Den första filmen om nervsystemet handlar egentligen bara om att svara på de här frågorna. Vad är det centrala nervsystemet och vad är det perifera nervsystemet? Lite grann kommer jag in på frågan, vad gör nervsystemet?
Om vi går tillbaks till när du bara är några veckor gammalt embryo, när organsystemet... man inte har anlagts, när du bara är tre stycken små groddblad så kommer det att bildas ett litet rör som heter nevralröret. Framändan på det kommer att svälja upp och bilda hjärnan. Resten av röret kommer att bilda ryggmärgen.
Här är bara hur det går till. Om detta var den övre plattan. Det finns tre stycken groddblad som bildar alla dina organ, som bildar hela dig. Och på den översta plattan där, den heter ektoderm, så bildas ett litet sånt här, en neuralplatta, och så sjunker den ner.
Men, nu fördjupar vi oss inte i det, utan nu säger vi bara att det har bildats ett litet rör. Och det var det som var neuralröret. Och det gav upphov till hjärnan och ryggmärgen. Nu är ryggmärgen, ligger ju, att det har växt kot.
koter runt själva ryggmärgen. Så att om du tittar på ryggmärgen här så har du lite utskott här som muskler sitter fast i. Och här har du en kotkropp. Men sen har den växt runt.
Så här inne mellan kotorna. Ska man visa där då? Ja, där. Där har du själva ryggmärgen.
Följer man ryggmärgen... som heter medulla spinalis. När den kommer upp här uppe så går den igenom skallbenet. Och då, så när den har gått igenom skallbenet här uppe så heter den inte ryggmärg längre.
Utan då den första biten av hjärnan här. Första biten av hjärnan här, den kallar man den förlängda märgen. Och det heter den medulla... medulla oblongata för den är förlängd oblongata, förlängda märgen hjärnan vet ju också att den är skyddad av skallbenet och så att hjärnan ligger inuti kraniet här där är ju bara där är ju det hålet som förbinder förlängda märgen med själva ryggmärgen förutom att hjärnan är väl När hjärnan och ryggmärgen är skyddad av skallben och koter så ligger det också hjärnhinnor runt den.
Och inuti hjärnan så produceras det vätska. Inuti hjärnan finns det hålrum. Och de producerar en vätska som heter likor eller cerebrospinalvätska.
Och den rinner mellan de här hinnorna runt hela hjärnan och runt hela ryggmärgen. Så det blir som om hjärnan ligger ner och om man sänker ner någonting i vatten så ligger det och flyter. Som också är med och skyddar hjärnan.
Det var det centrala nervsystemet. Det var hjärnan och ryggmärgen. Från hjärnan och ryggmärgen så växer det ut nerver. Och de heter då det perifera nervsystemet.
De här nerverna, här skickas det signaler in till ryggmärg och hjärna. Och det skickas signaler ut. från hjärna och ryggmärg. Det är det enda det perifera nervsystemet sysslar med.
Det är att skicka signaler in och ut. Möjligtvis man kan säga det, och det finns en omkopplingsstation här, men det struntar vi i. Vi säger det. Det perifera nervsystemet, det skickar signaler ut och det skickar signaler in.
På den här bilden så fattas det en del av det perifera nervsystemet. Och det är att det går inte bara ut nerver från ryggmärgen. Där går ut några nerver direkt från hjärnan som heter kranialnerver eller hjärnnerver. Och nu har jag f ått rita dit bara några stycken där som heter kranialnerver.
Du har 31 par ryggmärgsnerver. Där går ut ett par mellan varje kota. Mellan varje kota går det ut ett par ryggmärgsnerver och du har 31 par sådana.
Sen kan de fläta ihop sig. Till sådana här nervfläter som du ser här. Här är ju flätar ihop sig till en stor tjock nerv. Det här som heter ischiasnerven. Som en del av er har känt av.
Att man har lite ont i ischiasnerven. Kranialnerverna. De tar emot och skickar signaler främst till och från huvudet. Och du har tolv par kranialnerver. Ska man hitta kranialnerverna på en sån här järnmodell så vänder man den så här.
De går in här i järnstammen. Här går de flesta in. Och så har du synnerv och luktnerv som går in högre upp.
Och en del andra också. Vad de här hjärnnerverna gör så att de går ju och tar emot och skickar ut signaler till och från huvudet mest. Så att till exempel luktnerv, synnerv, hörselbalansnerv.
Men sen har du tre nerver som bara styr ögonens rörelser. Alltså du ska styra de musklerna som rör ögonen. Och sen har du några nerver som ska styra...
här nere i halsen. Men, där är en hjärnnerv som man måste nämna när man ändå är här. Och det är ju den som heter hjärnnerv nummer tio, som heter nervus vagus. För den letar sig ner i kroppen.
Alltså det normala var ju att när du ska skicka ut signaler till kroppen så går man ju från hjärnan, så går du via ryggmärgen och så går du ut i en nerv. Men, Nervus vagus var ju då att den skickar signaler från hjärnan direkt. Och sen så går den här ut och så går den ner till lungorna och säger till luftrören, bronkorna, att de ska dra sig ihop. Och sen skickar den ner signal till hjärtat och säger till hjärtat att den ska slå långsammare.
Och så går den ner till magsäcken och säger till att den ska avge magsyra och ner till tarmarna att de ska jobba. Sätta lite fart på tarmperistaltiken och så vidare. Men då, så det var centrala nervsystemet, hjärna, ryggmärg.
Perifera nervsystemet, 12 par hjärn, kranialnerver, 31 par ryggmärgsnerver. Och vad gör nervsystemet? Det skickas in signaler till centrala nervsystemet hela tiden.
Det går in från alla... Från till exempel om vi tar huden. I huden har du mängder av sinnesreceptorer.
Du kan känna av att det är varmt och kallt. Du har smärtreceptorer, du kan känna tryck och beröring. Så till exempel när jag tar den här koppen, som inte syns så bra för den var vit. När jag tar den koppen så måste jag ju... För det första så kan jag känna temperaturen på den, jag känner att den var inte jättevarm.
Hade den stått i en ugn så hade jag ju direkt känt att den var varm. Hade den varit alldeles för varm så hade smärtreceptorerna dratt undan. Då hade smärtreceptorerna känt av det. Och då hade det gått in en smärtsignal in. Och redan när den kom in i ryggmärgen så hade den kopplat ut en signal att jag skulle dra undan armen. Så nu kommer vi till det också, vi skickar ut signaler.
Men vi skickar in signaler och det finns alltså mängder med olika sinnesreceptorer i huden. Till exempel bland annat tryckreceptorer. Så att jag vet precis hur mycket jag måste trycka för att jag ska kunna lyfta denna. För att om jag tar till exempel den här muggen och trycker lika hårt så går muggen sönder. När den här muggen här är full med kaffe så måste jag trycka rätt så hårt.
För att annars så får jag inte upp den. Vi skickar in signaler från hyden. Från muskler faktiskt.
Så det finns något som heter muskelspolar som skickar in signaler in här upp till hjärnan som talar om hur muskler rör sig och hur utdragna de är. Det skickas in signaler från ledkapslar. Alltså när jag böjer här så har jag en led här och leden ligger inbäddad i bindväv.
Och i den så sitter det små receptorer som känner av att leden böjs. På så vis så vet ju jag hur jag har min kropp fast jag inte kan se den. Och det har ni alla varit med om någon gång när ni har legat på en nerv här i armen så att det inte går fram några nervimpulser.
Plötsligt känner man inte armen. Man liksom tar i den så här. Så vet ni hur det känns.
Eller om ni har varit hos tandläkaren som kan bedöva en gren av en nerv här. Så man inte... Det här... Det här känns inte. Så nervsystemet skickar in signaler till perifera nervsystemet från sinnesreceptorer i hud, muskler, senor och från kroppens inre.
Där finns alltså sinnesreceptorer som känner av syrehalten i blodet, pH-värde i blodet, som känner av hur mycket stora blodkäll, aorta och några blodkäll här i halsen, hur mycket de är uttängda. Och på så vis så kan hjärnan liksom... avläsa blodtrycket och då skickas det signaler upp till hjärnan alltså om kroppens inre miljö om hur kroppen rör sig och hur omvärlden ser ut för jag har ögon som kan på något magiskt sätt omvandla elektromagnetisk strålning alltså det vi kallar ljus till bilder och jag har öron som kan omvandla vibrationer i luften till nervimpulser som kommer in och så vidare.
Och så har jag luktsinne som kan känna av molekyler i luften och smak som registrerar vissa molekyler i maten. Allt det här kommer ju in till hjärnan hela tiden och det skickas ut signaler från hjärnan hela tiden ut till det perifera nervsystemet. Så när jag ska ta koppen här så skickas det hela tiden signaler ut. till exakt hur de olika musklerna ska röra sig från att öppna handen till att gripa handen.
Men hela processen när jag gör rörelsen så måste det ju komma in signaler som talar om hur rörelsen går. Så det är både en fruktansvärd massa signaler som går in till nervsystemet och som skickar ut signaler. Och var går signalerna ut?
Den ena sakningen är att de går ut till muskler. De går ut i de muskler som jag kan styra med viljan. De kallar man skelettmuskulatur eller tvärsträmmemuskulatur. De styrs från ett st älle i hjärnan.
Från andra ställen i hjärnan skickar man ut signaler till till exempel hjärtat. Eller som skickar ut signaler till att luftrören ska dra ihop sig eller vidga sig. Då är det muskler som sitter i luftrören eller muskler i blodkärl. Och de skickas från andra delar av hjärnan. Men de går ut till muskler och de kan också gå ut till körtlar och säga till att man ska svettas eller man ska skicka ut mjölk om man sitter och ammar.
Eller om man ska skicka ut sprött om man äter och så vidare. Så vad nervsystemet gör är att samla in information från alla olika typer av receptorer, sinnesreceptorer. Skicka ut signaler så att man rör sig och så att det händer saker i kroppen. Och det...
Så där fungerar ju väldigt primitiva djur också. En manet som rör sig. Den har sinnesreceptorer som känner av någonting och den rör sig. Sen har vi ju fått en väldigt, väldigt stor avancerad hjärna. Så vi kan ju sitta och minnas hur det var för tio år sedan när jag badade på min strand.
Och då aktiverar jag samma centra som när jag badade på stranden. Jag kan känna hur det kändes och dra sanden mellan fingrarna. Och hur det till och med kommer att återkalla doften av resros eller något sånt.
Och då aktiverar jag de delar av hjärnan där de här sinnesorganen skickade in sina signaler. Men det får man ta på en annan film. För nu handlade det egentligen bara om det centrala närsystemet. Det var hjärnan och ryggmärgen.
Och det perifera närsystemet var kranialnärvar, tolv par. Och ryggmäsnerver, 31 par.