Hej och välkomna till den första föreläsningen som handlar om bokens första kapitel, nämligen introduktion till ämnet marknadsföring. Jag som pratar idag är Anders Parment som också är bokförfattare. Frågan då är, vad är marknadsföring? Det handlar om att tillgodose kunders, konsumenters behov och önskningar, men inte bara nuvarande generation kunders och konsumenters behov och önskningar, utan också kommande generationers behov och önskningar.
Det är nämligen så att hållbarhet är en viktig aspekt. när man marknadsför på dagens marknader. För att nå dit så behöver man både skapa, kommunicera och leverera kundvärde.
Kundvärde är ett sådant här centralt begrepp inom marknadsföringen eftersom det är företag som skapar mest kundvärde och så är det företag som har bäst möjlighet att få betalt och också sälja till många kunder. Därför handlar det här också om att man gärna vill ha återkommande kunder det vill säga att man försöker bygga långsiktiga, lönsamma kundrelationer. Lyckas man riktigt bra med det här så utvecklar man också något som kallas för konkurrensfördelar.
En konkurrensfördel är något som man gör bättre än konkurrenterna. Och så mycket bättre så att konsumenter och andra som köper känner att det är just av vårt företag som de ska köpa. Och konkurrensfördelar dyker upp genomgående den här kursen som resultatet av smarta produkter och god och smart marknadsföring.
Men för att komma dit så behöver man utveckla och etablera en bra och distinkt affärsidé. I det bästa fallet så är en affärsidé någonting som alla som jobbar i organisationen känner till. Men också kunder och andra intressenter känner till.
Ett sådant exempel är då IKEA som har en affärsidé som handlar om att man ska tillgodose många konsumenters behov av att få tillgång till möbler av god kvalitet till låga priser. Man har ibland sagt att man har möblerat folkhemmet med IKEA-möbler. Viktiga begrepp inom marknadsföring är till att börja med behov och önskningar. Behov i marknadsföringsmening är inte det som vi kanske annars tänker med behov. Nämligen att behov är något som vi behöver för att överleva.
Ta mobiltelefon till exempel. Det finns en del äldre personer som behöver att man inte behöver en mobiltelefon. Men det behöver man faktiskt visst. Man behöver kommunicera, man behöver använda bank-ID, man behöver använda sin kalender och många andra saker. Så vi har ett behov av en mobiltelefon.
Men erbjudanden som dyker upp också i marknaden. De ser väldigt olika ut och de försöker fånga upp de här behoven hos konsumenter. Ju bättre företag är på att utforma erbjudanden, desto bättre matchar de konsumenternas behov. Vi har också önskningar och preferenser.
Önskningar och preferenser är någon slags kulturell manifestering. Det är något som är olika i olika kundsegment och för olika människor och vid olika tidpunkter. Då kan alltså olika företags erbjudanden svara upp till de här olika behoven. Viktiga begrepp är också varor och tjänster som brukar sammanfattas med begreppet produkt.
Alltså produkter lika med varor eller tjänster. Men vi kan också gå längre och skapa upplevelser som innebär att det blir en emotionell koppling till konsumentens önskemål. Som gör att man får en ännu starkare position i konsumentens föreställningsvärld. Och därmed kan bygga starka upplevelser och ett starkt varumärke. Och man kan också prata här om erbjudanden som kan vara en paketering av olika...
lösningar på konsumenters behov och önskningar. Viktiga begrepp i kursboken här är ju dock hållbarhet och värdeskapande som jag nämnde nyss men också kundvärde och kundnöjdhet. Vi försöker skapa värde för våra kunder.
Lyckas vi så blir de också nöjda. Och är de nöjda så är det större sannolikhet att de kommer tillbaka. Men däremot så behöver man inte fråga kunderna hela tiden vad de tycker i kundnöjdhetsundersökningar för det kan spåra ur att gå alldeles för långt vilket vi kommer återkomma till under kursen.
Man kan också prata om behov som fysiska, sociala och individuella behov. Man kan prata om önskningar som då är bunda till en kultur eller en personlighet. Och sen så uppstår också en efterfrågan.
Men för att efterfrågan ska kunna uppkomma så måste det dels finnas ett erbjudande från företagens sida. Men det måste också finnas preferenser från kundens sida och köpkraft. För de allra flesta av oss är det många saker som vi faktiskt vill ha men inte har möjlighet att köpa.
Eftersom det antingen inte finns ett erbjudande eller eftersom det... helt enkelt inte finns köpkraft eller möjlighet eller prioriteringar att köpa där. En sak som marknadsföring har blivit ganska hårt ansatt för över tiden det är ju onödig konsumtion.
Och här har ju också marknadsföring ett stort ansvar. Det vill säga under många perioder och i många sammanhang så har marknadsföring fått konsumenter att köpa produkter som varit kanske direkt skadliga. Det kan handla om alkohol och tobak och spel och farliga och snabba bilar till exempel.
Det har också skett onödig konsumtion i den meningen att familjer har fått dålig ekonomi för att någon i familjen har överkonsumerat inom något område. Så det här är också någonting som marknadsföring idag tänker på eller bör tänka på onödig konsumtion. En annan viktig fråga att ställa här är också hur mycket marknadsföring som är lämpligt. Har vi för lite marknadsföring då får ju inte marknaden kännedom om vår erbjudanden och då kan inte heller uttrycka så mycket i köpkraft och erbjudanden det jag pratade om nyss.
Då säljer vi mindre. Men lägger vi för mycket pengar på marknadsföring då riskerar vi också att få en väldigt stor organisation som jobbar med marknadsföring och det kostar mycket pengar. Det är ju kanske bättre då att lägga mer pengar på produktutveckling som skapar bättre och mer hållbara och smarta produkter än att lägga alldeles för mycket pengar på marknadsföring. Så det kan vara skadligt att lägga för mycket resurser på marknadsföring både för företaget självt och för branschen som det verkar i om alla aktörer lägger jättemycket pengar på reklam och marknadskommunikation.
Och för samhället i sig eftersom det också kan bidra till att vi konsumerar för mycket. Men som sagt också lägger vi för lite... resurser på marknadsföring, då riskerar vi också missa många av de möjligheter att sälja som vi faktiskt behöver för att överleva och lyckas som företag. Och en viktig fråga här också är varför är det viktigt att ha rätt kunder? Jo, det handlar ju förr i tiden kanske man pratade i marknadsföring om vilka kunder vi kunde få.
Idag pratar man om vilka kunder vi vill ha. Har man rätt kunder så får man också kunder som pratar om företaget och produkterna och erbjuder dem på ett positivt sätt. Då fungerar de som automatisk marknadsföring, det vill säga de skapar en massa försäljning och intäkter och lönsamhet utan att vi behöver investera i marknadsföring. Det är kopplat till sista frågan här också, är marknadsföringen alltid nödvändig? Svaret är att nej, den är inte alltid nödvändig.
Det finns många företag som till exempel Zara och Apple som lägger väldigt lite pengar på marknadsföring eftersom de har en automatisk efterfrågan genom att det finns många kunder som pratar om dem. Men också många kunder som har dem på radarn. Som tänker jag behöver kläder, jag går till Zara eller jag behöver en ny mobil, jag går till en Apple-butik eller köper den på något annat sätt. Så har vi lyckats etablera ett starkt varumärke och en stark position på marknaden, då behöver vi inte så mycket marknadsföring för att lyckas få ut våra produkter på marknaden.
Vi har helt enkelt tusentals eller miljontals konsumenter som pratar väl om oss och våra produkter och kanske även en del andra som journalister, medier och influencers och annat. Viktiga möjligheter och utmaningar för dagens marknadsförare är också med här i det här första kapitlet. Då har vi till att börja med digitalisering, transparens och nya nav.
Digitaliseringen får ju kanske inte alltid de konsekvenser man har tänkt. Och det handlar ju faktiskt inte bara om att man sitter mycket med sin mobiltelefon eller så. Ibland presenteras en ganska snäv bild av det här.
Utan snarare att vi får del av en massa smarta erbjudanden genom till exempel 3D-partsajter som hjälper oss att hitta förmån i erbjudanden. Att det kommer... Nya digitala smarta produkter. Pandemin har ju skapat en övergång till videomöten. Någonting som effektiviserar och där smarta marknadsförare håller sig framme.
Och hjälper företag att hitta nya smartare lösningar att jobba och kommunicera på. Men det finns också intressanta saker här med transparens. Transparens innebär ju att en marknad är genomskinlig så att säga. Erbjudanden blir tydliga. Och vi ser det i produkt efter produkt här.
Vi har privatvisning på personbilar. Där vi har... hemförsäkring som man kan köpa på webbsajter, vi har matkassajämförelser och vi har hemelektronikprodukter och allt möjligt. I och med att det finns och prisjakt som jämför priser. I och med digitaliseringen så har det blivit lättare att jämföra priser och erbjudanden och det har också uppstått nya nav.
Ett nav är till exempel en hotellbokningssajt eller Google Maps som samordnar och förmedlar olika typer av resor. Och allt det här hänger ihop och blir en möjliga möjligheter och utmaning för dagens marknadsförare. Är man navet som till exempel Google Maps eller en sån här hotellbokningssida då har man tillgång till miljontals eller kanske till och med miljarder kunder och då kan man kassa in massor med provisioner från alla som vill komma åt vår kundstopp. Och det här gäller också omvänt.
Är man inte navet utan måste komma åt ett nav för att kunna sälja produkterna, då behöver man helt enkelt betala massor med pengar för att komma åt kunder, antingen genom att marknadsföra till dem direkt eller via det här navet. Och intressant här idag, bara för att prata om det här med navet, Uber har lagt ner 500 miljoner amerikanska dollar på att utveckla egna kartor för att inte bli så beroende av Google Maps, eftersom Google Maps blir starkare och starkare. De här egna kartorna är knappast bättre och de kostar alltså nästan 5 miljarder kronor att utveckla.
Det är bara ett exempel på hur det blir problem för andra företag när Google Maps får en för stark position. När man googlas så är det såklart alla dealers. Så det var också globaliseringen, urbaniseringen och polarisering.
Globaliseringen har ju pågått under hundratals år, precis som urbaniseringen. Men båda de har ju stött på patrull, motstånd genom dels nationalism och dels en viss... Det kallas inte för ruralisering men contra-urbanization, det vill säga man flyttar från stora städer till lite mindre ställen, inte minst under coronapandemin.
Eftersom det blir väldigt dyrt att bo i stora städer och om då den här storsatspulsen försvinner eller tornas ner så blir det inte lika attraktivt längre. Och vi får se var de här landar men det här är saker som marknadsföraren behöver ha koll på för det påverkar ju var och hur vi behöver sälja våra produkter, vad människor gillar och också vad vi kan spåna och hitta framtidens trender. Polarisering är en utmaning också för marknadsföraren för det innebär att människor finns mer i åsiktskluster. Ganska extremt är det i USA med republikaner och demokrater men vi ser det på många andra ställen också. Man intar en position, man är för eller emot Folkhälsomyndighetens rekommendationer eller Greta Thunberg eller statsministern eller ett företagspraktiker.
Man kanske tycker att det är väldigt bra att Amazon och TipTap finns på marknaden och erbjuder många jobb eller så tycker man att det är vidra arbetsvillkor. Oavsett vilken position man har så tenderar man att polariseras och vi får större och större klyftor. Det gör det svårare att masskommunicera.
Men det gör också att företag måste fundera över om man ska ha politiska budskap eller inte. Eftersom man riskerar att reta upp en stor andel konsumenter om man helt enkelt säger saker som en stor del inte gillar. Ytterligare en förändring som också ibland kallas för att det blir mer gräsrotsdriven kommunikation. Det är det här med konsument.
Genererad eller användargenererad marknadsföring, det vill säga det är du och jag och alla andra användare, invånare, medarbetare och andra som faktiskt skapar varumärkesinnehåll. Det är vi som pratar om företag, lägger upp det i olika sociala och digitala medier och till slut så blir det svårare för svåra företag att ha koll på den här kommunikationen eftersom den sker mindre och mindre under företagets kontroll och mer och mer av konsumenter eller användare. Sen har vi såklart också det här med hållbara affärsmodeller och socialt ansvarstagande. Där också finns en hel del kritik mot stora globala företag som utnyttjar sin maktposition.
Som till exempel Google, Amazon, Microsoft och många andra företag. Ett sätt att sammanfatta det som är utgångspunkt i en marknadsföring som också används av massa konsulter och MBA-utbildningar runt om i världen. Men också av många företag, det är en affärsmodell.
Och Canvas-modellen är en av de här etablerade affärsmodellerna. Den bygger helt enkelt på att allting kretsar kring ett värdeerbjudande som finns här som ni ser i mitten. Och där vi på ena sidan har kostnader och kostnadsstrukturer. Och på andra sidan har vi intäkter som skapas, intäktsströmmar genom att vi vänder oss till rätt kunder. Rätt segment och också använder rätt marknadskanaler för att få ut vårt erbjudande.
Och det är så hela tiden inom företagsekonomin att det finns en kostnadssida och en intäktssida. Därför är det också viktigt att marknadsvarare inte bara ser till vad de kan hitta på för roliga sätt att marknadsvara produkterna på utan också är kostnadsmedvetna för att få legitimitet i organisationen och använda organisationen och samhällets resurser på rätt sätt. Marknadsvaringsprocessen som resten av boken bygger på består av fyra steg.
Till att börja med omvärldsanalys. I andra steget att skapa sig kunskap om marknader. Det må vara konsumentmarknader eller industriella marknader.
Och hur köpare beter sig där. Sen är tredje steget att välja vilka kunder man vill ha. Alltså segmentering och val av målmarknad. Vilka segment man väljer att satsa på.
Och i sista steget värdeerbjudande och kundrelationer. Där vi helt enkelt får belöning för mödan och skapar intäkter för företagen. Första steget handlar alltså om att förstå konsumenters önskemål och behov. Och för att kunna utveckla kundvärde. Och det här kommer vi att fördjupa oss i nästa kapitel.
En viktig uppdelning här är makromiljön, eller ibland kallad den globala marknadsmiljön, och mikromiljön, ibland kallad den lokala marknadsmiljön. Båda de här värdena är viktiga, men skillnaden är att mikromiljön känner ju alla som driver en verksamhet. Det må vara en bilverkstad, eller ett café, eller en liten restaurang, eller en sushibar, eller en cykelreparationsfirma.
Man känner till att det finns en mikromiljö av aktörerna som finns i den. Däremot makromiljön. Där utspelar sig de stora förändringarna som kanske inte märks så mycket just nu men på 1, 2, 5 eller 10 års sikt har väldigt stor betydelse för förutsättningar att marknadsföra.
Och här finns det då ett viktigt begrepp som kallas för marknadsnärskänthet. Marknadsnärskänthet är att man är så inskränkt och blir så intresserad av sitt egen produkt att man glömmer bort vad som händer på marknaden i stort. Då är man närsynt marketing-majopia.
Ett exempel på det är när ett tågföretag... Jämför med andra tågföretag och inte tänker på att man kan transportera sig med buss eller flyg eller bil. Eller när ett företag i filmbranschen, ett gammalt exempel, det här begreppet har funnits sedan 1960-talet, inte inser att man är nöjes. branschen utan bara titta på andra filmföretag.
Det är nämligen så att köpkraften är flyktig och om en konsument får hundratusen eller ska budgetera för en semester eller planera att bygga om hemma eller vad som helst, köpa en sommarstuga så finns det alltid alternativa saker att satsa pengarna på. Det innebär att det är farligt att vara närsynt. Man missar det som är själva det som konsumenten vill köpa. Ett exempel relaterat till det här är det här med borr och hål i vägen, ett gammalt exempel. Att konsumenten inte köper en borrmaskin för att man vill ha en borrmaskin.
För man köper borrmaskinen för att man vill ha ett hål i väggen. Om det finns andra lösningar som fixar hålet i väggen så behöver man ingen borrmaskin. Och det går tillbaka till idén att man inte bara har koll på andra produkter utan också vad det är för behov man behöver lösa åt konsumenten.
I andra steget så handlar det om marknadsanalys. Att förstå den här typen av... marknader och köpbeteende.
Här använder man systematiska metoder för att samla information om marknader, konkurrenter, marknadsandelar, nya produkter som kommer ut, köpbeteende. Man behöver både ha metoderna för att samla in data och känslan för vad som händer på marknaden. En bra marknadsförare har alltid både metoder och kunskap på ena sidan och på andra sidan har man en liten känsla för vad som passar vid ett visst tillfälle. En känsla som man också kan träna upp bland annat genom att läsa en kurs i marknadsföring.
Och viktiga frågorna är såklart vilka kunder vi vill ha som vi pratade om. Vikten av att skapa kundvärde och ta fram ett bra värdeerbjudande. Men också att inse att på många marknader har det gått från att det är underutbud till överutbud.
Det finns lite för mycket vitvaror och kläder och restauranger och flygresor till salu. Och då blir det ju extra viktigt att vi tar fram ett erbjudande som är lite bättre än konkurrenternas. Det är något för konsumenterna viktigt avseende. Och då kan vi få konkurrensfördel. I tredje steget så kommer vi in på det här.
Det har kallats ibland för the holy grail in marketing. Kärnan i marknadsföring, nämligen segmentering. Och här handlar frågan då om för det första. Ska vi ha samma erbjudande till alla kunder?
Eller ska vi segmentera marknaden? Dela upp den i olika delmarknader. Där varje segment delar vissa karaktärstråk.
Det kan vara pensionärer eller ensamstående trebarnspappor. landsortsbor eller storstadsbor eller människor som vill ha en kulturorienterad semester. Därmed kan man överväga att ta fram olika värdeerbjudande för olika segment. Till exempel en studentdator eller ett seniorboende eller en flygresa för människor som inte vill att det är barn på semesterstationen.
Och här går det också tillbaka till andra frågor i marknadsföringen. Segmenteringen sker inte isolerat utan i ett sammanhang. Nämligen vilka kunder är mest lämpliga.
Får vi kunder som gillar vårt erbjudande och som också passar vårt varumärke och våra värderingar bra. Då har vi fått varumärkesambassadörer som pratar positivt om oss och våra produkter och vårt varumärke. I fjärde och sista steget så handlar det om att ta fram själva erbjudandet.
Här differencierar och positionerar man. Det låter snarlikt men det är det inte riktigt. Att differenciera handlar om att göra något annorlunda. mot konkurrenterna för att få en konkurrensfördel positionerar handlar om att sätta det i relation till konkurrenternas erbjudande. Så kallat värdeerbjudandet är en uppsättning fördelar och värden som levereras till kunderna av det här erbjudandet vi har.
Och det differencierar då företaget och speglar konkurrensfördelar om man lyckas. Man kan också få en konkurrensnackdel om man inte har saker som konkurrenterna erbjuder. Framgångsrika organisationer skapar mer kundvärde än konkurrenter.
Ett hjälpmedel om vi kopplar tillbaka till det här med marknadskänsla kontra kunskap och fakta så är CRM-system, Customer Relationship Management eller kundlojalitetsprogram eller kundkort som det var i förr i tiden, digitala numera. Det handlar om att ha en massa data om kunder och kunna se mönster och kunna se hur kunder beter sig och hur kunder faktiskt... agerar.
Vi kan till exempel se vad händer om vi höjer priset 5 kronor? Vad händer om vi ger de mest lojala kunderna 20% på ett köp över 1000 kronor? Vad händer om vi förkortar eller förlänger bytelsenätten och såna saker?
Så det handlar om att liksom utveckla kundrelationer. Jag till exempel är med i Coop solidaritetsprogram och jag bor väldigt nära Coop butik. Typ 625 meter.
Och där får man ha CBR. Man kanske får currypasta för en krona eller man får köpa ungespagetter för 5 kronor eller 20% för allt det handlar över 750 kronor. Jag är lojal mot Coop och jag får en massa e-bröder tillbaka. Det vill säga jag tycker att det är en meningsfull relation. Vilket gör att jag har lite tröskel att gå och handla hos Ica.
Som har ett sämre lojalitetsprogram tycker jag. Men hade jag varit en lojal Ica-kund så kanske jag inte hade haft det. Kanske jag hade resonerat lite annorlunda. Så lyckas man så kan man verkligen få bra kunder som jag tycker att jag är på kroken. Men allt handlar inte bara om kundrelationer utan också kundtransaktioner kan också vara viktiga.
Och det kan faktiskt vara samma företag på samma marknad som också förutom kundrelationer också jobbar med kundtransaktioner. Det vill säga den gamla transaktionsmarknadsföringen. Till exempel om jag köper en flygresa på Momondo så handlar det om att jag vill resa till Wien så billigt som möjligt.
Då struntar jag mer eller mindre i vad det är för flygbolag och det är traditionell transaktionsmarknadsföring. Eller om man ska köpa en billig förlängningsladd, billiga gräsfrön, billiga sten eller vad som helst. Det handlar inte bara om kunderna, utan även om kunderna som bara köper nu och då och letar efter lägsta pris kan också vara viktiga för försäljningsvolymen. Trots detta pratar man om köp under kundens livscykel. Det är egentligen det här japanska bilföretaget Lexus som tillhör Toyota-gruppen.
Som var först ute med. Man pratar om att ta vid hand om kunden riktigt bra. Då kommer de tillbaka och köper en bil till och en bil till. De lämnar in den för service och reparationer och annat. Vilket gör att det blir ett enormt stort livstidsvärde om vi lyckas behålla en kund.
Nu är det här lite passerat det här stålet. Man kunde fånga en kund och sen behålla en rest av livet. Så även om man är väldigt nöjd idag så ser vi att många konsumenter faktiskt gillar att byta varumärke. Man flyttar, man reser till nya ställen.
Man köper ett annat märke på sin tv. och gå till en annan butik inte för att man är missnöjd utan för att man gillar att testa någonting annat. Så det är inte alls säkert att kunden blir lojal i beteendemässig meningen, det vill säga att man kommer tillbaka bara för att man är nöjd. En sak som är med i första kapitlet här är de här fem marknadsföringskoncepten. De är intressanta för att de dels speglar hur marknadsföring har jobbat över tiden men också speglar ämnesområdets utveckling.
För att prata om produktionskonceptet, exemplet här är då... T-Ford är början av 1900-talet. Man sa att du kan få den i vilken färg som helst, bara den är svart. Den fanns bara i ettande utförande.
Här handlar det nämligen om att med stora produktionsvolymer så får vi låga styckkostnader, även kallat erfarenhetskurvan. I nästa steg sen så blev det konkurrens. Då kom det in nya produkter på marknaden. Då blev det produktkonceptet.
Man tittar på vilken produkt är bäst och vilken ger en fördel jämfört med konkurrenterna. Då uppstår konkurrensen inte bara om... Att kunna ge lågt pris utan också att det finns flera leverantörer som erbjuder något. Lite senare sen, på kanske 1950-talet, så kom man in på försäljningskonceptet. Då använde man faktiskt det här lite trista uttrycket, allting går att sälja med mördade reklam.
Det vill säga, om vi bara pratar tillräckligt mycket och finns på många ställen och försöker övertyga kunderna, typ telefonförsäljning, försäljning på köpcentrum, så kan vi lyckas. Men sen så insåg man på 1960-talet att... Det här är inte så kundorienterat.
Vi säljer det som vi vill sälja och inte det som kunden vill köpa. Därför kom det ett riktigt paradigmskifte inom marknadsföringen när man kom in på marknadsföringskonceptet. Som också lägger grunden för dagens marknadsföring.
Det vill säga, lyssna på kunden och kundens behov. Sälj inte bara det du vill sälja utan sälj det som kunden vill köpa. Det vill säga man bara lyssna på kunderna. Senare har man sen också...
Vi ska prata mer om samhällsfrågor och vad som kommer hända i längden. Då kommer vi in på det här samhällsorienterade marknadsföringskonceptet som också baknar hållbarhetsfrågor och hur kommande generationer kan få sina behov tillfredsställda. Så det är ganska intressant utveckling över tiden som man kan läsa om när man läser om de här fem marknadsföringskoncepten. Affärsmodell som jag nämnde förut, det är en slags tydligare hur delar inom ett företag och dess omgivning samverkar för att nå.
organisationens strategiska mål. Affärsmodellen kommer att sammanfatta det vi pratat om hittills i det här kapitlet. Man pratar om kundsidan och marknadssidan. Man försöker matcha både företagets intäktsströmmar och kostnadsströmmar. Vilket förhoppningsvis skapar ett överskott.
Men också vad organisationen kan erbjuda med förutsättningarna som finns i marknaden. Det lägger också en ganska bra grund för nästa kapitel som handlar om omvärldsanalys. Som också handlar om matchningen mellan... Externt från organisationen till internt vad vi kan erbjuda. Avslutningsvis vill jag säga kring första kapitlet att smarta organisationer, smarta företag tänker nytt, de tänker annorlunda och de tänker innovativt om marknadsföring.
Att man då är proaktiv och tänker framåt behöver inte betyda att man alltid ställer om, men det betyder att man alltid har koll på vad som händer på marknaden. Det betyder också att man ofta testar att göra någonting lite annorlunda än konkurrenterna. Om tio konkurrenter gör likadant så kanske vi kan göra någonting lite annorlunda. Vi ser också hur Skandinavien har varit väldigt framgångsrik både med företag inom många sektorer, inom arkitektur och mode och retailing, alltså detaljhandel, och inom stora industriföretag som Atlas Kock, Atlas Vall, Alfa Laval och Scania.
Så vi har varit bra både på marknadsföring och på att ta fram bra produkter. Och det sista begreppet som jag använder här i första kapitlet är marknadsdrivna och marknadsdrivande företag. Ett marknadsdrivet företag gör precis det som marknadsföringskonceptet förestår, nämligen lyssna på kunderna och ta fram det som kunderna vill ha.
Men ett marknadsdrivande företag går ett steg längre. Man lyssnar inte så mycket på kunderna utan man tänker, vad vill kunderna ha som de ännu inte vet om? Det vill säga man försöker gå bortom diskussionen i marknaden, bortom vad konkurrenterna gör.
Och bortom de behov som kunderna kan uttrycka för att istället tänka helt nytt. En iPad till exempel är ju också en sån här produkt som var väldigt nydelig. Och hade ju kunder kanske inte eller konsumenter kunnat föreställa sin undersökning. Så iPad är ett exempel på någonting där man tänkte och gjorde någonting helt nytt. För att Steve Jobs som då var vd på Apple också visste vad konsumenter skulle ha i framtiden.
Då kommer vi tillbaka till det här. Fakta och känsla för vad som finns på marknaden. Det här var det första kapitlet slut och jag får önska en trevlig läsning.
Tack!