Innan vi nu ska försöka formulera all den viktigaste fakta ni behöver kunna inför nationella provet i kemi. När man pratar om kemi brukar man prata om materier och vad som bygger upp materier. Då pratar man om atomer.
Nu vet du hur en atom är uppbyggd. En atom är uppbyggd av en atomkärna som består av positiva protoner och oladdade neotroner. De är alltså i kärnan. Runt kärnan har vi olika elektronskal. Elektroner är negativt laddade partiklar.
Det första elektronskalet som är närmast kärnan kallas för k-skalet. Där får du plats. två stycken elektroner.
Efter det är L-skalet och då får det plats åtta elektroner och sen fortsätter det alfabetisk ordning. Elektronerna som är i det yttersta skalet kallas för valenselektroner. Och det atomerna vill är att de vill ha fullt yttre elektronskal.
Då är de liksom nöjda. De enda som har ett fullt yttre elektronskal i periodsystemet är ädelgaserna, till exempel helium, neon, argon. Ädelgaserna vill ojärna reagera med andra ämnen. Medan andra atomer vill gärna reagera med andra för att uppnå uppnå ädelgasstruktur.
De kan göra det på olika sätt. De kan till exempel dela på elektroner med andra ämnen och bilda så kallade molekylbindningar. Till exempel har vi vatten som består av syre och vätet som delar på elektroner. Medan vissa ämnen kommer att ta elektroner eller ge bort elektroner helt och hållet och då blir de så kallade joner.
Till exempel har vi halogenerna som är bland annat klor. De har sju stycken elektroner i det yttre skalet och de vill gärna ha åtta. Vad kommer de göra då? Jo, det lättaste är att ta upp en elektron. När den tar upp en minusladdad elektron så kommer den totalt sett bli minusladdad.
Men om en atom istället bara har en eller två stycken elektroner i yttre skala då kommer den istället att ge bort elektronerna och då kommer den bli positivt laddad. Joner binder till varandra med så kallade jonbindningar. Så en jon kommer vara plusladdad och en jon kommer vara minusladdad och då attraherar de varandra.
En molekyl är när flera olika atomer sitter ihop med så kallade molekylbindningar. Men vi har också kemiska föreningar som också är en typ av molekyl. Men då måste det vara olika typer av grundämnen som sitter upp.
Till exempel så är vatten en kemisk förening, alltså H2O. Så vi har väte och syre som sitter upp, det är två olika grundämnen så då är det en kemisk förening. Medan syrgas, alltså O2, det är bara en molekyl, inte en kemisk förening. Blanda inte upp kemiska föreningar med blandningar. För blandningar...
Det kan vara fler olika kemiska föreningar som är lösa tillsammans men de sitter inte ihop kemiskt med varandra. De har inga bindningar till varandra och då är det bara en blandning. Ett exempel på det är till exempel luft där vi har fler olika kemiska föreningar eller en lösning. Tavsvatten är också en lösning med fler olika ämnen i. Legering är när man sammanfogar olika metaller med varandra för att uppnå vissa egenskaper.
Till exempel att det ska bli starkare. Messingen till exempel är en legering och det är ju inte en kemisk förening. Medan till exempel socker, salt, kemiska föreningar, olika sätt att rena vatten.
Till exempel att du tar upp ett glas med vatten från en sjö och du renar det här. Då kan du börja med att låta det stå ett tag för då kommer det sedimenteras. Då kommer de tunga gruspartiklarna att falla till botten efter ett tag.
Då kan du dekantera. Det innebär att sett du tar av glaset så häller du över vatten i ett annat glas. Men det här leran som är längst ner låter du vara kvar i glaset.
Då har du dekanterat. Sen kan du också filtrera lösningen till exempel med ett kaffefilter. Då får du också bort några av de största partiklarna.
Om du får bort vissa gifter kan man också hälla i aktivt kål så att det gråter de här gifterna. Om du vill separera till exempel salt från vatten då kan du destillera vattnet. Då kokar du upp vattnet och sen leder du vattenången via ett rörd ner till en annan behållare.
För att vatten har ju en lägre kokpunkt än vad saltet har så då kommer man separera på det sättet. Destillering är också en metod man använder till råoliga fraktionerad destillation. Då får man ut... olika ämnen från råoljan för att man utnyttjar att olika ämnen i råoljan har olika kokpunkter.
Så då kan du få ut till exempel bensin, diesel, gasol vid olika kokpunkter. Kolets kretsopp är jätteviktigt och det brukar man prata om att i luften så har vi en del koldioxid och växterna kommer ta upp koldioxid via fotosyntesen. Då är det viktigt att ha koll på vad fotosyntesen är.
Fotosyntesen är när växet tar upp koldioxid, solljus och vatten via rötterna. och så omvandlar de det här via fotosyntesen till syrgas och till glukos. Djuren kommer i sin tur äta växterna och kommer utföra så kallad cellandning. Cellandning är när vi djur andas in syre och vi äter glukos och omvandlar det här till energi.
Koldioxid andas ut och vatten blir också en restprodukt. Så cellandning är i princip fotosyntesen baklänges. Så vi djur får ge oss kol från växterna genom att det finns kol i glukos. Vi andas ut en del av kålet som koldioxid men en del kommer lagras i kroppen. När vi dör så kommer nedbrytare ta hand om det här kolet.
Men under vissa specifika förhållanden under högt tryck och väldigt mycket värme så kan det bildas råolja, stenkoll och naturgas. efter miljontals år. Det här är meningen att det ska vara bundet i marken.
Vi människor borrar upp det här och använder det till fabriker, till bilar och vi förbränner det här. Det kommer ut extra mycket koldioxid i luften. Det blir förstärkt växthuseffekt. Det leder till att jorden blir varmare. Havsisarna smälter.
Havsnivån stiger. På vissa områden kan det bli torka. På vissa områden kan det bli extrema översvämningar istället. Nu tar vi kvävets kattrapp som också är jätteviktigt. I luften har vi mestadels kvävgas.
Växterna vill ha kväve för att växa men de kan inte ta upp kvävgas från luften utan de samarbetar med bakterier som lever i deras rötter. De här bakterierna kan kvävefixera. De kan ta kvävgas och göra det till kväveföreningar som växterna kan ta upp och som takt får bakterierna lite glukos från växeln.
Det är en symbios. Djuren äter växterna och får i sig kväve på det sättet och djuren kommer att bajsa och kissa ut mycket kväve så att det kommer tillbaka till jorden igen. Blickstar kan också göra...
kvävgas att gå till och bli kväveföreningar. Ett problem vi brukar prata om är att vi människor använder mycket konstgötter i våra jordbruk. Och då är det väldigt mycket kväve och fosfor i det här. Och det är bra för växterna, men mycket av det här överskottet kommer att, med regnvattnet, att rinna till våra vattendrag. Och det kommer bli så kallad övergöring.
Det blir för mycket näring i våra sjöar och hav. Och det här tycker alger om. Så det blir så kallad algblomning.
Algerblomning kommer leda till syrebrist på bottnar och att de släpper ut mycket giftiga ämnen så att hundar och litnader kan dö. På fosforns kretslopp kan man prata om att det finns fosfor i berggrunden som växterna tar upp och vi får i oss fosfor och vi bajs och kissar ut fosfor. För mycket fosfor är inte heller bra, det kan också leda till övergöd.
pH-skalan går från 0 till 14 där pH 7 är ett neutralt pH-värde. Det är till exempel vatten och allting som är under 7. räknas som sur, alltså en syra, och allt över 7 i basis. Det som kännetecknar en syra är att den avger mycket vätejoner. Det som kännetecknar en bas är att den avger mycket hydroxidjoner, alltså OH-. Blandar du en syra och en bas så blir det en så kallad neutralisation.
Då kan det bli ett neutralt pH-värde och det bildas ett salt och vatten. Det kan ske försurning i våra sjöar när vi släpper ut mycket svavodioxid från fabriker och bilar. Då hamnar det i atmosfären, det regnar ner och då blir det surt i sjöar och hav.
Det är dåligt för den biologiska mångfalden för att växter kan inte leva lika bra i sura miljöer. Det kan också bli försurning när havet tar upp mycket koldioxid och då bildas koldyxan vilket då sänker pH-värdet. Fördelen med aluminium är att du kan återvinna det hur många gånger som helst. Det är vattentätt material. Du kan använda det till väldigt många olika saker som bilar, flygplan.
Nackdelar med aluminium är att det är extremt energikrävande att tillverka på nytt. Det går att 95% mer energi att tillverka på nytt än att återvinna det. Det är giftigt att utbryta bauxit som man gör aluminium från. Plast är bra för att det är billigt och det är lätt men det är dåligt eftersom att det släpps ut gifter från plast. Och att om det handlar i naturen så tar det jättelång tid att bryta ner så att många djur kan skadas.
Och... Och det släpper ut mycket växthusgas när man tillverkar plast. Papper tillverkas från träd och är en förnybar resurs. Det är positivt.
Om du planterar nya träd så har du träd som kan ta upp koldioxid. Det är också ett lätt mat. Det är också biologiskt nedbrytbart.
Nackdel är att du inte kan återvinna papper hur många gånger som helg. Och papper kan också släppa ut gifter. Tungmetaller, till exempel kadmium, bly, arsenik, kvicksilver. Det är giftiga tungmetaller som vi inte vill få i oss. Om vi skulle få i oss dem så kommer blodet transportera till olika delar av kroppen och det lagres i vår kropp under en väldigt lång tid.
Det är inte bra. Det är bra att återvinna material som innehåller de här tungmetallerna så att det inte kommer ut till naturen och skadar den biologiska mångfalden. Protein är viktigt för iset.
Vi bygger upp många av våra celler och olika celldelar finns till exempel i hår. Men det är känsligt för värme så det kommer att koagulera om det utsätts för värme. Koldiater behöver vi till våran cell.
Ni bryter ner till fettet, vi till våra cellmembran men också till våran underhut så att vi kan hålla värme. K-vitamin är viktigt för att blodet ska kunna kogla. Järn finns i våra röda blodkroppar som transporterar syre. Järn finns i hemoglobin som kan binda syre. Utan järn kommer vi att få blodbrist och bli väldigt trötta och orkatslösa.
A-vitamin är viktigt för vårt kropp. Protein bygger också upp våra muskelceller så att vi kan få starkare muskler. Socker bryts ner snabbt i kroppen medan stärkelse är en större molekyl som tar längre tid att bryta ner. Det höjer inte blodsockret lika snabbt.
Nu har jag bara tre sekunder kvar att se in i det med.