Då ska vi ta film nummer ett i ekologi och det är en introduktion i begreppet ekologi samt energiflöden i ett ekosystem. Och vi har de här målen. Första målet, känna till kort vad ekologi är.
Nästa, känna till vad ett ekosystem är och kunna ge exempel på det. Efter det, känna till begreppen biotiska och abiotiska faktorer. Efter det, känna till energi och materiaflöden i ekosystem. Nästa mål.
Tja till vad som menas med producenter, förstahandskonsumenter, andrahandskonsumenter och toppkonsumenter. Nästa mål, tja till hur en näringskedja och en näringsväv ser ut. Och till sist, tja till kort hur kolatomens kretslopp ser ut. Och vi börjar med frågan, vad är ekologi? Ekologi är ett begrepp som används inom biologin och det begreppet beskriver samspel mellan organismer och dess närliggande miljö.
Och organismer kan då vara växter, djur eller bakterier. Och det ekologin undersöker det är framförallt det här. Vad är det som avgör vilka organismer som lever vart? Varför ser de ut som de gör? Och hur påverkas de av förändringar?
Och för att det här ska bli lättare så använder vi oss av ekosystem. Och det är ett indelat område i naturen som har tydliga gränser. Det kan vara stort eller litet.
Men syftet med detta är att det ska bli lättare att studera. Och de vanligaste ekosystemen i Sverige det är skog, sjö och hav. Och varje ekosystem består av både biotiska och abiotiska faktorer. Biotiska faktorer det är de som är levande.
Och abiotiska är icke-levande faktorer. Och exempel på en biotisk faktor det är hur djur konkurrerar om plats och mat i ett ekosystem. Och exempel på abiotiska faktorer det kan vara temperatur, nederbörd, p-värde och solljus.
Och varje ekosystem formas av både biotiska och abiotiska faktorer. Och den här bilden visar just det. Så fort något av de här förändras så kommer de andra påverkas automatiskt. Om vi säger att klimatet blir kallare så kommer det att påverka växterna. Det kan vara så att de får mindre ljus. Eller kylan som gör att deras blad dör.
Det i sin tur kan påverka djuren då de får mindre att äta. Och det är ett av många exempel på vad som kan hända i ett ekosystem om någonting förändras. Men varför är det så här då? Jo, det hänger ihop med energiflöden och kretslopp i ekosystem. Därför att varje ekosystem har sitt eget flöde av energi och atomer.
Och det kallas för kretslopp. Och det visar hur energi och atomer flyttar sig mellan olika delar i ett ekosystem. Och de två kanske viktigaste, det är fotosyntes och cellandning.
Fotosyntesen omvandlar solljus, vatten och koldioxid till syre och druvsocker. Och den sker i alla växter. Och cellandningen omvandlar djursocker och syre till energi, vatten och koldioxid. Och det genomförs av alla djur. Och därför är cellandning och fotosyntes varandras motsatser.
Dessutom har vi omvandling av ämnen och atomer mellan vissa växter och djur. Vissa djur äter växter, alltså växtätare. Vi har också djur som äter andra djur, och det är rovdjur.
Det finns också nedbrytare, som oftast är bakterier, svampar och maskar, som tar hand om döda växter och djur. Och se till att alla ämnen släpps tillbaka till jorden och luften. Men att göra ett helt komplett diagram över kretslopp och energiflöden det är svårt. Så man delar oftast upp det i mindre bitar.
Och en del kan se ut så här. Så här har vi den del som gillar förfotsundesen. Det är växterna som tar sin energi ifrån solen. Tar upp vattnet ur marken och kolosid från luften. Det är avalastig syre som släpps ut i luften.
Och druvsocker som lagras i blad och frukt. Här har vi en växtätare som dels äter växterna men som också genomför cellandning. Det innebär att syret i luften plus sockret från växterna omvandlas till energi, vatten och koldioxid.
Och koldioxid släpps tillbaka ut i luften där den igen tas upp av växterna. Längst till höger har vi ett rovdjur. Rovdjuret får sig i näring genom att äta växtätaren men också ifrån syret i luften.
Även rovdjuret genomför cellandning. Här under marken finns nedryttarna. De tar hand om allt dött material från växter, växtätare och rovdjur. Det avvandlas till näringsämnen som kan tas upp av växterna. På så sätt går allting runt i ett kretslopp.
Men det finns också fler kretslopp i ett ekosystem. Det beskrivs med två begrepp. Det är näringskedja och näringsväv.
De beskriver hur näringsämnen sprids i ett ekosystem och omvandlas. mellan djur som äter eller äts av varandra. Och det behövs ett antal nya begrepp.
Och det första är producenter. Och det är den första delen som oftast är växter och bakterier. Och det är de som gärna förefotar. Och binder näringsämnen i blad och frukter.
Efter det kommer förstahandskonsumenter. Och det är djur som äter växter, alltså växtätare. Och de lagrar energin i kroppen i form av muskler och fett. Sen kommer andrahandskonsumenter.
Och det är djur som äter växtätare, alltså rovdjur. Och även de lagrar energin i sin kropp. Och sist har vi då toppkonsumenten. Och det är stora rovdjur som äter andrahandskonsumenterna.
Topp-konsumenten är då alltså det starkaste rovdjuret i ett ekosystem. Och exempel på näringskedja kan se ut så här. Det börjar med producenterna längst till vänster och det är då i alla fall ett gräs.
Det äts av förstahandskonsumenterna som är en gräshoppa. De i sin tur äts av andrahandskonsumenterna som är en groda. Och längst till höger har vi då topp-konsumenten som äter groderna och i det här fallet är det en huggorm. Men eftersom näringskedja är oftast mycket förenklad.
Vill vi honott? Mer detaljerat så använder vi oss av näringsväv. De omfattar oftast fler arter och samband.
Vi kan ha samma art på fler än en plats. Vi har också arter som äter både växter och djur. Och det här är ett exempel på näringsväv.
I det här fallet har vi två producenter. Det är en buske och gräs. Den i sin tur äts av tre olika typer av djur.
Det är rådjur, kandin och gräshoppa. Både rådjur och kandin äts i sin tur av vargen. Gräshoppan äts av både grodan och kråkan. Grodan äts av huggormen.
Och högst upp har vi örnen som äter både rovdjuret, kaninen, kråkan och huggormen. En näringsväv är alltså mycket mer utförlig än en näringskedja. Och till sist ska vi ta lite kort om kolatomen. Därför att kolatomen finns i allt levande på jorden och den är då alltså mycket viktig.
Och den går också runt i kretslopp i ekosystem. Den binds dels av växter i fotsyntesen då den finns i luftens koldioxid. Och koldioxid i sin tur skapas naturligt genom cellandning och nedbrytning av organiskt material. Det bildas också genom förbränning av fossila bränslen. Och det kan se ut så här.
Det börjar med koldioxid som finns i luften. Som tar sig i inneväxterna genom fotosyntesen. Alla djur släpper ut koldioxid igen genom cellandningen.
Koldioxid släpps också ut genom förbränning av fossila bränslen.