Allt det som vi människor får i oss på olika sätt måste transporteras runt till kroppens olika delar. Därför behövs det ett cirkulationssystem. I den här videogenomgången kommer det framförallt att handla om hjärta, blodkärl och blodtryck och hur de fungerar tillsammans.
Vi börjar med att titta på en översikt över cirkulationssystemet. Den här bilden behöver du inte rita av, det kommer annat som du ska ta till dina anteckningar så småningom. Bakom bröstbenet här sitter hjärtat som pumpar runt blodet i kroppen. I den här bilden har blodorderna med syrerikt blod färgats röda medan det blåa symboliserar syrefattigt blod.
Alla däggdjur, fåglar och många reptiler har vad som kan göra att blodet är rött. Det kallas för ett dubbelt kretslopp. I det lilla kretsloppet pumpas blod från hjärtat till lungorna där det syresätts. I det stora kretsloppet pumpas det syresatta blodet ut i resten av kroppen. Och nu har det blivit dags för dig att ta något.
till dina anteckningar också. Vi börjar med att skriva ett dubbelt kretslopp här och så ritar jag ett litet hjärta här också. Men rita inte av det än för jag kommer att göra lite förändringar i det. Först ritar jag in lungartären här som leder syrefattigt blod från hjärtats högra kammare upp till lungorna.
Detta är alltså det lilla kretsloppet. Ja, den högra kammaren hamnar till vänster i bilden eftersom den sitter på högra sidan av kroppen. Och vi ser det hela framifrån.
I kapillärerna i lungorna syresätts blodet och färdas sedan tillbaka till hjärtats vänstra förmak via lungvenen. Hjärtats vänstra kammare pumpar ut blodet via aorta, den stora kroppspulsorden, ut. i resten av kroppen. Nu har vi alltså kommit till det stora kretsloppet, då det syrerika blodet kommer ut i kroppen. Syret förbrukas i kapillärerna, och det syrefattiga blodet leds tillbaka till hjärtats högra förmak via hålvenen. Därifrån går det vidare in i den högra kammaren, och så fortsätter kretsloppet om och om igen, tills man dör.
Och nu kan du ta och rita av den här bilden också, för nu är jag färdig med den. Vi ska nu ta och titta lite närmare på hjärtats anatomi. Här visar jag först upp hjärtat i genomskärning och alldeles strax blir det lite för dig att anteckna också.
Men först ska jag visa att vi har hjärtats högra förmak här. Och därifrån leds alltså det syrefattiga blodet in i högerkammare och så via lungartären här ut till lungorna för att syresättas. Det syrerika blodet kommer in i vänster förmak via lungvännarna här, in i vänsterkammaren och sen vidare ut i kroppen via aorta här. Nu blir det som sagt lite grann för dig att rita också men jag vill varna att här i ovan kanten kommer jag att sudda och lägga till lite grejer. Så rita bara med blyats än så länge så kan du sudda om det behövs.
I alla fall, syrefattigt blod kommer in via hålvenen i höger förmak här. Därifrån pumpas det in i högerkammaren förbi segelklaffar. De här klaffarna fungerar som en slags backventil som hindrar blodet från att rinna tillbaka in i förmaket. När kammarna drar sig samman så pumpas blodet ut via lungarterren.
Även vid ingången till lungarterren sitter det ett par klaffar fickklaffarna som hindrar blodet från att rinna tillbaka in i kammaren. Blodet som nu har blivit syresatt och ljusrött kommer så småningom tillbaka in till hjärtat via lungvenen och in i vänster förmak. Blodet pumpas även här förbi segerklaffar och nu in i vänster kammare. Från vänster kammare pumpas blodet ut i aorta. Också vid ingången till aorta sitter det fickklaffar för att blodet inte ska rinna bakåt in i kameran.
Några ord om kransarterrar och hjärtsäck också. Hjärtat är en muskel som behöver mycket syre och näring. Kransarterrarna, det är de arterrarna som förser själva hjärtmuskeln med det här. Du kan se några kransarterrar här och här.
Hela hjärtat sitter omslutet av en hjärtsäck i bröstkorgen. Nu ska vi prata lite grann om hjärtslagets fysik och då blir det några termer som jag vill att du ska lära dig och skriva ner i dina anteckningar. Den första är slagvolym och det är helt enkelt den volym blod som pumpas ut från hjärtat vid varje slag.
För en normal vuxen man är det ungefär 70 ml men det här kan öka vid kroppshandsträning. Det kan också variera ganska mycket beroende på individ och hur pass vältränad man är. Minutvolymen nu är den volym blod som pumpas ut på en minut.
Vid vila är minutvolymen ungefär 5 liter per minut. Sista begreppet som jag vill att du ska ha koll på är hjärtfrekvensen och vilopulsen. Hjärtfrekvensen är antal slag på minut och vilopulsen är just hjärtfrekvensen vid vila.
För en vuxen person är det cirka 60 slag per minut men det varierar också ganska mycket från person till person och hur pass vältränad man är. Nu måste jag prata lite grann om hur hjärtat slår också. Den här bilden till höger behöver du inte rita av, utan jag kommer mest att använda den som en illustration för vad som händer när hjärtat slår.
Men först ska du lära dig vad impulsscentrum är. Det är en liten nervknut som sitter vid det högra förmaket. Det skickar ut signaler som koordinerar hjärtats sammandragning så att de sker i rätt ordning. Förmak först och kammare sedan.
Därför kallas impulscentrum också för hjärtats pacemaker. Impulscentrum skickar ut de här signalerna helt spontant, men det påverkas också av hormoner och nervsignaler så att hjärtat till exempel kan slå snabbare vid kroppsansträngning. Nu ska vi i alla fall titta på hjärtslaget och vi börjar med systerle, hjärtats arbetsfas. Då drar sig kammarna ihop och i ärlighetens namn så drar de sig samman ganska mycket mer än vad som visas i den här bilden. Men du ska i alla fall lägga märke till att då stängs segelklaffarna och den enda utvägen för blodet är förbi fickklaffarna ut i artärerna här uppe.
Efter detta kommer diastolen som är hjärtats vilofas. Du kan se i bilden här att då drar sig förmaken samman och blodet pumpas in i kamrarna förbi segelklaffarna. Fickklaffarna stängs på grund av blodtrycket i artärerna.
Blodtryck, ja, det är det tryck som blodet utövar mot blodkärlens väggar. Det systoliska trycket är trycket under hjärtats arbetsfas och det diastoliska trycket är trycket under vilofasen. Av gammal tradition mäts blodtrycket i den annars helt förlegade enheten millimeter kvicksilver. Normalt tryck är 115 över 70, där 115 är det systoliska trycket och 70 det diastoliska trycket. Men det är alltså blodtrycket.
Vid vilade här, vid kroppsansträngning kan det vara mycket högre än så. Nu ska vi ta och titta närmare på de olika typerna av blodkärl, nämligen artärer, kapillärer och vener. Vi börjar med artärerna. Artärer är alltså blodkärl som leder blodet bort från hjärtat.
Om du inte har lärt dig det redan så vill jag att du också skriver ner att aortan också kallas för den stora kroppspulsorden. Artärerna är relativt tjocka och med relativt mycket muskler för att kunna motstå det höga trycket i dem. Om vi rutar upp en artär. Här i genomskärning så ser den ut ungefär så här.
Längst inne har vi ett lager av epitelceller. Det är omslutet av ett ganska tjockt lager glatt muskulatur som då kan hålla tillbaka det höga trycket från hjärtat. Allt sammans är omgivet av ett lager med bindväv.
Arterierna förgränar sig till mindre och mindre arterier och så småningom till tunna kapillärer. De är mycket smala ungefär, lagom stora för att släppa igenom en röd blodkropp i taget. Kapillärerna är endast omgivna av ett enda tunt lager epitelceller så jag bryr mig inte om att rita ut det här. Men genom det här tunna lagret kan gaser och näringsämnen diffundera ganska fritt.
Kapillärerna bildar ett tätt nät genom hela kroppen. Det är så tätt att ingen cell befinner sig mer än 130 mikrometer från en kapillär. Kapillärerna har också en stor tvärsnittsyta vilket gör att blodtrycket sjunker i dem. Efter att ha lämnat av syre och näringsämnen och istället tagit upp koldioxid och avfallsprodukter samlas kapillärerna i större och större vener.
I dem är också blodtrycket lågt. Därför behöver venerna inte vara lika tjocka som artärerna. Annars är de uppbyggda på i princip samma sätt, med ett lager epitelceller innast, följt av ett lager glatt muskulatur och allra ytterst ett lager bindväv. Men muskulaturen är alltså avsevärt mycket tunnare i venarna än i artärerna. Eftersom blodtrycket är så lågt i venerna så krävs det lite specialtryck för att driva fram blodet i dem.
I venerna sitter det klaffar med jämna mellanrum. Klaffar som på samma sätt som hjärtat hindrar blodet från att rinna baklänges. Vi tar och ritar upp en ven här till höger. Nu kommer jag att rita ganska mycket här nedanför också, så se till att lämna plats här i dina anteckningar också. Nåväl, vi tar och ritar in lite klaffar också här och här.
Nu skriver vi också såhär att muskelrörelser driver blodet framåt. Hur går det till då? Jo, vi tar och lägger till lite muskler här kring venen. Nu blir det lite animationer, så vänta lite med att rita tills jag säger till. När muskeln drar sig samman trycks venen ihop.
Så här. Det här kan du faktiskt också rita av nu. Det som händer då är att den vänstra klaffen stängs här borta och hindrar blodet från att rinna bakåt.
Det enda sättet som blodet kan rinna på är framåt genom den högra klaffen som öppnas. Till sist skriver vi då så här att venen trycks ihop, klaffen öppnas och blodet trycks framåt. Och därmed har du nu fått en översikt över hela människans blodomlopp.