”En delokaliserad elektron är en elektron i en atom, jon eller molekyl som inte är kopplad till en enda atom eller kovalent bindning
ANNAT:
Masstal Summan av antalet protoner och neutroner i atomkärnan Atomnummer Antalet protoner, avgör vilket grundämne.
Vilka grundämnen bildar 2-atomiga molekyler? H, O, N, F, Cl, Br, I. “HON” - halogenerna. (Måste lära sig utantill)
Avgöra om jon eller molekyl: En jon innehåller alltid en metaller En molekyl innehåller aldrig en metall. Laddningen:
Kap 4 Kemiska bindningar s.88-122, rutan högst upp s.123, 124-131, 137-145, rolig tecknad katt, söt vektorillustration i platt stil ... Jonbindning, kristallstruktur En jonbindning är attraktionskraften mellan de positiva och negativa jonerna. Metaller bildar alltid positiva joner (se gamla anteckningar). Icke-metaller bildar negativa joner, de tar upp elektroner. I en jonbindning arrangerar sig jonerna i en regelbunden tredimensionell struktur som kallas för en kristallstruktur.
Grupp exempel Hur många V.E avger/tar den upp? 1 Na+ Avger 1 2 Mg2+ Avger 2 3 Al3+ Avger 3 14 BILDAR OGÄRNA (elektroner?)
15
N3-
Tar upp 3
16
O2-
Tar upp 2
17
F-
Tar upp 1
Joners namn, formler och laddning
Jonföreningarnas egenskaper
I en jonförening bryts jonbindningar vid fasövergångar, (ex smältning).
Namngivning joner: De positiva joner har samma namn som grundämnet. Ex Na+ heter natriumjon. Ca2+ heter kalciumjon. De negativa jonerna (av grundämnena) får ändelserna -id. Halogenerna: F- Fluoridjon I- jodidjon Cl- Kloridjon Br- Bromidjon “Specialnamn” N3- = Nitridjon O2- = Oxidjon S2- = Sulfidjon
Jonföreningarnas formelenhet och namn Atomstorlek och jonstorlek ordna jonerna O²⁻, F⁻, Al³⁺, Mg²⁺, Na⁺ i storleksordning (efter radie/storlek) och motivera varför.
Sammansatta joner
Består av flera olika atomer
Positiva atomjoner
Alla metalljoner är positiva. Laddningen är oftast 2+ och det kan du utgå ifrån, men undantag att känna till är dessa:
Alkalimetaller i grupp 1 är 1+
Silver är 1+,
Aluminium är 3+
OBS! Många metaller kan förekomma även med andra jonladdningar än de som står ovan, men då framgår det av texten eller kemiska formeln
ex. FeCl3
Negativa atomjoner
N3- nitridjon
O2- oxidjon
S2- sulfidjon
Halogenernas joner är 1- och behåller sitt namn, men med ändelsen -id
Positiva sammansatta joner
NH4+ ammoniumjon
H3O+ oxoniumjon
Negativa sammansatta joner
OH– hydroxidjon
NO3– nitratjon
CO32- karbonatjon
HCO3– vätekarbonatjon
SO42- sulfatjon
HSO4– vätesulfatjon
Namngivning för jonföreningar
I såväl namnet som formeln anges först den positiva jonen och sen den negativa.
I kemiska formeln måste antalet joner väljas så att totala laddningen blir noll
ex. ammoniumsulfat (NH4)2SO4
Rita elektronformler och känna igen molekylmodeller för väte, klor, kväve, vatten, ammoniak, koldioxid, metan Enkelbindning När två atomer binder samman till varandra i en molekyl genom att dela på ett elektronpar, de har ett kovalent bindande elektronpar. dubbelbindning, När två atomer binder samman till varandra i en molekyl genom att dela på två stycken elektronpar, de har två kovalenta bindande elektronpar. trippelbindning När två atomer binder samman till varandra i en molekyl genom att dela på tre stycken elektronpar, de har tre kovalenta bindande elektronpar. diamant och grafit Polär kovalent bindning, elektronegativitet, dipol kemisk bindning där laddningsfördelningen mellan de bundna atomerna är asymmetrisk, som i H+Cl →HCl. En dipol bildas. Det gemensamma elektronparet i mitten (kovalent bindning) attraheras mer av kloratomen och dras ditåt lite mer, tänk som magnet poler. Molekylen är en dipol, den har 2 laddningar en plus- och minuspol (som en magnet). Som ett hjälpmedel för att avgöra vilken bindning det är i molekylen mellan atomerna används elektronegativitet. Det är ett mått på en atoms förmåga att attrahera elektroner–dvs ju högre/mer elektronegativitet desto mer drar det till sig valenselektroner.. Fluor har störst elektronegativitet. De mest elektronegativa ämnen är F, O, N, Cl. Opolär kovalent bindning Kemisk bindning där laddningsfördelningen i molekylen mellan atomerna är symmetrisk, de ingående atomerna har lika stor elektronegativitet. En opolär kovalent bindning är en kovalent bindning i en molekyl där de ingående atomerna har lika elektronegativitet och därför attraherar bindnings elektronerna lika starkt, vilket kommer att göra att laddningen i molekylen är symmetrisk, det vill säga den är opolär Kunna avgöra om en molekyl är en dipol eller ej Vilkor för att en molekyl är dipol:
Intermolekylära bindningar:
Dipol-dipolbindning Attraktion mellan molekyler som är dipoler. Dipolerna dras från plus änden till minus änden som magneter.
Vätebindning En extra stark dipol-dipolbindning. Uppkommer då väte (H) binder direkt till N,O,F-gruppen (kväve, syre, fluor). Dessa 3 ämnen har högst elektronegativitet. I vätebindning finns det en stor laddning skillnad i molekylerna. Fortfarande pluspol binder till minuspol för det är dipol-dipol bindning, bara starkare. Stor laddningsskillnad i molekylerna. Ex alkoholer för den har OH gruppen, NH3 (ammoniak).
van der Waalsbidning Kemisk bindning mellan opolära molekyler (ej dipoler, symmetriska molekyler) och mellan ädelgas atomer. Opolära molekyler betyder de har samma elektronegativitet och molekylerna är symmetriska Ex: Ädelgaser, O2, H2, alla halogener, N2, kolväten. Finns mellan många molekyler men man säger oftast inte det för det är den svagaste bindningen (OFTAST!). vdW orsakas av elektrostatisk attraktion mellan tillfälliga dipoler.
De svaga bindningarna mellan opolära atomer och molekyler beror på att det bildas tillfälliga dipoler när elektroner i partiklarnas elektronmoln under korta ögonblick fördelar sig osymmetriskt. Den ojämna laddningsfördelningen varar väldigt kort, men under den tiden är molekylen en dipol. Denna tillfälliga dipol påverkar också grannpartiklarnas elektronmoln så att fler tillfälliga dipoler uppstår. Bindningen mellan dessa kallas för vdW-bindning. Den är svagast eftersom den uppstår och försvinner hela tiden. (BOKEN). Bindningen mellan de tillfälliga dipolerna kallas vdW.
Hur det går till:
vdW bindningen blir starkare nedåt i gruppen.
Kunna avgöra vilken bindning det är mellan molekyler
Kunna avgöra vilken bindning som bryts när ett ämne ändrar aggregationstillstånd Kunna relatera ämnets egenskaper till bindningens typ och styrka samt till ämnets uppbyggnad Jon-dipolbindning, salters upplösning i vatten (aq) Kunna begreppet lika löser lika, och ge exempel på det Ämnen med liknande polaritet, struktur, storlek, uppbyggnad eller liknande bindningar löser sig i varandra. Dvs polära lösningsmedel löser sig bra i polära lösningsmedel och opolära lösningsmedel löser sig bra i opolära lösningsmedel. Polära och opolära lösningsmedel Metallbindning, egenskaper hos metaller Kunna rita de olika bindningarna, samt utifrån olika bilder avgöra vilken bindning det är Lämpliga uppgifter: 4:12,15,17,18, 22,23,24,26,27,28,29,30,31,32, 36,37,38,39,40,41, 42,
Kap 9 Organiska ämnen är kolföreningar s.316-324, 328-331, s.333 (glukos) Kunna namn på de 6 första alkanerna:
Lämpliga uppgifter: 9:5,9,16,18,21 vätebindning etanolmolekyl metan, etan. propan Vätebindning – Wikipedia Alkohol ett lösningsmedel - Öppenvård - Valet Recovery Center Alkaner - Naturvetenskap.se