Då ska vi titta lite på de hormoner som släpps ut från hypofysen. Och hypofysen som ligger under det som är blått på bilden här är hypotalamus. Hypotalamus hörrni, det ligger under talamus som är några kärnor inne i hjärnan som tar emot alla sensoriska signaler från kroppen och kopplar dem. Det är vi inte intresserade av. Hypo-talamus styr hypofysen.
Och den ska vi titta närmare på. Om vi nu har framåt på den sidan. Nu tänker jag dig ett huvud i profil så här.
Och sen är det min hypofys. Här uppe har vi hypotalamus. Och ser ni en liten skälk här nere så hänger under hjärnbehanget hypofysen ner.
Nu är det här två delar. Den bakre delen här av hypofysen, alltså bakhypofysen, skriver jag bakhypofysen. Det är nervvävnad. Den främre delen här, framhypofysen.
Den är gjord av körtelvävnad. Så nu får jag sätta någon gräns här mellan dem. Så här.
Så. Jag kan byta lite så här för att visa. När man är ett foster så är det en bit epitelvävnad inuti fostron som växer upp och bildar framhypofysen. Och sen är det en bit nervvävnad som växer ner där och bildar bakhypofysen. Eftersom de heter så, framhypofys och bakhypofys, så har de ju såklart ett namn.
Man kan beskriva framhypofysen som då att den har en körtelvävnad och bakhypofysen har närvävnad. Så om man säger neurohypofys, så menar man bakhypofysen. Och säger man adenohypofys, så menar man framhypofysen. Men det viktiga är vad det är. Här har vi nervdävnad, här har vi körteldävnad.
Nu tittar vi på bakhypofysen. Bakhypofysen tillverkar inga hormon, men den släpper ut två hormon. Hur kan det komma sig?
Om den inte tillverkar någon hormon. Vi tänker oss att här har vi ett blodkärl som kommer. Det får illustrera alla blodkärl i bakre på fysen. Ut i det ska hormonerna släppas. Då har vi nervceller som sitter här uppe.
Här sitter nervceller och de har sin nervcellkropp där. Vad har nervceller? De har dendriter.
Och de har en lång axon som går ner så här. Ja, flera stycken sådana, det är inte bara en. Flera stycken sådana har axoner som går ner här. Och här nere så...
Här uppe tillverkas hormonerna. De tillverkas av en nervcell. Och de går ner...
via axonen här, och i normala fall så har vi en sån ändknopp, om det är en nervcell kopplat till en annan nervcell då är det ju en synaps, men det är det här, utan här släpper man ut i blodet, och då så kallas de ju hormoner och det är bara två hormoner som släpps ut från bakhypofysen, och vi ska strax berätta vad de heter Så, bakhypofisens hormoner. Vi kan kalla dem, jag brukar kalla dem A och O. Det är hormonerna A och O som släpps ut där bak.
Några stycken. Framhypofisen. Adenohypofisen.
Så att man kan ju säga att det är hypotalamus som styr bakhypofysen. Ja, det är ju hypotalamus. Det är bara att man släpper ut sina hormon där nere. Framhypofysen, den där i körtelvävnad, den styrs också av hypotalamus.
Fast det fungerar på ett annat sätt. Du har blodkärl som kommer här uppe i hypotalamus och de grenar upp sig här i ett... När blodkärlen kommer och gräner upp sig i de finaste blodkärlen så heter det kapillärer.
Så det gräner upp sig i ett kapillärnät. De samlas ihop igen. Och sen så blir det ett nytt kapillärnät här nere. Så, och sen så går den ut.
Den är med. Kapillärnät där, kapillärnät där. Det är inte vanligt i kroppen att det är så.
Alltså om du hade åkt runt i kroppen som en liten ubåt och åkt runt... blodkärlsystem, så när det har kommit till en kapillär då brukar man ju avge syr och tolkoldioxid sen är det bara tillbaks till hjärtat igen då ska man inte ut i en ny kapillär utan då hade det varit så här men att det är lite kapillärnät och sen lite blodkärl och sen kapillärnät igen det finns inte på så många ställen i kroppen här nere har du celler som kan producera mängder med olika hormon olika celler producerar olika hormon här. Det är faktiskt så att körtelhypofysen här, adenohypofysen eller framhypofysen producerar sex stycken olika hormon. Alltså sex olika hormon.
Det är de som produceras här. Så det är olika celler som producerar olika hormoner. Vad har det med hypotalamus att göra? Jo, hypotalamus här uppe styr vilka sådana hormon som ska släppas ut.
Och hur gör den det? Jo, den har nervceller här uppe. Och de närcellerna producerar hormoner.
Det är också hormoner som de släpper ut först i det här kapillärnätet och sen så går ju de hormonerna, nu är det hormoner som går via blodet men det allra första de kommer till är det här kapillärnätet så de påverkar väldigt mycket här. De hormoner som hypotalamus tillverkar som egentligen bara ska styra de cellerna tillverkat hormon där som säger Tillverkat annat hormon här, som den sen släpper ut. De hormonerna här, de heter frisläppningshormon.
Man kan också kalla dem release-hormon. Och finns det olika releasehormon för de olika hormonerna här nere? Det finns också hämningshormon som kommer här upp och säger att nu ska du inte tillverka dem.
Jag kommer inte till att... Gå så noggrant in på alla sådana releasing hormon. Men du ska veta. Vi kommer till att gå igenom de här sex olika. För var och ett av dem.
Så finns det även hypotalamus här uppe. Som först säger till. Släpp tillverka och släpp ut sådana. Alltså.
Nu ställer jag mig för. Var någonstans tillverkas bakhypofysens hormoner. De tillverkas upp i hypotalamus och de transporteras ner och de är bara två. Det ena börjar på A och det andra på O. Jag ska presentera det strax.
Hur många hormoner tillverkas i framhypofysen? Sex hormoner och de styrs allihopa uppifrån hypotalamus fast på ett annat sätt. Hypotalamus avger frisläppningshormoner till blod som åker med blodet ner till de cellerna här nere. Och de cellerna här nere släpper sen ut sex stycken olika hormoner.
Ja, då ska vi titta på hypofysens baklob, neurohypofysen, den som behöver göra av närvävnad. Bakhypofysen heter A och O. Därför att det ena hormonet börjar på A, det andra på O.
Det första heter, har en förkortning, ADH. Och ADH står för anti... Nu vet ni vad det betyder. Diuretiskt.
diures har med urinproduktion att göra och hormon så om det är antidiuretiskt skulle man kunna översätta det så här kissa mindre hormon det säger till njurarna att njurarna ska producera mindre urin och då säger man att man ska minska diuresen eh Och egentligen, ska man vara lite mer noggrann så säger man till djurarna att spara vatten. Den ska behålla vatten. Så om du har mycket ADH i blodet, då säger du till djurarna, spara vatten. Och det betyder att den urin som kommer ut...
Den har man då tagit bort så mycket vatten som möjligt så att urinen blir då väldigt koncentrerad. Om ni vill se detta så ska ni sluta dricka någon gång vid tre tiden på eftermiddagen. Drick ingenting på kvällen, gå och lägg dig och sen så tittar du på hur urinen ser ut på morgonurinen.
Då försöker kroppen spara så mycket vatten som möjligt och då blir den väldigt koncentrerad urinen. Urinen blir väldigt mörk. Ska du vända på det, om du har lite ADH i kroppen, då sparar vi inte på vatten.
Då öser vi ut vatten via urin. Och det får du till exempel om du bäljar i dig massa vatten. Om du dricker massor med vatten.
Då vill kroppen göra av med vattnet. Och det gör man då genom att man... producerar mindre ADH.
Ni kommer till att läsa mer om detta när ni läser om djurarna. Men vi kan bara säga, vad är det som säger till hypotalamus att producera ADH och slänga ut ADH via hypofysens baklob? Ja, en av fallet är så här. Vi har för lite vätskevolym i kroppen. Det börjar bli lite intorkade.
Om vi har för lite vätska i kroppen totalt så kommer det att innebära att vi får mindre blodvolym. volym än normalt. Och det känns av. På något sätt så måste nervsystemet och hormonsystemet kunna känna av det. Och då känner den av att blodkärlen, de sträcks inte så mycket som när det är ordentligt med blod.
Det är en sak som man kan känna av. Och då när det händer då skickas det dels en signal upp till hypotalamus törstcentrum och säger till, bli törstig. Och det andra som händer är att man skickar en signal ner till hypotalamus ADH-tillverkarceller och säger till gör ADH och släng ut det via hypofysens baklop.
För då kommer ADH göra att vi sparar mer vatten. Vi gör inte av med så mycket vatten så sparar vi mer vatten. Så det är den ena saken som gör att man blir törstig.
Det är att du har för liten vätskevolym i kroppen. Men sen vet ni att ni skulle kunna ha en perfekt vätskevolym i kroppen. Och sen så ger jag dig en... påse salmjärkegodis och så äter du den.
Och efter ett tag så blir du väldigt törstig. Varför blir du törstig då? Du har ju, vätskevolymen är ju bra i kroppen.
Jo, du blir törstig därför att du får ett osmotiskt problem i kroppen då. Då får du mycket salthalt utanför dina celler. Och, ni kan gissa vad som händer då, vad händer om man la cellerna i för hög salthalt, för hög osmolaritet?
Då kommer cellerna till att börja krympa. Och då har man vissa celler här uppe i hypotalamus, de känner av precis hur mycket de krymper och sväller. Och när de känner av det så säger de till... Skickar de signal till törstcentrum.
Bli törstig. Behöver dricka mer vatten. Måste spä ut det här salta. Så. Och så gör man det. Då dricker man mer vatten.
Så här. Samtidigt går det en signal att man ska tillverka mer ADH. Då sparar man vatten och kissar ut salt. Salthalt i vätska.
Då sparar vatten och kissar ut salt. Så kan man återställa det där. Det är därför man klurar lite mer på när man läser om djurarna.
Det viktiga nu är att du vet att det finns ett hormon som heter ADH. Det sparar vatten och det avges från hypofysens baklob. Det finns människor som inte har någon ADH-produktion alls.
Man kan ha fått någon skada på hypofysen så det där lägger av. Och jag läste någonstans nu att det finns någon ärftig sällsynt sjukdom. Jag tror det var uppe i Värmland. och av H-produktion också.
Vet ni hur mycket man kissar då? Det var ju antikisshormon. Och du har alltid en viss halta av detta.
Och sen har du mer av den ibland än min. Om man inte har något alls då kissar man ungefär 20 liter om dagen. Och då blir man väldigt törstig så man måste dricka 20 liter om dagen. Här.
Det andra hormonet heter oxytocin och det hittades först i samband med förlossning. Det är oxytocin som gör att livmodern drar sig samman. Det är oxytocin som börjar göra de här livmoderns sammandragningarna så att man förverkar. Och det finns en... feedbackslingar där att när fostrets huvud trycker på livmoderhalsen alltså när väl verkarna börjar så trycker fostrets när man börjar verkarna börja så trycker fostrets huvud där och när det trycker på livmoderhalsen, väggen så går det en signal upp till hypofysen att släppa ut mer oxytocin och ju mer oxytocin man trycker, ju större blir verkarna och ju mer trycker den, och då går det signal upp att det blir ännu mer oxytocin och så Så att det som börjar med försiktiga verkar blir mer och mer och mer och mer.
Det kallar man en positiv feedback-slinga. Det är inte positiv i bemärkelsen bra, utan positiv, ja i det här fallet är det ju bra också. Men den är positiv därför att signalen som kommer upp förstärker den ursprungliga signalen. Så det blir mer och mer och mer.
Så hittade man det. Och man upptäckte också snabbt att oxytocin avges. Vid amning, alltså när barnet stimulerar bröstvårtan så går det nervsignaler upp till hjärnan och det går till hypotalamus och hypotalamus släpper ifrån sig oxytocin. Och oxytocinet åker med blodet ner till bröstet och kommer till mjölkkörtlarna och mjölkkörtlarna drar sig samman och sprutar ut mjölket i mjölkgångarna.
Så att det är enkelt för barnet att frisa. Så det här var en reflex alltså. Barnet stimulerar bröstvårtan.
Och det går in en nervsignal upp till hjärnan. Och den gick till hypotalamus rätt. Och hypotalamus släpper fram oxytocin som går med blodet fram till bröstets mjölkkörtelgångar.
Och den glatta muskulaturen drar sig ihop och sprutar mjölken ut. Så oxytocin behövs för att frisläppa mjölk. Alla ni som har fött barn eller varit med när era partners fött barn eller överhuvudtaget varit med. Så vet ni att när barnet är fött så lägger man barnet upp till bröstvårtan.
För att när barnet stimulerar bröstvårtan så avges oxytocin som hjälper till att dra samman livmodern. Alltså även efter förlossningen så vill vi att livmodern ska dra sig samman och få normal storlek. Så när man ska sätta igång en förlossning. Jag vet inte om det är oxytocin. Annars är det ett oxytocin liknande ämne.
Som passar in i oxytocin receptorer i livmodern. Som sätter igång förlossningen. Så var det länge. Oxytocin har med amning och förlossning att göra.
Men man hittade ju att vår menshypothalamus avgör också oxytocin. En kvinna som har varit stor inom forskningen på det här med bra hormon. Alltså oxytocin.
har effekter med att vi mår bra. Det är en kvinna som heter Kerstin Udnes Moberg. Jag tror faktiskt hon var veterinärdoktor från början. Hon började titta på oxytocinet, om inte det avges hos män och vid vilka situationer och så vidare.
Nu är väl de flesta överens om att oxytocin avges även vid beröring. Oxytocin är ett hormon som oftast gör att vi mår bra. Ju mer man läser om det, ju fler hormoner är inblandade. Men oftast är det så.
Oxytocin avges vid beröring. Oxytocin gör att vi mår bra. Det avges vid orgasm. Så det är ett sånt här mår bra-hormon. Och oxytocin har effekter uppe i hjärnan.