Varför är vatten oftast billigt medan diamanter är jättedyra? Och varför tyckte nationalekonomer länge att det var en svår fråga att besvara? I det här avsnittet så ska vi kolla närmare på det som kallas prisbildning med hjälp av en modell med utbud och efterfrågan.
Som ekonom så tycker jag att priser är superintressanta. När jag kommer till en ny stad eller ett nytt land så går jag gärna runt i affärer eller på marknader och kollar vad som bjuds ut i försäljning. och framförallt vad som är billigt och vad som är dyrt. Det säger väldigt mycket om samhället. Och det är också en central fråga i mikroekonomisk teori.
Vad som avgör priser, prisernas bestämningsfaktorer. Vad blir billigt, vad blir dyrt? I grunden är det såklart resursers knapphet som gör att saker och ting har ett pris. För att få något vi vill ha måste vi ge upp något annat.
Köper jag en banan blir jag av med lite pengar. Köper jag en bil blir jag av med mycket pengar. Och de här pengarna kunde jag använda till att köpa något annat för.
Vi är vana vid att det står på prislappen vad saker och ting kostar. Men vi funderar kanske inte så mycket på exakt vad som avgör vad som kostar mycket och vad som kostar lite. Ekonomer gör det. Och ganska länge var det en paradox som man försökte lösa.
Att förklara varför vatten är billigt. trots att du behöver det för att överleva, medan diamanter som du strikt sett inte kan ha till särskilt mycket och som definitivt inte är livsnödvändiga är väldigt dyra. En annan fråga om prisbildning är till exempel varför flygbiljetter ibland kan vara väldigt billiga och huruvida det är önskvärt samhällsekonomiskt, resursmässigt, att det är så billigt att flyga. En tredje fråga om prisbildning som en student...
Gav mig som exempel en gång. Är att fråga varför en dragkedja när man köper den hos en skräddare kan kosta nästan lika mycket som en hel jacka om du köper den hos en känd klädkedja. Prisbildning är användbart också i en rad fall då det kanske inte är uppenbart att det är priser som vi diskuterar.
Lön till exempel. Är priset på arbete? Och därför är prisbildning bra att förstå om man vill diskutera varför vissa tjänar mycket och andra tjänar lite.
Ränta är priset på kapital. Ska du låna pengar av någon för att investera, starta ett företag eller köpa något så behöver du kompensera den personen för att du får låna pengarna och den kompensationen kallas ränta. Den bestäms också som ett pris. Vill du köpa varor eller tjänster i eller från andra länder så behöver du det landets valuta.
Och då kan du byta ut dina svenska kronor mot dollar eller euro. Då betalar du ett pris och det priset kallar vi växelkurs men det kan förstås med den modell för utbud och efterfrågan som vi kommer gå igenom i det här avsnittet. Allt detta är också exempel på priser och prisbildning.
För att analysera och diskutera frågor kring prisbildning så ska vi använda en enkelteoretisk modell med utbud och efterfrågan. Som alla teoretiska modeller så är det en kraftig förenkling. Det finns mycket som spelar roll som inte finns med i modellen. Men genom att bortse från många faktorer så kan vi fokusera på de mekanismer som vi just nu är intresserade av och som vi tror spelar roll.
Och de är alltså utbud och efterfrågan. Utbud är säljarnas vilja att sälja en viss vara eller en viss tjänst. Och efterfrågan är konsumenternas vilja att betala för den varan eller den tjänsten. Vi ritar modellen grafiskt med två axlar, pris på y-axeln och kvantitet på x-axeln. Och efterfrågekurvan som jag har ritat här, det står för demand, beskriver ett samband mellan pris och kvantitet.
Som enkelt uttryckt säger oss att när priset är högt så efterfrågas en låg kvantitet och när priset är lågt så efterfrågas en hög kvantitet. Det här kan till exempel vara mängden kaffe i kilo under ett år som efterfrågas beroende på kilopriset på kaffe. Så när kilopriset är högt så efterfrågas i till exempel Sverige varje år en liten kvantitet kaffe. Och när kilopriset är lågt så efterfrågas en större kvantitet kaffe. Strikt sett så visar efterfrågekurvan...
Konsumenternas betalningsvilja. En punkt på kurvan säger något om det som ekonomer kallar marginell betalningsvilja. Det vill säga hur mycket man som mest är beredd att betala för lite mer av varan eller tjänsten.
Så lite mer kaffe. Om man inte har något kaffe alls är man beredd att betala ganska mycket för. Men ju mer kaffe man redan konsumerar desto mindre är betalningsviljan på marginalen för ännu mer kaffe.
Vad man är beredd att betala för någonting, till exempel kaffe. Det beror ju såklart på preferenser och det beror på hur mycket pengar man har att käpa kaffe för. De faktorerna syns inte i modellen. De spelar roll men vi fokuserar inte på dem just nu utan de ligger i bakgrunden eller utanför modellen eller är exogena. Medan det som är endogent är hur mycket som efterfrågas beroende på priset.
Den andra delen i vår modell är utbudet eller utbudskurvan. Och den säger någonting om vilket pris säljarna minst vill ha för att vara beredda att sälja varan eller tjänsten. Den lutar ofta uppåt av det enkla skälet att ett högre pris gör säljarna mer villiga att producera varan eller tjänsten.
Så om det här är utbudet för kaffe i Sverige så ser vi i det här fallet att det finns ett pris som... minst måste uppnås för att det ska säljas något överhuvudtaget. Förmodligen är det så enkelt att om priset faller under den här nivån så går det inte att göra vinst på att sälja kaffe och om säljarna drivs av en vilja att försörja sig och tjäna pengar på sin verksamhet så väljer ingen då att sälja kaffe eftersom man då går med förlust. Men om priset är högre än den här nivån så är ganska många beredda att sälja ganska mycket kaffe. Och ju högre priset är, desto högre kostnader är förenliga med det här villkoret att göra vinst och desto mer kaffe bjuds ut till försäljning.
Så det enklaste sättet att intuitivt förstå utbudskurvan är att den visar vilka kostnader som säljarna har haft för att skaffa eller tillverka varan eller utföra tjänsten som bjuds ut till försäljning på marknaden. Ju högre kostnader man har haft desto mer måste man få betalt för att det ska vara lönt att bjuda ut den till försäljning. Om priset faller under en viss nivå så vill man inte tillhandahålla något alls. Lägger man både utbudskurvan och efterfrågekurvan för samma vara eller samma tjänst i samma diagram så ser man att det finns en mängd... Kvantiteter där konsumenternas betalningsvilja är högre än vad säljarna minst måste ha för att vara beredda att sälja de här enheterna.
Så upp till en viss mängd kilo kaffe om året så värderar konsumenterna kaffet mer än vad producenterna minst måste ha för att vara beredda att sälja det. Och det betyder att det finns utrymme för frivilliga byten att komma till stånd. Och... Det vi dessutom ser är att det finns ett pris som är sådant att den mängd kaffe som konsumenterna efterfrågar till det priset är precis lika stor som den mängd kaffe som producenterna vill sälja till det priset. Då säger man att marknaden är i jämvikt och vad det betyder är egentligen att den betalningsvilja som är otillfredsställd av konsumenterna är lägre. än vad producenterna minst vill ha för att sälja så mycket kaffe.
Medan alla vars betalningsvilja överstiger säljarnas minimipris också kan köpa kaffet. Ett bra sätt att fundera kring hur marknaden hittar den här jämvikten är att fundera på vad som skulle hända om pris eller kvantitet vore något annat än sina jämviktsvärden. Vid ett högre pris... så är producenterna villiga att tillhandahålla mycket mer kaffe eftersom det då är lönsamt för dem att använda även dyrare produktionsmetoder. Men till ett högre pris är konsumenterna inte sugna på att köpa lika mycket kaffe.
Så det betyder att det bjuds ut mer till försäljning än vad som efterfrågas och så blir det kaffe över som på något sätt måste hanteras. Kanske måste det säljas till ett rea pris, vilket då antyder att priset var för högt och så lär producenterna sig på så sätt att priset som man bör ta för kaffet är lägre. Omvänt kan man fundera kring vad som skulle hända om priset på marknaden är lägre än jämviktspriset.
Ja, till ett lågt pris efterfrågas ganska mycket kaffe, så här mycket enligt efterfrågekurvan. Men till det låga priset är det färre producenter som är beredda att producera och sälja kaffe. Och det betyder att det efterfrågas mer kaffe än vad som bjuds ut till försäljning. I praktiken uppstår det då köer, kanske till och med bråk och slagsmål och ståhej.
om att få lov att köpa det lilla kaffe som trots allt bjuds ut till försäljning. Och då kan man tänka sig att producenterna lär sig att så småningom höja priset och på så sätt dels tjäna mer, dels få råd att producera även lite dyrare säckad kaffe men då också sälja till de konsumenter som är beredda att betala mer. Och så småningom så hittar marknaden en jämnvikt där den mängd kaffe som försägarna vill bjuda ut till försäljning är precis den mängd som konsumenterna är beredda att köpa. Och det kallar vi jämvikt på marknaden och då finns det ett marknadspris och en marknadskvantitet eller en jämviktpris och en jämviktskvantitet. Det faktum att jämviktspriser i praktiken uppstår först på sikt Och är någonting som marknader rör sig mot snarare än alltid befinner sig i.
Uttryckerekonomer är ofta som att marknaden är en experimentell process. Så vi behöver alltså här skilja på den teoretiska prediktionen från vår förenklade modell. Som är att det finns ett jämviktspris och en jämviktskvantitet på varje marknad.
Från det vi ser i verkligheten som i varierande utsträckning kan skilja sig från. vår modell. Hur mycket beror på vad det är i verkligheten som gör att marknaden rör sig mot ett jämviktspris.
Och som jag nämnde så kan det vara att kunder pratar med varandra, skvallrar och informerar varandra om vad det säljs till vilket pris och vad det är billigast att köpa. Och att producenterna, säljarna på samma sätt lär sig vilket pris man kan komma undan med. att ta betalt. Viss teknik, prisjämförelsesajter, underlättar de här jämförelserna och gör det på så sätt enklare för marknaden att nå sitt jämviktspris.
På vissa marknader är tekniken väldigt, väldigt raffinerad och sådana att marknaderna direkt hamnar i jämvikt. Eftersom det är väldigt standardiserat vad som säljs och information om priserna går ut till alla tänkbara köpare vid samma tillfälle. Till exempel på råvarubörser där man handlar med till exempel kaffe.
Ändå på värdepappermarknader där du handlar med aktier och du ser exakt hur många som är beredda att köpa till vilket pris och vilket pris som just nu är jämviktspris på den marknaden. Med utbud och efterfrågemodellen i färskt minne så kan vi nu ta oss an den så kallade vattendiamantparadoxen. Det vill säga frågan om varför vatten är så billigt medan diamant är så dyra.
Det första vi kan konstatera då är att det är tveksamt om det är en paradox. När man har en bra förklaring så upphör ju paradoxen att vara paradoxal och gåtfull. Och förklaringen i det här fallet är att tänka på utbud och efterfrågan och framförallt tänka på marginalen som ekonomer uttrycker det. Det vill säga vad människor är beredda att betala för mer vatten än de redan har och mer diamanter än vad man redan har.
Noterat efter fågelkurvan visar den marginella betalningsviljan det vill säga vad du är beredd att betala när du inte har något vatten alls och vad du är beredd att betala när du redan har gott om vatten. Det är därför den lutar neråt. Och har du inget vatten alls så är du sannolikt beredd att betala väldigt mycket för den första litern. Men i en situation där du har god tillgång till vatten så är din marginella betalningsvilja för ännu mer vatten sannolikt ganska låg.
Med diamanter är det ju då precis tvärtom. Det är ont om dem, de är sällsynta. Det är inte lätt eller billigt att tillverka dem. Vilket gör att även om de inte är särskilt användbara så är människors marginella betalningsvilja för sin första diamant. ganska hög och utbudet är då begränsat.
Det här gäller i de flesta situationer och hittills. Men modellen gör då också en prediktion, det vill säga en förutspåelse av hur det skulle vara i situationer där det börjar bli ont om vatten till exempel. Det som kommer hända då är att priset lär stiga.
Om man skulle kunna tillverka diamanter lika lätt som man gör kaffe till exempel så lär priset på diamanter. falla.