Ja då kommer vi till reglering av sockerhalten i blodet eller glukoshalten i blodet. Eller som det står här, P-glukos. För det står det nämligen på de här remisserna när man skickar in till... Laboratoriet, och då är det plasma, glukoshalten i blodplasma. Där kan det stå B-glukos, det gjorde det när jag jobbade som sjuksköterska.
Det betyder att då mäter man glukoshalten i blodet. Det är lite skillnad bara hur man mäter. Men P-glukos, säger en del.
Ja, glukoshalt, varför är det viktigt? Vad händer om P-glukos är för lågt? Ja, det får man inte tveka på.
De flesta nervceller kan bara använda glukos som bränsle. I och för sig i besvält kan de lära sig använda lite annat också. Men annars är det grundläggande så.
De kan bara använda glukos som bränsle. Och om p-glukoshalten blir för låg så blir man medvetslös. Blir den ännu lägre så är man död.
Det är jätteviktigt. Glukoshalten får inte bli för låg, då är man medvetslös. Och blir den ännu lägre så är man död.
Men om den är för hög då? Det är inte bra det heller, för att glukos är lite reaktiv molekyl. Och om man då har för mycket glukos i blodet, mer än vad den behövs för, så reagerar den med vissa molekyler. Och det gör att man på sikt, om man har haft hög glukoshalt under lång tid, så får man skador.
Man vet att diabetiker som ofta har högre glukosvärden får skador på små kärl i till exempel njurar, fötter, ögon och sådär. Så det är inte bra det heller. Vad använder celler glukos till? Ja, det är som energikälla. Den förbränns.
Och vilka celler måste ha glukos? Ja, det är då nervceller. Andra celler kan ju förbränna fett eller aminosyror.
Fettsyror har det som bränsle. Men nervcellerna måste ha glukos. Så här äter vi kolhydrater och om man är ordentlig så ska man äta kolhydrater i form av stärkelse.
Man ska inte äta socker. Men när det tas upp till blodet så är det i form av glukos. Då har vi spilkat sönder stärkelsen.
Då finns det där i blodet. Nervcellerna har speciella glukostransportörer i cellmembranet alltid så de kan ta upp glukos. Andra celler här, de har inte så mycket glykostransportörer i cellmembranet om de inte får signal att de ska lägga ut sådana.
Så de har inte så mycket sådana här. Inte leverceller, det här ska vara en levercell men den har fått en stor plats därför att i levern så lagrar vi upp mycket glykos. Vi gör det i muskelceller också. Så att för att levaren och andra celler i kroppen ska ta upp glukos så måste vi stoppa in små glukostransportörer där.
Nervcellerna har det av sig själv, de har andra glukostransportörer. Ja, så det är viktigt för att förstå den här blodsockerregleringen att man måste ha glukostransportörer där och de här cellerna måste få signal om att de ska slänga ut sådana. Ett viktigt organ när det gäller blodsockerregleringen det är bukspottkörteln, pankreas. Pankreas ligger här uppe och den är kopplad till tolvfingertarmen och pankreas tillverkar bukspott som den slänger ut för att spjälka mat.
Men det är inte den funktionen vi är på jakt efter nu utan man tar en bit av pankreas, jag tar en liten bit av pankreas och tittar på den i mikroskop. Så hittar man att här finns... några öar insprängda i pankreas.
Och han som hittade dem hette Langerhahn. Så de heter de Langerhahnska öarna. Alltså de här cellerna här, de producerar bukspott. Men det är vi inte intresserade av nu.
Utan det är de här Langerhahnska öarna. Och om ni tittar noggrant där så ser ni att det finns två typer av celler. Det här, prickan här är ju cellkärnor och det här är celler.
Det är två typer av celler här i Langerhahnska öarna. Och de kallar man, har man två typer av nodsukklar. Så kallar man det ofta alfabeta. Och det har de fått namn här också va? Alfa-celler och beta-celler.
De här alfa-cellerna, de producerar ett hormon och beta-cellerna producerar ett annat hormon. Alfa-cellernas hormon heter glukagon. Man måste sätta sig ner nästan och skriva upp de här orden.
Glukos på en liten lapp. Glykogen på en liten lapp. Glukagon på en tredje liten lapp.
Och liksom pilla med vad är de här. För glukagon det är ett hormon som har med sockeromsättningen att göra. Betacellerna producerar hormonet insulin.
Bägge de här hormonerna är peptider. Och det betyder ju att man inte kan äta dem. För de spjälkas i så fall sönder i tarmkanalen.
Insulin fungerar såhär, jag lägger en länk till den här filmen på Youtube. Här har du en cell, cellmembran. Här sitter en receptor för hormonet insulin, så insulin kopplar till där.
Och vad som händer i den här cellen är att den stoppar ut fler glukostransportörer här. Och så plockar den in glukos. Så att insulin är ett hormon, det produceras i beta-cellerna. Och vad hormonet gör när det kommer fram till cellen är att det säger till cellen, hur drar du cell? Stoppa ut fler glut-4-receptorer, eller glukostransportörer i cellmembranet.
Och om man lägger ut fler sådana så kommer ju glukos till att rusa in i cellerna och då sjunker blodsockerhalten. Vi ska ju inte ha för mycket socker ute i blodet. Det var ju skadligt på sikt. Och då gör insulin att blodsockerhalten sjunker.
Och insulin gör också detta att den stimulerar levern att bygga om glukos till glykogen. Glykogen var många glukos som sitter efter varandra. Dessutom har insulin andra effekter. Om du tittar här.
Här bygger du glukos. Små enheter byggs samman till större. Glykogen va? Den säger till att man ska bygga aminosyror. Byggs om till protein.
Så står det proteinsyntes. Jaja. Ökat upptag av aminosyror och ökad proteinsyntes.
Så att insulin är med här också och stimulerar uppbyggande. Och den säger till att ökad bildning av fett. Så insulin stimulerar cellerna till att bygga mer fett. De här effekterna är anabola, de är uppbyggande. Okej.
Den här effekten av insulin, att insulin gör att har du mycket insulin i blodet, då blir det också att du bygger upp mer fett. När har du mycket insulin? Ja, det har du när du har hög blodsockerhalt. Så det här är en av...
Effekterna av insulin som diskuteras när man pratar om vikten att äta rätt kost. Äter du kost som höjer blodsockerhalten mycket, då blir det också mycket insulin. Och ett av insulinets effekter är att vi lägger in mer fett.
En annan effekt är att den sänker blodsockerhalten. Vad är det som gör att insulin avges från bruksbrottskörteln? Känns blodsockervärdet av någonstans uppe i hjärnan? Ja, vi känner och vi märker av det, men är det den som säger till signal ner till betacellerna att de ska frisätta insulin?
Nej, det är betacellerna själv. Alltså hög glukoshalt i blodet känner betacellerna av och då slänger de ut insulin. Men det är faktiskt så att betacellerna får signal redan av hormoner från...
tarmen så redan när du äter och det är på gång i grejer nere i tarmen, oj här kommer mat så säger de till betacellerna, nu är det dags att slänga ut insulin för här kommer det att komma en del socker strax även en sån sak som parasympatisk aktivitet från nervus vagus alltså när du äter Så stimulerar ju vagusnerven magsatsproduktion och den stimulerar även att man avger lite insulin. För nu kommer det ju mat snart. Vad händer om celler inte får någon glukos?
Kom ihåg, vad är det som gjorde att glukosen kunde komma in i cellerna? Det var glukostransportörer och det krävs oftast insulin. Insulinet måste komma fram till cellen så den lägger ut det. Så brist på insulin...
Insulin, om man till exempel är diabetiker och inte har något insulin, då kommer ju inte glukosen in i cellerna. Då kommer ju cellerna inte till att få in glukos och då kan de inte förbränna glukos. Och om celler bara förbränner fett. Då det är så här att när celler förbränner fett så ska man också samtidigt förbränna lite glukos.
Man brukar säga att fettet ska brinna i sockrets låga. Det ska bränna lite glukos. och så förbränna fett, för om du inte gör det då bildas det alltså om det inte finns, kommer in något socker till cellerna, då bildas det någonting som heter ketoner och ketosyror och det är något som man brukar testa på diabetiker om de har ketoner i urinen då tyder det på att då har de haft då har inte cellerna fått in glukos ordentligt. Det kan bli ett rätt allvarligt tillstånd för en nyupptäckt diabetiker.
Man har slutat producera insulin i buksportkörteln och så kommer man in på ett sjukhus och har väldigt, väldigt höga blodsockervärden. Sockret kommer inte in i cellerna och cellerna har fått bränna fett hela tiden och då kan de ha bildats väldigt mycket ketosyror. Man kan ha en starkt förskiten syrabasbalans.
Ja, då är vi tillbaka till den här bilden igen. Glukostransportörer behövs för att sättas in i cellmembranet. Men nu skulle jag vilja att ni diskuterar här. Vilka av de här pilarna är det som påverkas av insulin?
När det är mycket glukos i blodet så kommer insulinet till att påverka cellerna så att de stoppar in mer glukostransportörer. Då ökar glukosen in där, den åker in i alla celler och den åker speciellt mycket in i leverceller och där sätts den ihop till sådana här. Och då sjunker glukoshalten här uppe.
Glukagon som produceras av alfacellerna, det är ett annat hormon och det har motsatt effekt. Alltså glukagonet säger till levercellerna, gör om glykogen till glukos. Och sen säger den också till att vi ska bilda glukos.
Den säger till levercellerna, för det görs. Glukagonet avges när blodsockerhalten börjar bli låg. och det sa vi, den fick ju inte bli för låg för då blev man medvetslös och blev den ännu lägre så blev man död så den får inte bli för låg så så fort blodsockerhalten börjar bli låg då avger vi glukagon Och den bryter ner glykogen så det frisätts till glukos. Och för att vara på den säkra sidan så sätter vi igång att tillverka nytt glukos också.
Så vi aldrig ska få tomt på det. Och det kan man göra genom att man gör det från aminosyror. Och den processen att tillverka nytt glukos heter glyko. Där har vi glukos att göra. Neo, ny, genes, tillverka.
Alltså glyko, neo, genes. Tillverka. märka nytt glukos. Och sen höjer den fettsyrehalten i kroppen också.
För då kan celler inte bara bränna glukos, utan bränner man lite fettsyre också. Och det hjälper det till att höja. Så att glukagon höjer blodsockerhalten.
Genom de här grejerna. Vad är det som gör att glukagon frisätts? Ja, det är låg blodsockerhalt. Så fort det är låg blodsockerhalt så frisätter du glukagon.
Och då höjs blodsockerhalten. Det finns fler hormoner som höjer blodsockerhalten. Adrenalin höjer också blodsockerhalten. Och det är ju till exempel vid stresssituationer och sånt så är det viktigt att höja blodsockerhalten.
En del av er har känt av det. Om ni blir väldigt hungriga, ni som känner av att blodsockerhalten är låg, så kan ni bli lite darriga och arga. och sånt och det är att adrenalin avges för att hjälpa till att höja det men även kortisol höjer blodsockerhalt tillväxthormon höjer blodsockerhalt så vi har många olika hormoner som kan höja blodsockerhalten men det är ju för att Vi vill inte bli medvetslösa eller döda. Vi har ett hormon som sänker blodsockerhalten och den är viktig att ha.
För att det är inte bra att gå med för högt. Glykosen måste för det första komma in i cellerna. Och dessutom är det inte bra att gå med för höga blodsockervärden. Så, nu har vi lite pilar här och så ska du bara säga vilken av de här pilarna påverkas av vilket hormon.
Du får gärna pausa filmen så du kan sitta och diskutera med dig själv eller med någon annan. Ja, den pilen att glukos går in i nervceller, den behöver inget hormon för det sker ändå. Den pilen där för att glukos ska gå in i cellerna, det är insulin som gör det. Det är när det är mycket här då ska det gå in där. Och det är insulin som gör detta. När det är mycket där då ska det gå in där.
Den pilen att ta upp glukos från tarmen, det är inget hormon som styr. Utan det är bara när du äter, ju snabbare kolhydrater du äter, ju fortare går det in i blodet. Ju långsammare du äter, då tar det längre tid att spälka sönder dem.
Då går det långsammare in i blodet. Här har vi inget hormon. Det hade varit jättesmart att göra det här.
haft det. Vi kunde ju haft ett hormon där som stödde sig att oj nu har du ätit för snabba kolhydrater, nu tar vi upp dem lite långsamt så. Det hade varit jättebra, men det har vi inte. Så det är bara att det ösar in så fort det går. Här har vi ett hormon då vi klipper sönder glykogen till glukos och släpper ut i blodet och det hormonet heter glukos. Glukagon, ja.
Det är glukagon som gör det. Kan ni säga något fler hormoner som hjälper till här? Adrenalin gör det också. Man kan säga kortisol, fast den gör inte så mycket där att den hjälper till att höja blodsockhalten. Och tillväxthormon också. Sammanfattningen är, för hög glukosalt i blodet ger på lång sikt skador.
Det är inte bra. Har man för hög. Man blir av med vätska också.
Men det kan vi ta sen. För låg glukoshalt. Då kan man bli medvetslös. Och man kan till och med dö.
Nervceller. Och det beror på att nervceller nästan bara använder glukos som bränsle. Så finns det inte glukos. Så kan de inte jobba.
Celler tar upp glukos via glukostransportörer och insulin säger till celler att lägga ut sådana glukostransportörer i cellmembranet. Så att insulin sänker glukoshalten. Genom att cellerna tar upp mer socker. En del säger att de har lärt sig att insulin fungerar som nyckeln som öppnar cellerna så att glukosen kan komma in.
Det är rätt. Men då måste man också vidga den kunskapen till lite mer noggrant. nyckeln insulinet kommer dit kassa in i en receptor se till att cellen lägger ut mer glykostransportör och så att det åker in glykos i cellen men det sker andra effekter också.
Insulinet gör ju att glukos byggs om till glukogen, men den säger till att vi bildas mer fett i cellerna. Den säger till att man tar upp mer aminosyror och ökar proteinsyntesen. glukagon har motsatt effekt den höjer blodsockerhalten den klipper sönder glykogen och frisätter glukos och det finns även andra hormoner adrenalin, GA och kortisol som höjer blodsockerhalten