Transcript for:
Romarrikets historia och arv

Gladiatorer, och galna kejsare, och rika gubbar som ligger ner och äter. När man pratar om Romariket så är det ofta sånt folk tänker på. Men Romariket var så mycket mer. Visste du att staden Rom kunde flytta en miljon såna här om dagen? Det är du. Men Rom byggdes inte på en dag. Allt börjar som en liten håla i dagens Italien, som sedan växer till ett gigantiskt imperium som tar över stor del av världen. Men alla städer har ju någon gång varit en håla. Varför var det just Rom som tog över världen? Och hur kunde riket bli så stort? Och varför följde det samman? Vi tar det från början. Romariket är en del av antiken. Vi har den grekiska antiken och sen den romerska. Och Romariket... Det är en period från ungefär 500 före Kristus till ungefär 500 år efter Kristus. Alltså tusen år. Och Kristus har vi här. Här föds Jesus. Och den romerska historien delas in i två perioder. Republik och kejsartid. Och nu är det så praktiskt att republiken är i princip före Kristus och kejsartiden. Efter. Ungefär. Vi kommer tillbaka till det. Och var någonstans är då detta? Ja det börjar här. i staden Rom. Men när det var som störst ingick allt det här i Romariket. Enligt myten grundades Rom av tvillingarna Romulus och Remus. De uppfostrades av en varghona. Här ser du hur de får mjölk från vargen. Alltså jag som historiker, jag vågar nog påstå att inget av det här är sant. Utan det är just en myt. Det som är sant, det är att Rom börjar som en liten stad i dagens Italien. Staden försörjer sig ganska mycket genom handel. Man handlar med oliver, vin och salt och sånt. Varorna fraktades med båt på Medelhavet. Väldigt mycket vid den här tiden handlar om kampen om just Medelhavet. Varför då? Det fanns knappt några vägar vid den här tiden. Det går så mycket snabbare och lättare att frakta saker med båt än att släpa allt på land. Så har du kontroll över havet så har du kontroll över handeln. Och handel ger pengar, och pengar ger makt. Och cirka 500 år före Kristus, alltså innan romarriket börjar, så är Rom en stadsstat. Alltså en stad som är en stat, som ett eget land. Och stadsstaten Rom var en monarki, och styrdes alltså av en kung. Den tiden kallas för kungatiden. Men romarna hatar sina kungar och gör uppror. De slänger ut kungen, avskaffar monarkin och bildar istället en republik. Vi ska snart återkomma till exakt vad det innebär. Men det här är viktigt. Man ville aldrig mer ha en kung som bestämde allt. När kungen är borta och republiken är bildad så börjar Rom att växa. Men romarna var inte ensamma på den italienska halvön. Det fanns många olika stadsstater med olika folkslag och alla ville ha kontroll över handeln i Medelhavet. Så det krigade man om, men Roms armer var överlägsna. Ungefär år 200 f.Kr så har staden Rom tagit makten över nästan allt det som idag är Italien. Det har blivit ett imperium. Och ordet imperium betyder ungefär stort rike. Och att ta över andra länder och territorier, det är något som romarna gillar. De vill kontrollera hela Medelhavet. Men alla är inte lika förtjusta i romarikets ärövringar. Ett av de mest kända krigen är det mot Kartago, här nere. Kartago är också en stormakt och vill också ha kontroll över Medelhavet. Det gillar man inte i Rom. För övrigt anser jag att Kartago bör förstöras. Precis, den romerska politikern Cato avslutade alla sina tal just sådär. Och så blir det. Rom krossar Carthago. Alltså verkligen krossar. De eldar upp staden och dödar i princip alla invånare. Och med Carthago ur vägen så är det fritt framför romarna. Romariket har sakta men säkert över område efter område och till slut nått sitt mål. Medelhavet är under kontroll. Man kallar till och med Medelhavet för Mare Nostrum. Det är latin och betyder vårt hav. Och det är det ju. Men hur kunde Rom lyckas med allt det här? Ja, det finns flera förklaringar. Här är dem. Först och främst var Rom som sagt bra på att kriga. De hade bra vapen. Och bra stridsteknik. Så här. Klassisk romersk formation. De här vill man ju inte mucka med. Men hur kunde man hålla ihop hela det här stora området? Ja, det de gör är att de delar in riket i provinser. Som våra kommuner ungefär. Och i varje provins utsågs en lokal ledare som såg till att lagar och regler följdes. Det här gav kontroll. Vad hände då med alla människor? som bodde i de här områdena som romarna ärövrade. Ja, många fick bli medborgare. Och fick alltså rättigheter och skydd från romssoldater. Tanken var att om de kände sig som en del av romarriket så skulle de inte göra uppror. Smart. Men alla fick inte bli medborgare. Många tog som krigsfångar och förslavades och tvingades jobba gratis. Det var mycket arbete i romarriket som utfördes av alla dessa slavar. Man brukar till och med säga att Rom hade en slavekonomi. En annan sak romarna var bra på var att bygga grejer. Sånt här till exempel. Vägar. Och det behövdes. För det fanns alltså knappt vägar i Europa vid den här tiden. Så romarna bygger kors och tvärs över hela riket och alla vägar bär till Rom. Det här gjorde att soldater snabbt kunde förflyttas. Vägarna ger alltså också kontroll. Sen har vi det här. Rent vatten. Romarna byggde akvedukter. Sådana här. Vattenledningar som ledde in vatten till de stora städerna. Rom hade ungefär en miljon invånare och alla behövde ju dricka. laga mat och bada. Romarna älskade att bada. Men sen så har vi ju den här lilla detaljen. Romarna byggde Cloaca Maxima. Ett gigantiskt avloppssystem som ledde ut allt gammalt badvatten och all skit ut ur staden. Men vem var det som beslutade det? Om att starta krig och dela in i provinser och bygga vägar och kloaker och sånt. Jo, det gjorde politikerna. Romariket startade alltså som en republik. Och i republiken Rom så hade man också val. Och alla fria, manliga medborgare hade rösträtt. Kvinnor och slavar fick inte rösta. Ledarna som valdes kallades för konsuler. Och man valde alltid två konsuler. Tanken var att en person inte skulle få alltför mycket makt. Maktdelning. Rom hade också ett parlament, alltså som vår riksdag. Den kallades för senaten och beslutade om lagar och sånt. Så romariket under republiken var en form av demokrati. Men idag skulle vi nog inte acceptera den som demokratisk. För att kunna bli invald i senaten så måste du till exempel vara mycket rik. Och var du kvinna så fick du inte ens vara med. Så den politiska makten i Rom skulle alltså delas upp. Men det finns en som verkligen inte vill dela med sig. Han är här inne. Julius Caesar. Han är general och mycket populär bland de romerska soldaterna. Men Caesar han vill mer än att bara vara general. Han vill ha makten över hela Romariket ensam. Och han tänker ta makten med våld. Men det finns ett problem för Caesar. För att skydda landet mot statskupper så är det förbjudet för generaler att ta med sig sina trupper. in i det som idag är Italien. Och gränsen gick vid den lilla floden Rubicon. Så nu står Caesar här, vid floden. Han vet att det är olagligt att gå över med sina soldater. Trots det traskar han över, med armé och allt. Och härifrån kommer ett av Caesars mest berömda citat. Alea, jakta est. Tärningen är kastad. Alltså typ, nu är spelet igång och det finns ingen återvändo. Och Cesar fortsätter hela vägen till Rom, tar över makten och utropar sig själv till diktator på livstid. Ingen maktdelning här inte. Och i senaten, alltså deras... I deras riksdag så finns det flera senatorer som tycker att nu har Cesar gått för långt. De tänker mörda honom. Och du ser här hur det går. I mitten ligger Cesar och runt omkring står 23 senatorer. Alla med varsin kniv. Diktatorn är död. Republiken är räddad. Eller? Nej, så blir det inte. Först blir det inbördeskrig, och sen tar Caesars adoptivson makten. Han blir kejsar Augustus, alltså kejsare. Och här slutar perioden med republik, och kejsartiden börjar. Tiden efter Caesars död är verkligen Romarikets storhetstid. Inbördeskrigen är slut, och man tar hand om sina vägar och akvedukter, bygger tempel, badhus, träningsanläggningar. Den här tiden kallas för Pax Romana. Det är också latin och betyder den romerska freden. Det är också nu som riket är som allra störst. Och en sjättedel av jordens befolkning kontrolleras som rom. Nu har vi pratat mycket politik, men hur var livet i romarriket då? Ja, det vet vi faktiskt ganska mycket om. För det finns många skriftliga källor bevarade. Det finns böcker och lagar och brev och sånt. Jag har ett sånt brev här inne. Kolla! En romersk soldat! Och han har just fått ett brev. Och ett paket. Det här är faktiskt ett brev, skrivet på en träbit. Det hittades vid ett romerskt fort i norra England. Här är brevet i original. Det är ju lite slitet. Men det kanske inte är så konstigt efter 2000 år. Där uppe i England fanns det många romerska soldater. Det var ju gränsen till Romariket som skulle försvaras. Och norra England på vintern är kallt. Åh, fuck! Duktigt. Men soldaterna kom från södra Europa och de var vana vid mycket varmare klimat. Och du ser ju, bara sandaler och tunna kläder. Så de här frös som hundar. Här har vi en soldat som har skrivit och bett om varmare kläder. Och någon där ute, kanske hans rara mamma, har då svarat. Så här står hon ungefär. Här kommer två par sockor och två par underkläder. Jag hoppas att du och dina kamrater har det bra. Mamma. En sån där brev har kanske inte samma tyngd som en text skriven av Julius Caesar. Men det ger en bild av vardagslivet. Alltså man kommer liksom lite närmare en människa som har varit död i 2000 år. Så jag tycker att det här brevet är helt fantastiskt. En annan grej som händer under den här tiden, det är att den här killen föds. Jesus. Men det dröjer innan religionen kristendomen blir poppis. Längre till och med förbjudet. Cesar Constantine. Han är den första kejsaren som blir kristen. Och sen blir kristendomen till och med stadsreligion. Så då måste alla i hela stora romarriket vara kristna. Cesar Constantine, han byter inte bara religion. Han byter också huvudstad i romarriket. Konstantin låter bygga en helt ny stad som får namnet Konstantinopel, döpt efter honom själv. Och nu hör man nästan att vi börjar närma oss slutet. Ett romarike som inte utgår från Rom. Precis! 200 år senare så faller det stora riket samman. Men varför föll romariket då? Vi kan börja med hur det faller. År 395 så delas romarriket i två delar. Östrom och västrom. Det blir för stort för att hålla ihop. Och de båda rikerna har varsin kejsare. Men år 476 så avsätts den sista kejsaren i västrom. Och det blir också slutet för perioden romarriket. Varför följde då? Det finns många teorier om det. Vissa historiker menar att det blir brist på slavar. När man slutade över de nya områdena så fick man inga nya slavar och samhällsekonomin föll ihop. En annan teori handlar om politik. Nästan all makt fanns ju hos kejsaren som en diktatur. Så om kejsaren fattade dåliga beslut eller var galen så påverkades ju hela landet av det. Dessutom blev det om anfallet från flera håll och krig kostar pengar. Man lyckades inte försvara alla långa gränser i det stora riket. De flesta av oss historiker är överens om att allt det här tillsammans och lite till, det är det som gör att det brakar samman. Det är ju svårt att hålla ihop ett gigantiskt rike. Så, 500 år som republik, 500 år som kejsardöme. Alltså tusen år av romarike. Med politik och krig och vägar och avlopp. Vad har vi kvar från romariket idag då? Ja, ganska mycket. Kristendomen är ju idag en världsreligion. Många ord som diktator och senatarepublik och staden Konstantinopel. Det är ju dagens Istanbul. Och sen har vi ju drömmen om ett imperium, som det romarna hade. Den har många haft svårt att släppa. Vad har vi lärt oss av det här då? Ja, om du ska ärövra norra Europa, så ta med varma strumpor. Men framförallt, en diktatur där bara en person kan bestämma allt, den är sårbar. Det är bra att komma ihåg, nästa gång du hör någon som pratar om att vi behöver en stark ledare, tänk på det du.