Jämställdhet
• Bevakar rättigheter
• Rådgivning och juridiskt stöd vid konflikt.

Kollektivavtal

• Nio av tio anställda har kollektivavtal
• Gäller oftast 1-2 år
• Reglerar t.ex.
• Arbetstider
• Lönesättning
• Övertidsersättning
• Försäkringar & pension
• Vapen: strejka, bojkott och sympatistrejk!
• Arbetsgivare: lockout!
• När det finns ett avtal råder fredsplikt
• Ingen får ta till stridsåtgärder

Uppgift: Varför är det strejk på Tesla? - Arena Skolinformation

Diskussionsfrågor till artikeln

1. Varför tror du att det är så få strejker i Sverige om vi jämför med till exempel Frankrike och Spanien?

• Bättre samarbete mellan fackförbund och arbetsgivare
• I sverige bygger systemet ofta på kollektivavtal

2. Vilka för- och nackdelar finns det med att det är få strejker i Sverige?

• Arbetsmarknaden blir mer stabil vilket gör att det blir lättare att planera verksamheten, de sitter säkert på sina platser tack vare kollektivavtalen
• Mindre ekonomisk påverkan på både företag och anställda.
• Förhandlingar och kompromisser kan leda till bättre långsiktiga lösningar.
• Arbetstagare kan ha svårare att sätta press på arbetsgivare om de är missnöjda.
• Om arbetsgivarna har mycket makt kan det vara svårare att få igenom förändringar.
• Färre strejker kan leda till att vissa problem i arbetslivet inte uppmärksammas lika mycket.
• Svaga strejkare och det blir svårt att mobilisera om man inte är van.
• Om fackförbunden absolut inte vill att man ska strejka och det kan leda till försvagade fackförbund som viker sig.

3. Tesla-strejken är en av de längsta i Sveriges historia. Vad tror ni är orsakerna till att den pågått så länge? Hur tror ni den kommer att sluta?

• Tesla är ett globalt företag och kanske inte vill ge efter i Sverige eftersom det kan påverka hur de agerar i andra länder.
• Stora organisationer inblandade
• Teslas VD Musk är emot kollektivavtal, Tesla är ovilliga att teckna kollektivavtal. Tesla har en företagskultur där man inte brukar samarbeta med fackförbund, vilket går emot den svenska modellen.
• Fackförbundet IF Metall och flera andra fackförbund har stark facklig enighet och har genomfört sympatiåtgärder för att öka pressen på Tesla.
• Modifierade avtal istället för kollektivavtal?
• Tesla ger efter och skriver under kollektivavtal?
• Facket ger upp om trycket inte blir tillräckligt stort. Strejken rinner ut i sanden?
• En kompromiss där Tesla går med på vissa krav men inte fullt ut tecknar ett kollektivavtal?

Argument mot kollektivavtal:

1. Arbetarnas villkor som är bättre än det som kan uppnås med kollektivavtal
2. Flexibilitet - man vill kunna göra förändringar snabbt för att utveckla, omorganisera arbetskraften utan att fråga facket, ung och ny bransch
3. Nödvändigheten - behövs det kollektivavtal, eller är det en vanesak?

Ordlista, En ordlista med fler ord om arbetsmarknaden hittar du här

• Arbetsgivare: Den som anställer människor och betalar ut löner
• Fack: Förening för dem som arbetar i samma bransch eller yrke.
• Kollektivavtal: Ett avtal mellan fack och arbetsgivare om reglerna för en bransch eller en arbetsplats vad gäller till exempel löner, arbetstider, pensioner, semester och försäkring.
• Fredsplikt: När det finns ett kollektivavtal så får facket inte strejka och arbetsgivaren måste följa det som står i avtalet
• Strejk: Strejk innebär att arbetstagarna lägger ned sitt arbete. Det är facket som bestämmer om deras medlemmar ska strejka. I Sverige är det endast lagligt att strejka när det inte finns ett kollektivavtal.
• Varsel: Att meddela att till exempel en strejk planeras
• Sympatiåtgärder: Att ett annat fack agerar för att stödja det fack som strejkar. Till exempel genom blockad, att förhindra att arbete utförs åt ett företag.

LAS - Lagen om anställningsskydd

• Innehåller regler för anställningar

• Huvudregeln: tillsvidareanställning (fast anställning)

• Provanställning

• Max 6 månader

• Arbetsgivaren kan utan motivering säga upp en anställd

• Kan få gå på dagen

• Turordningsregler - sist in, först ut (oftast)

• Fördelar/nackdelar med principen om sist in, först ut? - diskutera!

• Man kan inte få sparken utan anledning, säker anställning

• Gamla anställda som sitter säkert medan unga har svårare att komma in och att det inte är rätt man på rätt plats (inte pga kompetens utan pga tid)

Uppsägning och avsked

• Uppsägning (vanlig uppsägningstid)
• Arbetsbrist
• Personliga förhållanden Misskötsamhet (sena ankomster, olovlig frånvaro, berusning)
• Avsked
• Ingen uppsägningstid eller uppsägningslön
• Grov misskötsel
• Misshandel
• Förskingring
• Stöld

Studiemedel och boendeformer

Utbildning och studielån Högskoleutbildning är kostnadsfri (men inte kurslitteratur och leverne) Hur fungerar det med studiemedel? - 240 veckor (6 år) - 2024: ca 13 000 kr/månad under tiden du studerar - 4000 kr studiebidrag och 9000 kr studielån - Ränta för återbetalning 2024: 1,23% - Återbetalningskrav om du inte klarar studierna - Fribelopp på arbetsinkomst: ca 77 000 kr per 26 veckor

Boendeformer

• Bostadsrätt: du blir medlem/ägare av en del i bostadsrättsföreningen. Det är en ekonomisk förening som driver bostaden. Det är föreningen som avgör hur hög avgiften skall vara.
• Hyresrätt: du upprättar ett hyresavtal med en fastighetsägare om att du får hyra en lägenhet.
• Hyra i 2:a hand?
• Äganderätt: vanligast när det gäller villaboende. Du ansvarar själv för bostaden.

Vilken boendeform är vanligast?

Hyresrätt i Stockholm

• Hur lång tid tar det i genomsnitt att få en hyresrätt (exklusive nyproduktion) i Stockholm? - 6år
• Hur lång tid var det 2010? - 6,2år
• Gamla stan? - 31-32år
• Hur lång tid tar det i Tensta och Rinkeby? - 10-11år
• Söder då? - 23-24år eller mer
• Östermalm? - 30år

Bolån

• Få människor betalar sitt boende kontant idag
• Kontantinsats 15 % av bostadens värde
• Hur mycket du får låna beror på:
• Bostadens uppskattade värde
• Brf-avgift/driftskostnader
• Din/Er disponibla inkomst
• Amorteringskrav - vad är det?
• Andra typer av lån: blancolån, sms-lån, studielån osv.

Vad är ränta?

• Utlåningsränta: Kostnaden för att låna pengar
• Ett lån på 10 000 med en ränta på 5 % → du betalar 10 500.
• Effektiv ränta: ränta + andra avgifter som aviavgift, uppläggningsavgift osv.
• Återbetalningstid 12 mån, aviavgift 29 kr och uppläggnings - avgift på 150 kr → du betalar 10 998.
• Varför är SMS-lån så dåliga?
• Kort återbetalningstid, hög ränta och höga förseningsavgifter, används oftast till vardagskonsumtion eller betala skulder

Sparformer och konsumentköplagen Sparformer

• Buffertsparande
• Om något oförutsett händer, t.ex. bilen går sönder
• Långsiktigt sparande
• Pension, flytta-hemifrån-kapital till barn
• Risk?
• Minska
• Kortsiktigt sparande
• Riktat sparande
• Bröllop, ny bil, soffa
• Risk?
• Lite mindre risk, kortsiktigt Lägg sparande i olika “konton”, sprida sparandet

Sparkonto

• Låg risk - låg avkastning
• Sparkonto, låg ränta, låg avkastning
• Till vad?
• Det kortsiktiga sparande, beredd att använda, ni ska använda pengarna. Ligger pengarna bara i ett konto i 50 år så tappar det värde i och med inflation
• Buffertsparande
• • För vem?
• Den som inte vill ta risker
• Den som behöver komma åt pengarna lätt - om man inte har så stora marginaler
• Inlåningsränta: du får pengar för att du sparar
• Sparräntor på vanliga sparkapitalkonton idag:
• SEB, Swedbank, Handelsbanken 0.00 % (stämmer inte nu!)
• Hänger ihop med reporäntans nivå (ni minns förra momentet)!

Fonder

• Mellanhög risk - mellanhög avkastning
• Samling av värdepapper och aktier, du köper en andel
• Sprider risken automatiskt, fonden består av massa olika aktier och värdepapper
• Till vad?
• Långsiktigt sparande - skicka in pengar och låta de vara, behöver inte kolla kursen varje dag
• För vem?
• Den mer riskbenägna - inga garantier att fonden ökar i värde, det är oftast mer lönsamt att spara i fonder
• Mer lönsamt än ett sparkonto på längre sikt, ekonomin växer hela tiden, industrin utvecklas, nya arbetstillfällen.

Aktier

• Hög risk - hög avkastning
• Du köper en andel av ett företag
• Värdet på aktien avspeglar hur det går/förväntas gå för företaget - speglar mer hur det förväntas gå och inte hur det går
• Till vad?
• Sparande på superkort (man kan leva på aktiehandel) och lång sikt
• För vem?
• Den riskbenägna, men även har bra koll på aktier kan tjäna mycket
• Den som har råd att förlora på kort sikt
• Den som har tid att sätta sig in i marknaden

Konsumentköplagen

• Reglerar förhållandet mellan näringsidkare (säljaren) och konsument (köparen).
• Om det är fel på varan kan du: (inte säkert att ni får alla, men en av dem åtminstone)
• få pengarna tillbaka
• få en ny vara
• varan reparerad
• ersättning/pengarna tillbaka
• Sexmånadersregeln:
• Felet måste vara ursprungligt
• Sex månader ”alltid ursprungligt”
• Efter sex månader måste du visa att felet var ursprungligt
• Reklamera varan, stå på dig och hävda din rätt!

Några snarlika begrepp att känna till:

• Reklamation
• När en vara har ett ursprungligt fel, regleras i lag
• Ångerrätt
• Om du beställt något på nätet t.ex. har du rätt att ångra dig, regleras i lag - alltid 14 dagar att lämna tillbaka
• Garanti
• Frivilligt, ofta 1 år, bevisbördan ligger hos företaget. Påverkar inte reklamationsrätten! - inget man har rätt till
• Öppet köp
• En frivillig ångerrätt, spara kvittot! - företaget måste inte erbjuda öppet köp
• Bytesrätt
• Frivilligt, lämna tillbaka varan och välj en annan - företaget måste inte erbjuda bytesrätt

Försäkringar

• Privata försäkringar
• Det är den typ av försäkringar som vi köper av olika försäkringsbolag som exempelvis. IF, Trygg Hansa, Folksam och Länsförsäkringar
• Exempel är hemförsäkring (ska ni alltid ha!) - ett måste vid köp av en bostadsrätt
• Trafikförsäkring (måste ni ha enligt lag) - om man har eller kör ett fordon
• Undvik att vara dubbelförsäkrad!

---

Instuderingsfrågor

1. Vad är produktionsfaktorer? Produktionsfaktorer är de saker som behövs för att kunna tillverka varor eller tjänster. Det finns tre huvudtyper:
2. Naturresurser

• Allt som kommer från naturen och används i produktionen.
• Exempel: Träd, vatten, mark, och olja.

2. Arbetskraft

• Människorna som jobbar för att skapa varor eller tjänster.
• Exempel: En byggarbetare som bygger ett hus eller en lärare som undervisar.

3. Kapital

• Verktyg, maskiner och byggnader som behövs för att tillverka saker.
• Exempel: Maskiner i en fabrik, en lastbil för att transportera varor, eller datorer på ett kontor.

---

Varför är de viktiga? Alla tre behövs för att något ska kunna produceras Till exempel: För att baka bröd behövs naturresurser (vete), arbetskraft (någon som bakar), och kapital (ugnen).

2. Vilka är de olika slagen av produktionsfaktorer?

Produktionsfaktor Förklaring Exempel Naturresurser (råvaror) Resurser från naturen som används i produktionen. Skog (för trä), olja (för energi), vatten (för produktion av drycker). Arbetskraft Människors fysiska eller mentala arbete. En bonde som skördar vete, en ingenjör som designar en bro. Realkapital (fysiskt kapital) Maskiner, verktyg och byggnader som behövs i produktionen. En traktor, en fabrik, en dator. Humankapital Människors kunskaper, erfarenheter och färdigheter. En läkare som opererar, en programmerare som utvecklar mjukvara. Finansiellt kapital (tillägg) Pengar och investeringar som används för att skapa eller köpa andra produktionsfaktorer. Banklån för att starta ett företag, pengar för att köpa maskiner.

3. Vad är infrastruktur och på vilka sätt är den viktig för ekonomin? Vad är infrastruktur? Infrastruktur är de grundläggande system och strukturer som behövs för att ett samhälle och dess ekonomi ska fungera. Den delas ofta in i:

• Fysisk infrastruktur: Vägar, järnvägar, flygplatser, hamnar, elnät, vattenledningar och bredband.
• Social infrastruktur: Sjukhus, skolor och andra offentliga tjänster.

---

Varför är infrastruktur viktig för ekonomin? Infrastrukturen är som samhällets "ryggrad" och påverkar ekonomin på flera sätt:

1. Underlättar transporter och handel

• Vägar, järnvägar och hamnar gör det lättare att transportera varor och tjänster mellan regioner och länder.
• Effektiv infrastruktur minskar kostnader och ökar snabbheten i handel.

2. Skapar arbetstillfällen

• Byggandet och underhållet av infrastruktur skapar jobb, både direkt (byggarbetare) och indirekt (leverantörer av material).

3. Attraherar investeringar

• Företag vill etablera sig där det finns bra infrastruktur, som stabil elförsörjning och snabba internetuppkopplingar.

4. Förbättrar produktiviteten

• Med bra infrastruktur kan företag och arbetstagare jobba effektivare, t.ex. genom snabbare transporter och bättre kommunikation.

5. Höjer levnadsstandarden

• Tillgång till rent vatten, sjukvård och utbildning via infrastruktur förbättrar människors liv och hälsa, vilket i sin tur stärker ekonomin.

6. Främjar regional utveckling

• Bra infrastruktur minskar skillnader mellan stad och landsbygd genom att koppla samman områden och skapa tillväxt i fler regioner.

Ekonomiska system

1. Vilka är de grundläggande nationalekonomiska frågorna?
   1. Vad ska produceras?
   2. Hur ska det produceras?
   3. För vem ska det produceras?

---

2. Vilka “svar” får dessa frågor i en marknadsekonomi? I en marknadsekonomi besvaras frågorna av marknaden själv, det vill säga genom samspelet mellan utbud och efterfrågan:
   1. Vad ska produceras?
   • De varor och tjänster som konsumenter efterfrågar och är villiga att betala för.
   2. Hur ska det produceras?
   • På det mest kostnadseffektiva sättet för att maximera vinsterna. Detta styrs av konkurrensen mellan företag.
   3. För vem ska det produceras?
   • För dem som har råd att köpa varorna och tjänsterna. Fördelningen av resurser styrs av individers inkomst och köpkraft.

---

3. Varför är den fria konkurrensen central enligt Adam Smith? Adam Smith betonade i sin bok Nationernas välstånd att:
   • Fri konkurrens leder till effektivitet: Företag strävar efter att förbättra kvalitet och minska kostnader för att överleva i konkurrensen.
   • "Den osynliga handen": Marknaden styr sig själv genom individers egenintresse. När individer och företag agerar för egen vinning, gynnar det samhället i stort.
   • Innovationsdrivande: Konkurrensen tvingar företag att hitta nya lösningar och förbättringar.

---

4. Hur besvaras de nationalekonomiska frågorna i en planekonomi? I en planekonomi besvaras frågorna av staten genom centrala planer:
   1. Vad ska produceras?
   • Staten bestämmer vilka varor och tjänster som ska produceras baserat på politiska mål, inte marknadens efterfrågan.
   2. Hur ska det produceras?
   • Staten styr produktionen, ofta genom statligt ägda företag och resurser.
   3. För vem ska det produceras?
   • Staten bestämmer fördelningen av resurser, ofta utifrån principer om likhet och rättvisa snarare än köpkraft.

---

5. Vilka samhällsekonomiska problem uppstod i Sovjet i och med planekonomin?
   • Brist på incitament: Utan konkurrens och vinstintresse minskade både innovation och effektivitet.
   • Överproduktion och underskott: Centrala planer kunde inte exakt förutsäga efterfrågan, vilket ledde till överskott på vissa varor och brist på andra.
   • Svart marknad: Begränsat utbud och dålig kvalitet ledde till att människor handlade illegalt.
   • Resursmissbruk: Centrala planer ignorerade ofta effektiv användning av resurser, vilket ledde till slöseri och miljöproblem.
   • Socialt missnöje: Bristen på valmöjligheter och ineffektiva system ledde till missnöje bland medborgarna.

---

6. Vad är kännetecknande för en blandekonomi? En blandekonomi kombinerar inslag av både marknadsekonomi och planekonomi:
   1. Marknadsstyrning: Det mesta av produktionen och fördelningen styrs av marknaden och fri konkurrens.
   2. Staten spelar en roll: Staten ingriper för att reglera marknaden, minska ojämlikhet och säkerställa välfärd (t.ex. genom skatter, bidrag och offentliga tjänster).
   3. Exempel på sektorer: Offentlig sektor ansvarar ofta för utbildning, vård och infrastruktur medan den privata sektorn dominerar varuproduktionen.
   4. Balans mellan frihet och trygghet: Blandekonomier strävar efter att kombinera effektiviteten i marknaden med tryggheten i statlig intervention.

Samhällsekonomins aktörer

Aktör Exempel/förklaring Hur aktören samspelar med de andra aktörerna Hushållen Privatpersoner tillhör ett hushåll oavsett om man bor själv, med mamma/pappa/syskon, partner, kompis etc… Hushållen får bidrag etc från offentlig sektor, betalar skatt till offentlig sektor…osv

fyll på!

När prismekanismen inte fungerar

1. Olika former av marknadsmisslyckanden

Typ av misslyckande Förklaring

BNP

1. Vad är BNP, hur mäts den och varför är den inte alltid ett bra mått?
2. Hur kan man mäta ett lands välstånd på andra sätt? Förklara några andra typer av mått

Konjunkturer

1. Vilka är kännetecknen för en lågkonjunktur?
2. Vilka är kännetecknen för en högkonjunktur?

Inflation och deflation

1. Vad är inflation om vad kan inflation få för skadliga följder?
2. Vad är deflation och vad kan deflation få för skadliga följder?

Finanspolitik och penningpolitik

1. Vad innebär kontracyklisk finanspolitik och varför för man en sådan politik?
2. Vad innebär expansiv penningpolitik och varför för man en sådan politik? Vilka effekter i samhällsekonomin vill man uppnå?
3. Vad innebär stram penningpolitik och varför för man sådan politik? Vilka effekter i samhällsekonomin vill man uppnå?

Övningsuppgifter samhällsekonomi Instruktioner Syftet med uppgifterna är att du ska öva på att tillämpa de begrepp som vi har gått igenom under momentet på olika samhällsekonomiska situationer. Längst ner finner du en översiktsbild av det ekonomiska kretsloppet.

Marknadsekonomi, konkurrens, prisbildning och företag Fri konkurrens är en viktigt förutsättning för att marknadsekonomin ska fungera så som den är tänkt att fungera. I praktiken kan dock den fria konkurrens begränsas av olika skäl. Detta kan också påverka priserna på marknaden. Ett exempel är när staten “lägger sig i” marknaden, genom t.ex. subventioner på vissa varor.

1. Hur tror du marknaden för “vanliga” cyklar påverkas ifall staten väljer att införa subventioner på elcyklar? (Tänk på utbud och efterfrågan)

2. Hur tror du att priserna på de vanliga cyklarna påverkas?

3. Hur kan andra aktörer i det ekonomiska kretsloppet (se längst ner) påverkas av subventionen?

4. Hur tror du att prissättningen fungerar inom en planekonomi? Styrkor och svagheter?

Finanspolitiken och konjunkturer Landet Syldavien befinner sig för närvarande i en lågkonjunktur. Landets statsminister vet inte längre vad han ska göra för att råda bot på krisen. I ett desperat brev vänder han sig nu till dig för att be om råd i utformningen av landets statsbudget. Läs brevet nedan:

Min gode vän, Det ekonomiska läget i Syldavien är allt mer kritiskt. Tillväxten når nya bottennoteringar för varje vecka och vi ser inga spår av investeringar från företagen för att få igång ekonomin. Arbetslösheten bara stiger och stiger. Till råga på allt har min egen finansminister flytt över gränsen till Bourdurien - den ynkryggen! Nu måste jag ensam få ordning på statsbudgeten inför nästa veckas omröstning i parlamentet. Ryktet säger mig att ni, min gode vän, har genomgått omfattande studier i samhällsekonomi på Campus Manilla. Ni är därför den enda med tillräckligt god kompetens inom samhällsekonomiska spörsmål som jag kan lita på! Hjälp mig!

Din ödmjuke vän, Muskar, statsminister i Syldavien

I ditt svar till statsminister Muskar behöver du ge konkreta förslag på finanspolitiska åtgärder för att rädda Syldaviens ekonomi. Tänk på att noga förklara vilka effekter som dina politiska förslag kan få för olika aktörer i det ekonomiska kretsloppet. Skriv ditt svar i rutan nedan:

…börja med att ge förslag på finanspolitiska åtgärder..

Centralbanken och reporäntan (penningpolitik) På centralbanken i Bourdurien styr bankchefen Henning Penning som är ny på sin post. Landet har ett inflationsmål på 2,5 % som centralbanken är skyldig att försöka uppnå. Inflationstakten har dock under det senaste halvåret legat kring 1 %. Penning sov dock under lektionerna om penningpolitik på universitetet och vet inte vad han ska göra. I Bourdurien bor också medborgaren Linn Flation. Linn har bestämt sig för att det är dags för henne att flytta hemifrån och har bokat in sig på ett möte med sin bank under nästa vecka för att diskutera bolån. Hon är dock orolig för om hon verkligen ska ha råd.

Både Henning Penning och Linn Flation behöver goda råd för vad de ska göra!

1. Hur ska centralbanken i Bourdurien justera reporäntan för att inflationsmålet ska uppnås?

2. Hur påverkar reporäntans nivå sparräntan och låneräntan?

3. Vilka råd ger du Linn Flation? Låna? Spara? Hur påverkar räntenivåerna hennes möjligheter att få och betala tillbaka lånet.

4. Hur påverkas andra aktörer i det ekonomiska kretsloppet i Bourdurien av centralbankens beslut om reporäntan?

________________

Allmänna begrepp samhällsekonomi

Begrepp Förklaring Produktionsfaktorer De resurser som krävs för att producera varor och tjänster: arbete (arbetskraft), kapital (maskiner, byggnader) och naturresurser (råvaror, mark). BNP Det samlade värdet av alla varor och tjänster som produceras i ett land under ett år. Ett mått på ekonomisk aktivitet och välstånd. Tillväxt Ökning av BNP över tid. Visar hur mycket ett lands ekonomi växer och utvecklas. Marknadsekonomi Ett ekonomiskt system där produktion och priser styrs av utbud och efterfrågan på en fri marknad, utan större statlig inblandning. Blandekonomi Ett ekonomiskt system som kombinerar inslag av både marknadsekonomi och planekonomi. Staten spelar en aktiv roll i vissa sektorer medan marknadskrafterna styr andra. Planekonomi Ett ekonomiskt system där staten bestämmer vad som ska produceras, hur det ska produceras och hur resurser ska fördelas. Konkurrens, konkurrensmedel Konkurrens innebär att företag tävlar om kunder. Konkurrensmedel är strategier företag använder för att locka kunder, t.ex. pris, kvalitet, reklam och innovation. Monopol En marknad där det bara finns en säljare, vilket innebär att företaget har total kontroll över pris och utbud. Oligopol En marknad med få dominerande företag som kontrollerar en stor del av marknaden. Ofta finns risk för karteller och begränsad konkurrens. Utbud, efterfrågan och jämviktspris Utbud är mängden varor som producenter är villiga att sälja vid olika priser. Efterfrågan är mängden varor som konsumenter är villiga att köpa. Jämviktspris är det pris där utbud och efterfrågan möts. Konjunktur (hög/låg) Ett lands ekonomiska läge: högkonjunktur kännetecknas av hög sysselsättning och stark tillväxt, medan lågkonjunktur innebär låg tillväxt, hög arbetslöshet och svag efterfrågan. Finanspolitik Staten använder skatter och offentliga utgifter för att påverka ekonomin, t.ex. genom att stimulera tillväxt eller dämpa en överhettad ekonomi. Riksbanken Sveriges centralbank. Ansvarar för att upprätthålla prisstabilitet och ett stabilt finansiellt system. Penningpolitik Centralbankens arbete med att påverka räntenivåer och penningmängden för att nå ekonomiska mål, som låg inflation och stabil tillväxt. Reporänta Riksbankens styrränta, som påverkar andra räntor i ekonomin, t.ex. låneräntor och sparräntor. Används för att kontrollera inflation och ekonomisk aktivitet. Låneränta Den kostnad en låntagare betalar för att låna pengar från en bank. Påverkas av reporäntan och bankens marginaler. Sparränta Den ränta en person får för sina sparade pengar på banken. Ofta lägre än låneräntan. Inflation En ökning av den allmänna prisnivån i ekonomin över tid, vilket innebär att pengarnas köpkraft minskar. KPI ​​Ett mått på den genomsnittliga prisnivån för en korg av varor och tjänster som en genomsnittlig konsument köper. Används för att mäta inflation.

---

Begrepp i det ekonomiska kretsloppet

Beskriv kortfattat begreppen och mellan vilka aktörer som dessa ekonomiska flöden strömmar. Begrepp Förklaring Ekonomiska kretsloppet

Inre kretsloppet


Avtappning


Påfyllning


Kretsloppets aktörer


Skatter


Subventioner


Transfereringar


Investeringar


Service


Export


Import


Lån


Räntebetalningar


Sparande

---

---

Sociologi

Vad är det som avgör om en människa blir “framgångsrik” eller inte?

• Driftighet/motivation aktör
• Resurser → tex; utbildning, pengar… aktör
• Kompetens/talang - vem har bäst förmåga att förvalta sin talang? aktör + struktur (strukturella perspektiv som klass och förutsättningar för utbildning)
• Intresse aktör + struktur (Influerat av strukturella perspektiv, miljö, vänner, föräldrar, samhället osv)
• Förutsättningar → tex; landet man bor i, betyder väldigt mycket för hur man ska kunna förvalta sina talanger. struktur
• Det spelar roll vilket kön, uppväxt etc man har. För att avgöra detta kan man ta två övergripande perspektiv på frågan. Aktörsperspektiv eller strukturperspektiv.

Aktörsperspektiv

• Människan är ett politiskt djur
• “Agens” = förmågan att förändra sin situation
• Alla människor är agenter i sina egna liv och har således en förmåga att förändra sina liv
• Agens → Höjer oss över instinkterna
• Människan är rationell - vi gör alltid medvetna val.
• Vilka val gör vi? → de som gör oss mest nytta (vi nyttomaximerar)
• Stort fokus på utlösande faktorer, vad får en individ att agera på ett visst sätt?
• Hänger ihop med motiv, motivet bakom handlingarna.

Strukturperspektiv Vad är en maktstruktur?

• Fokusera på bakomliggande orsaker för att förklara olika samhällsfenomen. Kan handla om utbildningsnivå, missbruk, kriminalitet, kan vara vad som helst.

• ​​En struktur är ett mönster i samhället som är stabilt under en längre tid.

• Till exempel relationen mellan män och kvinnor, där kvinnor tjänar mindre pengar än män = en strukturell ojämlikhet mellan könen.

• Strukturperspektivet sätter fokus på maktordningar i samhället och hur makt är ojämlikt fördelat mellan olika grupper. - makten är ojämlikt fördelad mellan olika grupper

• Man talar därför sällan om individer utan om större samhällsgrupper som män, kvinnor, arbetare, medelklass osv. Strukturer handlar alltså om frågor om t.ex kön, klass, etnicitet, nationalitet….MAKTFÖRDELNING mellan olika grupper t ex Struktur och teori

• Utgår ofta från någon teori om hur strukturen fungerar.

• Exempel: feministisk teori, genusteori eller marxistisk klassteori.

• Fokus på de bakomliggande orsakerna till människors handlingar och beteenden och konsekvenserna för samhället.

• Ofta kritisk teori: Undersöker hur strukturen fungerar, hur den kommer till uttryck, vilka effekter den har och hur den kan förändras.

• Man tänker sig att individens maktposition har ett stort inflytande på hur individen kommer att leva och agera

• När man pratar om fria val så är det ofta färgade av en bakomliggande struktur, exempelvis uppväxt eller begränsade antal val att välja mellan, olika bakomliggande orsaker speglas i valen vi gör som bygger på samhällets strukturer.

Struktur vs. Aktör

• Strukturalister kritiseras för att inte erkänna att människor har ett eget handlande. (rättssystem)
• Om allt kan förklaras av strukturer, vad är då det individuella ansvaret? - stort problem om vi hela tiden skyller på bakomliggande strukturer, individer känner inte eget ansvar för sina egna handlingar
• Aktörsperspektivet kritiseras för att det bortser från den strukturella makten.
• Individer är inte jämlika i utgångsläget, resurser och handlingsalternativ är ojämlikt fördelade.

Resurser och handlingsalternativ kan ha att göra med genus, klass och etnicitet. Vilka handlingsalternativ och livschanser du har korrelerar med vilken “social kategori” du tillhör. (man/kvinna, ljus/mörk, välutbildad/lågutbildad, rik/fattig, stad/landsbygd)

Att välja perspektiv

• Beroende på vilket perspektiv vi utgår från när vi ser på samhället får vi olika svar.

• Evig debatt kring vilket perspektiv som ger bäst förklaring – även i politiken:

• Istället för att fastna i hönan och ägget-diskussion: Båda perspektiven är viktiga för att förklara varför samhället ser ut som det gör!

Man behöver INTE bestämma sig för vad som är rätt eller fel, bra eller dåligt. Ni ska förstå att man kan använda OLIKA perspektiv för att förklara varför samhället ser ut som det gör.

Sammanfattning

Struktur Aktör Samhällsnivå: grupper (t ex låg/högutbildade, män/kvinnor, rika/fattiga, stad/landsbygd) Individer, företag, organisationer, stater. Mönster i samhället som påverkar individens handlingar Individen har en egen agens och målsättningar Fokus på bakomliggande orsaker, t ex maktstrukturer Fokus på utlösande faktorer, aktörer motiv bakom handlingen Individen (och livsval) formas av strukturen Individen är rationell och utgår från att maximera egennyttan

Hur formas identitet?

• Din identitet är svaret på frågan ”vem är jag?”
• Identitet är det som definierar en människa
• Vilka faktorer påverkar en människas identitet?
• Både dina handlingar och strukturella faktorer formar dig.

Olika grupper

• Människan är en social varelse - ett flockdjur
• En grupp föds man (oftast) in i - familjen
• Vissa grupper söker man sig till, t.ex. kompisgrupper, föreningar
• Vissa grupper räknas man till beroende på yrke, kön, ålder, inkomst etc.

Primärgrupp Kännetecknas av att:

• man har umgåtts länge med varandra
• man känner varandra väl
• man har en stark sammanhållning inom gruppen
• den betyder mycket för oss

T.ex. familjen och den närmaste vänkretsen Sekundärgrupp Kännetecknas av att:

• den är stor
• de uppstår pga. gemensamma intressen eller uppgifter
• relationerna kan vara tillfälliga
• gruppen betyder inte lika mycket för den enskilda

T.ex. föreningar, partier, skolklasser och arbetsgrupper

Socialisation

• Vi lär oss av varandra inom våra olika grupper (kunskaper) - de vi tillåter att ha inflytande över oss
• Vi tar ställning till saker genom att ta efter förebilder (attityder)
• Vi lär oss hur vi förväntas bete oss i olika sammanhang (normer)
• Vi tar intryck av omgivningen, via t.ex. TV - sociala medier, när det gäller vad vi tycker (värderingar)
• Vi påverkas alltså av grupper MEN vi påverkar också gruppen Denna växelverkande påverkansprocess kallas för socialisering.

Vad är kultur?

• Enkelt uttryckt kan man säga att kultur är allt som är påverkat av människan är kultur.
• Det som INTE är påverkat av människan är således natur
• Naturen kan påverkas av människan och blir då en del av vår kultur
• Traditioner, sedvänjor, vardagliga vanor, rutiner och beteenden.

Normer

• Normer är de oskrivna regler som finns för hur du uppför dig och vad som är normalt i en kultur.
• Vissa normer är nödvändiga - andra begränsar oss.
• De påverkar vilka människor vi förväntar oss ska ha vissa roller/positioner:
• Chef på börsnoterat bolag
• Städare i tunnelbanan
• Barnmorska
• Skapar överordning och underordning i samhället - det avvikande bestraffas. Oftast de som redan har och sitter vid makten som bestämmer eller styr över normerna

Att bryta eller följa normer

• Att bryta normer kan leda till:
• att man blir ifrågasatt, att det uppstår svårigheter och hinder i mötet med andra människor och karriärsmässigt.
• Människor som följer de flesta normerna har lättare för att bryta enskilda normer men det beror också på sammanhang:
• t.ex. en vit framgångsrik man i Stockholm kan ha lättare att komma ut som homosexuell än en ung kille med utländsk bakgrund på ett yrkesprogram i Oskarshamn.

Klass

Hur definierar vi begreppet?

• Klass handlar om hur grupper av befolkningen lever under olika sociala och ekonomiska omständigheter.
• Ofta kategoriseras klass som en viss grupp med liknande yrken, utbildningsnivå, inkomster och arbetsförhållanden.
• Ett hierarkiskt ekonomiskt och socialt system som antas få stora konsekvenser för människors hälsa och livschanser. Klassen spelar roll för hur vi kommer att leva våra liv!

Klass i verkligheten: en klassresa på röda linjen Ohälsotalet är det genomsnittliga antalet dagar med sjukrelaterade ersättningar i befolkningen

Ohälsa och livslängd är nära sammankopplade, och därför är det inte förvånande att även ohälsotalet varierar kraftigt mellan tunnelbanestationerna. Ohälsotalet är det genomsnittliga antalet dagar med sjukrelaterade ersättningar i befolkningen

Klass i verkligheten

• Hyresrättsboende - hyresrättsboende saknar möjlighet att tjäna pengar på sitt boende. Svårare att flytta till ett “bättre område”
• Danderyd: 9,01%
• Vårby gård: 83,91%
• Arbetssökande 25–64 år (av de som finns tillgängliga i arbetskraften, alltså inte studenter och pensionärer)
• Danderyd: 4,96%
• Vårby gård: 18,78%
• Höginkomstfamilj (en höginkomsttagare kan definieras på lite olika sätt)
• Danderyd: 34,91%
• Vårby gård: 1,74%

Människor är sjukare beroende på var de bor, vi kan även konstatera att klass har betydelse för var och hur du bor.

• Ett sätt att definiera vad som menas med höginkomsttagare är att titta på om man ligger under eller över gränsen för att betala statlig skatt. För närvarande (2023) ligger den gränsen på cirka 600 000 kr/år.

Klass: olika sätt att kategorisera

• Marxistisk indelning: proletärer och kapitalister
• En grupp arbetar för kapitalet, lever på lönearbete, och sedan en grupp som äger företagen.
• traditionell indelning: Arbetarklass, medelklass och överklass.
• Socialgrupper:
• Socialgrupp 1: t ex företagsledare och högre tjänstemän
• Socialgrupp 2: t ex småföretagare och övriga tjänstemän
• Socialgrupp 3: t ex arbetare (
• Inkomstgrupper: hög, medel, låginkomsttagare

Hur går klass i arv?

• Människors livschanser påverkas av våra ekonomiska förutsättningar.
• En rik person kan antas ha bättre förutsättningar att klara av vardagens problem än en fattig, vi pratar ur ett strukturellt perspektiv.
• De som fått med sig större resurser ser ofta till att deras barn vidareutvecklar och förvaltar dessa.

Men är det möjligt att göra en “klassresa”, förändra sin sociala position?

• Saknar man ekonomiskt kapital kan man ha eller skaffa sig kulturellt kapital:
• kunskaper, social kompetens (knyta kontakter) och vetskap om hur man utnyttjar sina förmågor på bästa sätt (Bourdieu)
• Vik- Ekig faktor bakom det kulturella kapitalet = utbildning!
• Utbildning går dock också i arv: Vanligare att barn till akademiker pluggar vidare än att barn till icke-akademiker pluggar vidare

Pierre Bourdieu (1930-2002) och kapitalformerna Hans bidrag till de sociologiska forskningarna, är att det finns

• Ekonomiskt kapital - pengar
• Socialt kapital - vem vi känner, vilka våra föräldrar känner, vilka vi umgås med/middag när vi var små, vilka pratar våra föräldrar i telefon med,
• Kulturellt kapital - Hänger ofta ihop med socialt kapital, genom ett stort kulturellt kapital kan man skaffa sig socialt kapital och vice versa.

Bourdieu och kapitalformerna

• Intresserade sig för hur vi människor försöker utmärka oss och särskilja oss för att nå högre upp i den sociala hierarkin
• Denna “kamp” pågår på olika sociala fält: t ex klassrummet, arbetsplats, kompisgäng etc
• Vad har vi för vapen i kampen på de sociala fälten? Jo, olika typer av kapitalformer
• En bra gubbe att använda, utvecklar vidare klassbegreppet (handlar inte bara om pengar, utan vem som får högst status i den sociala hierarkin)

Kulturellt kapital är viktigast

• Din sociala position kommer i huvudsak inte bestämmas av ditt ekonomiska kapital eller sociala kapital
• Ditt kulturella kapital kommer vara viktigast

Vad är kulturellt kapital?

• Förmågan att veta hur man uppför sig i olika sociala situationer, speciellt i “finare” sammanhang (t ex hur man för sig på en finare middag, hur man beter sig på operan, hur man tackar, tittar i ögonen, “kallprat”)
• Men kan också handla om mer vardagliga situationer med kompisar eller i skolan
• Den här vetskapen kallar Bourdieu för Habitus (livsstil).

Habitus

• Vårt habitus grundläggs som vanor under uppväxten och fungerar sedan som ett seglivat handlingsmönster! Ofta omedvetet!
• Enligt B. är det överklassen som bestämmer vad som räknas som värdefullt kulturellt kapital
• På så vis kan de högre skikten skilja ut sig från andra grupper som vill högre upp i den sociala hierarkin och därmed behålla sin position med hjälp av “god smak”, “fint språk”, “kultiverad stil” markerar överklassen sin position
• Bourdieu ville visa sambandet mellan bildning/livsstil/smak och social position! när de lägre klasserna börjar lära sig de överklassens handlingsmönster skapar överklassen nya handlingsmönster för att skilja ut sig

Etnicitet

Nationalitet

• En politisk strategi för att skapa sammanhållning och för att legitimera staten.
• Samhörighetskänsla grundad på nationalitet blir extra stark vid exempelvis helgdagar och idrottsevenemang
• Det finns uppfattningar om hur en svensk ”är” och hur människor med andra nationaliteter ”är”.

Etnicitet

• handlar mycket om en känsla av samhörighet, tillhörighet till en grupp
• tillhörigheten till den här gruppen kan bygga på ex språk, traditioner, religion

Filosofisk fråga är om etniciteten “finns”, är bestående eller om den är skapad Om den är skapad är den svårare att hålla fast vid, något som skapas förändras och utvecklas också. Reflektera: Kan en person ha olika etniciteter?

Vad handlar det svenska om?

• Hur ser en svensk ut?
• Är svensken smart? Varför då?
• Vilka värderingar har en svensk?
• Vad äter svensken?
• Vad skiljer svensken från andra nationaliteter?

Genus

• Kön står för de biologiska skillnaderna
• Genus står för de sociala könen: de roller som brukar anses (vem har makten att anse?) vara kvinnliga eller manliga (varierar)

Genusskillnader i samhället:

• Skolan – flickor har generellt sett högre betyg än pojkar
• Privatlivet – kvinnor spenderar mer tid med barnen
• Politiken – fler män än kvinnor - på höga positioner
• Näringslivet – fler män än kvinnor
• Yrkeslivet – män har högre lön än kvinnor

“Genusordningen”

• Skillnaderna mellan könen beror på den rådande genusordningen. - Det finns inget naturligt med genusordningen - det handlar om samhällsstruktur.
• Genusordningen är ngt som har konstruerats i takt med att man bosatte sig i kombination med samhällsekonomin.
• Jordbruksarbetet var väldigt tungt så det finns en biologisk aspekt eftersom det var lämpligare att männen jobbade med det.
• Det finns en social struktur i samhället som både skapar och upprätthåller maktrelationer mellan kvinnor och män.
• Påverkar hur kvinnor och män fördelar uppgifter i hushållet eller väljer yrken och utbildningar.
• Inte av naturen given utan skiljer sig åt beroende på kultur, samhälle och historisk tid.

Feminism = ungefär att hålla med om att det finns en genusordning/könsmaktsordning och att det ligger i allas intresse att denna bryts.

Könsroller Män: Rationella, förnuftiga, inte känslostyrda, aktiva i arbetslivet, sexuella livet, jaga framgången,

Enligt våra könsroller förväntas följande: Män “ska”: Kvinnor “ska”: Vara rationella Vara aktiva Yrkesarbeta Kontrollera situationer - vara den som håller huvudet kallt. Vara sexuella subjekt

• Mannen definierar sexualiteten, de kontrollerar och bestämmer men kvinnorna är de som ska ombesörja relationen Vara känslomässiga Vara passiva Bry sig om hem och familj Hantera relationer Vara sexuella objekt

Patriarkat

• Ett patriarkat är ett socialt system där kvinnor underordnas män och där män innehar den politiska, ekonomiska och juridiska makten. I Sverige är det män som framförallt sitter på höga positioner i näringslivet.
• Manifesteras på många sätt: till exempel löneskillnader och arbetsfördelning i hemmet.
• Även våldtäkter, pornografi och kvinnlig prostitution kan ses som former av manligt förtryck och effekter av en patriarkalisk struktur.
• En viktig faktor är språket: det manliga är norm medan det kvinnliga är avvikande.
• Män är läkare, poliser och chefer
• Kvinnor benämns som kvinnliga läkare, kvinnliga poliser och kvinnliga chefer.
• Vi lär oss normsystemet genom uppfostran och skillnaderna blir omedvetet en del av personligheten.
• Motsatsen till patriarkat = matriarkat

Feminism

• Feminism är en social rörelse som vill ha jämställdhet mellan kvinnor och män och frigörelse från de patriarkala strukturerna.
• Särartsfeminism: Det finns biologiska skillnader mellan kvinnor och män. Det biologiska könet gör att vi föds med vissa egenskaper som att kvinnor är omhändertagande och män är tävlingsinriktade. Kvinnor och män bör/kan ha olika uppgifter och egenskaper i ett samhälle. Kvinnors uppgifter ska värderas lika högt som männens - vilket inte är fallet i dagens samhälle
• Likhetsfeminism: Män och kvinnor har visserligen olika biologiska kön, men de föds inte med könsspecifika egenskaper. Könsskillnaderna är konstruerade - det som anses vara kvinnligt och manligt är sådant som vi lärt oss att uppfatta så. Därför viktigt att ifrågasätta könsroller. Kvinnor och män kan och bör ha samma uppgifter och egenskaper i ett samhälle.

Den enklaste varianten - man vill ha jämställdhet mellan kvinnor och män.

Heteronormen

• Heterosexualitet betraktas som det “normala” i samhället
• T.ex. homo- bi- och transsexuella samt queerpersoner hamnar i en avvikande position.
• Konsekvenser:
• Diskriminering pga. homofobi och transfobi
• Högre självmordsfrekvens bland unga HBTQ-personer
• Hur märks heteronormen i samhället?