Transcript for:
Beroende och hjärnans kemiska mekanismer

Nu hade man en råtta som man hade stoppat ner ett... tunt glasrör. Det är ganska fantastiskt att en råtta springer runt här och kan ha sex om det heter det när det gäller råtta. Jag vet inte riktigt.

Och med jämna männen så tog man den här råttan och så drog man upp och så tittade man hur mycket dopamin som det fanns i blodet. Alltså en signalsubstans som serotonin, noradrenalin, alltså den här kemin i hjärnan som hjärnan pratar med andra celler med. Och så tog man in den här lilla råttan här.

Det var en hanråtta. Vi kan kalla det här bara att det här är hundra. Ett mått på hur hög konstration det är.

Så såg det ut så här, så. Och så stoppade man in då den här. den här råttan i en bud. Han förut hade haft sex. Då började det röra sig lite grann.

Så bad man in en parningsvillig hona. Och så parade de sig. Och så gick han och la sig här borta.

Det här experimentet har man gjort om med massor med däggdjur. Och massor med gånger. Och man får egentligen alltid samma svar.

Man dubblerar det naturliga som finns hos oss från början. Vi vaknar inte upp på morgonen och det är helt utslaget. Utan vi har en viss dopamin. Och här emellan ligger allting. Alla naturliga belöningar.

De ligger emellan. En dubblering. 100%.

Vi tar samma råttan. Ingen hona. Men amfetamin.

Då fick man det här svaret. Ner här. Och det här är verkligen... The main problem.

Att det där bjuder naturen på. Det här bjuder konstgjorda ämnen på. Och då kan man säga amfetamin.

Det som ger högst utslag i belöningsjärnan. Men alldeles in under här ligger kokain, heroin. Många av de här grovt.

Men alkohol hos alkoholister ligger högt upp. Nikotin ligger högt upp. THC, alltså cannabis. Alla beroende. Beroendeframkallande medel ligger ovanför det här.

Det är viktigt att förstå. LSD och svamp ligger här nere. De är inte beroendeframkallande. Det är en klassisk bemärkelse.

Men vi pratade lite grann om det förut. Det innebär att spel, sex, matmissbruk ligger här nere. Det känns som att man måste förstå om man jobbar som jag med det. Eller om man har tillståndet själv. Förstå att det går inte riktigt bara att snacka sig bort ur det här.

Här kan man verkligen tänka sig normala terapeutiska modeller. Men här är det liksom någonting annat. Och här har vi liksom...

Man skulle kunna säga att det är största misstag, människans frontalober som kan ta oss till månen och nu håller på att förstöra hela jorden. Som gör att vi kan tänka ut saker, men där sitter inte sjukdomen. Då skulle cigarettgrejen vara perfekt.

Man köper paket cigaretter, rökning dödar. Jag hade sett någon som går tillbaka och tänker, hur fan får ni sälja det här? 65 kronor för det farligaste som finns.

Nikotin i rökform kommer döda en miljard människor de närmaste hundra åren. Det är etta på VOs lista. Mycket farligare än alla krig, all svält, all liv, allting. Så där sitter det inte.

Då skulle vi kunna använda det eller sätta in en annons. Det är dumt att dricka alkohol. Det sitter inte här utan det sitter verkligen mitt emellan. Och här har vi den här belöningsjärnan.

Man kan ibland säga att mellan 5 och 10 procent av en befolkning går ifrån att pröva en drog. Om vi tar alkohol i Sverige så är det ungefär 90 procent som prövar alkohol. Och vi säger att av de som har prövat ungefär 10 procent, siffran ligger ofta kanske lite mindre, utvecklat beroende. Vad är det som gör att man går hela den här vägen?

Och då kan man ändå säga att det viktigaste, jag behöver inte skriva upp det, det viktigaste är faktiskt genetiken. Att har man en, och det visar man med en adoptionsstudie från 30-och 40-talet, var den biologiska pappan alkoholberoende så ökade risken. Det är på sätt och vis ett spektrum för att man börjar och dricker mer och mer.

Den senaste DSM, huvudställda diagnosen, har det här spektrumtänkandet lätt, måttligt svårt. Pedagogiskt har det varit jättebra när jag jobbar med någon. När någon kommer och så sitter jag och pratar med dem.

Och så har de druckit för mycket i något sammanhang eller är lite oroliga. Så kan jag säga att det är en jättelång resa från att dricka lite för mycket till att ligga på parkbänken. Det kan vi hålla med om. Att jag sen tycker att de har kommit så långt och de tycker att de har kommit så långt.

Det behöver vi inte prata om i början utan de har gått på den vägen. Sen i min värld så finns det ju också en väldigt tydlig point of no return. Har man väl utvecklat ett väldigt tydligt starkt beroende då är det... Då får man behandlingsmässigt välja att fortsätta dricka.

Men man kommer aldrig tillbaka till vad det var tio år tidigare. Det är en del av hjärnan som vi får ett utslag i. Som vi inte har svårt att handskas med.

Det är en primitiv del av hjärnan. Man brukar använda begreppet som kidnappar hjärnan. Istället för att välja...

äta god mat, handla om sina avkommor och göra ett bra arbete så är det absolut viktigaste nu för den kidnappade hjärnan att få alkohol eller nikotin eller kokain. Om man har de två punkterna, att man har kontrollförlusten, att man väl börjar dricka, så dricker man ofta för mycket. Och man försöker sluta, man försöker få ordning på det, man tar vita väcker och...

Men inte förordning på det då. Då handlar det väldigt ofta om ett beroende. Och då går det inte att gå tillbaka och lära sig dricka lagom. Så att man ska ändå ha en viss kontroll för att lyckas med att kontrollera kan man säga.

Många länder vill ju legalisera cannabis till exempel. Ja men cannabis och alkohol ligger väl ungefär på samma nivå. Det vill säga att ungefär 7-10% av de som prövar regelbundet blir beroende.

Sen har vi nästa grupp och det är heroin, kokain och amfetamin. Det ligger ungefär på 15% av de som prövar regelbundet. Och sen har vi det som ligger uppåt, nikotin, 40% och neråt, benzodiazepiner, 3-4%. Så heroin har mycket sämre behandlingsresultat över hela jorden. Det är mycket svårare att sluta med.

Hur kan man bli fri? Eller hur kan man få ett bättre liv om man egentligen har gått för långt? Om man är i ett starkt beråd. Ett är att söka hjälp.

Att det finns bra... Det är väldigt många som tror att det har varit rätt många personer som har vuxit upp med en alkoholiserad pappa. Och sen har de kvinnor som träffat två, tre alkoholiserade män. En del har till och med hunnit få barn.

Och så liksom ingen har blivit frisk. Och många liksom, även när jag är i psykiatrin, tycker att det är så hopplöst. Men i själva verket har beroende väldigt bra siffror. Bättre än väldigt många andra psykiatriska tillstånd. Det viktigaste är att man börjar med någonting, inte riktigt vad man börjar med.

Sen vet vi att det är fyra olika behandlingsmetoder som har evidens. Det finns många undersökningar som talar för att de fungerar. Det är bland annat 12 steg som vi har varit inne på lite grann. Det är motiverande samtal som är en modell att motivera personer att gå ett steg till. Det är KBT i grupp.

eller återfallspreventionstänkande. Det har jag på mycket med mindfulnessbaserat återfallsprevention. Det är också någonting som du har startat upp.

Och så är det läkemedel. Och de här fyra har ungefär samma... Lika god eller lika svag effekt. Man kan inte säga att ett av de här är bättre. Det tycker jag är skönt som behandlare.

Börja med en. Då har vi flera andra att ta till. Har du inte druckit någonting på två år.

Då är det ungefär 90% som inte gör det sen igen. Egentligen handlar behandling om att skjuta återfallet framför sig. I två år.

Då är man nästan hemma.