Pragmatismen är väl kanske inte en renodlad lärande teori, det är också delvis en filosofi. Det betonar vikten av att utveckla dels eleverna och kursdeltagarna, men dels också samhället i stort. En annan sak som kännetecknar pragmatismen är att man anser att elevernas eller kursdeltagarnas egna erfarenheter och deras vardag är mycket viktiga delar i lärandet.
Så att prov, undervisning och uppgifter och prov ska bygga på och använda begrepp och föremål som finns i deltagarnas vardag. Annars blir det för abstrakt. Och begreppet kunskap definieras som någonting som eleven eller kursdeltagarna har direkt nytta av. Ta av i det egna livet.
Det går inte heller att skilja teori från praktik. Teori och praktik är alldeles för intimt förknippade med varandra så det går inte att föra någon abstrakt akademiskt resonemang om att man kan skilja teori från praktik. Det ena förutsätter det andra och de är oskiljbara.
Utbildningsuppgift enligt pragmatismen är att förbereda eleverna eller kursdeltagarna för samhället. Språk och kommunikation är viktiga i undervisningen och som jag sa tidigare, det får inte bli för abstrakt. Eleverna måste engageras i undervisningsmaterialet, annars sker ingen djupare inlärning. Det räcker inte med att eleverna eller kursdeltagarna kan upprepa fakta. De måste utvecklas.
Det handlar om att kittla deras fantasi med utgångspunkt i ett problem. Så eleverna lär sig mest när de möter ett problem. Det här problemet diskuterar man och försöker lösa.
Information och fakta används naturligtvis för att lösa det problemet. Men målet är inte att plugga in dessa fakta utan att komma fram till en lösning på det här problemet. problemet.
Går vi vidare. Det sociokulturella perspektivet. Här vill jag inledningsvis säga att det sociokulturella perspektivet kallas ibland även kulturhistorisk teori. Och på engelska så kallas den ibland för social cultural theory. Ibland så kallas den för cultural historical theory.
Jag tror det beror på att kärtbarn har många namn. Så att om du när du surfar på internet och letar efter information om sociokulturella teorier och begrepp. Om du stöter på begreppet kulturhistoriskt teori så kan det vara samma sak.
Det som kännetecknar alla dessa olika inriktningar eller varianter är att de bygger ursprungligen på texter och teorier från en ryss som heter Vygotsky. Han var biolog men han var också intresserad av det kulturella, alltså det sociala kontextet. Och det är också det som är kännetecknande för det sociokulturella perspektivet.
Just det här att man tar in det kulturella, det sociala. Man fokuserar på betydelsen av sociala och kulturella historiska sammanhang för lärandet. Och det var också en motreaktion mot behaviorism. Och fokuserar hur elever eller kursdeltagare utvecklar kunskap som är kulturell. Som till exempel det här med att kunna lära sig att läsa.
Inom det sociokulturella perspektivet använder man begreppet appropriera. Och det handlar om hur människor tar till sig medierande redskap. Så appropriering är den process då vi lär oss någonting och då vi börjar använda redskap. Ett exempel på redskap kan ju vara språk. Så att om du lär dig tyska då blir det ett redskap för att bättre.
bättre kunna handskas med och kommunicera i den dyskspråkiga världen. Mediering är en annan term som används inom det sociokulturella perspektivet. Det handlar om hur människor använder redskap för att förstå världen. Det finns det språkliga, abstrakta men det finns också materiella redskap. Vi förstår alltid vår omvärld via dessa redskap.
Om vi backar några minuter. Ni kommer ihåg när jag pratade om behaviorismen. Då sa jag att läraren står för stimulus och eleven tar emot detta. Alltså det är liksom en rak kedja.
Från lärarens mun så går det rakt in i elevens hjärna. Och det blir ny kunskap i elevens hjärna. Det tycker inte anhängarna av det sociokulturella perspektivet.
De resonerar så här att det är alldeles för enkel modell. Det är nämligen så att all kunskap går via ett redskap. Så att om läraren pratar då använder läraren språket.
Språket blir ett medierande redskap. Så kunskapen går från läraren till eleven via ett redskap. Så mediering handlar om hur människor använder redskap för att förstå saker och ting och lära sig saker och ting.
Och mediering kan då ske indirekt eller direkt. Inom det sociokulturella perspektivet är man också snabb att poängtera att varje språk har en social historia, en sociogenes. Och det är dessutom i kommunikation med andra som vi utvecklas och skaffar oss ny kunskap. Genom att kommunicera blir vi medlemmar i en kultur och vi förstår hur denna kultur uppfattar världen.
Kunskap är inte teologi. teoretisk eller praktisk utan alltid både och. Ett annat begrepp som förekommer inom den sociokulturella teorin det är det här med den proximala utvecklingszonen. Vad är då det? Jo, det är den zon där man är nära att lära sig något.
och där en insats av en förälder, en lärare eller motsvarande skulle kunna vägleda så att man lär sig det här. Jag ska se om jag kan komma på något konkret exempel. Säg att du har lärt dig och du är ett barn och du har lärt dig att...
åka på en sparkcykel och nu vill du lära dig att cykla. Då finns ju den här nya kunskapen, den här nya förmågan att kunna cykla finns ju inom räckhåll för dig. Det finns inom den proximala utvecklingszonen. Du kan utvecklas i den riktningen.
om du får hjälp av en förälder eller någon annan, en kompis. Jag vill också ta upp begreppet scaffolding. Det är ett engelskt uttryck.
Om du läser engelskspråkig pedagogisk litteratur kan det hända att du ibland stöter på begreppet scaffolding. Det betyder helt enkelt vägledning eller stöd. När man lär ett barn att cykla så ger man barnet stöd i utvecklingen.
Då handlar det alltså om scaffolding. Ett annat begrepp är situerat. Allt lärande sker i ett konstigt. kontext anser anhängarna av det sociokulturella perspektivet.
De brukar prata om situerat lärande. Allt lärande är situerat. Format av samhället och det kontext som gäller just då vid undervisningstillfället. Ja, sista bilden då. Varför är det då bra att känna till alla dessa lärteorier?
Ja, kunskap om de här lärteorierna och vad de innebär är ju till hjälp när du ska planera och genomföra och utvärdera undervisningsinsatser. Och givetvis finns det inte en... En teori eller en lärmodell som passar för alla. Och därför är det viktigt att du själv bestämmer dig för vad du tror skulle kunna fungera bäst i just ditt sammanhang.
Så ovanstående teorier och begrepp hjälper dig att fatta beslut om hur du ska göra. Och dessutom kan de hjälpa dig när du ska berätta om din utbildningsplan för andra. Tack ska du ha.
Lycka till med studierna. Hej så länge.