Föreläsning om Normgivningsmakt

Inledning

• Normgivningsmakt: Makt att skapa eller ändra bindande skriftliga rättsregler.
• Rättsregler: Fyra varianter - grundlag, lag, förordning och föreskrift.
• Offentlig makt: Utgår från folket; principiellt indivisbart.
• Olika maktvarianter: normgivning, verkställande, dömande, finans, kontroll och utrikes.

Offentliga aktörer och deras makt

• Normgivningsmakt: Många aktörer potentiellt involverade.
• Verkställande makt: Regering och myndigheter.
• Dömande makt: Domstolar.
• Kontrollmakt: Justitieombudsmann, justitiekansler, konstitutionsutskottet.

Rättsstaten

• Sverige som rättsstat: Offentlig makt utövas under lag.
• Nödvändigt att veta vem som kan stifta rättsregler.

Rättsreglernas hierarki

• Riksdagen: Stiftar grundlag och lag.
• Regeringen: Skapar förordningar.
• Myndigheter: Utfärdar föreskrifter.

Begreppsdefinitioner

• Föreskrift: Samlingsnamn för alla rättsregler.
• Författning: Annat samlingsnamn för rättsregler.

EU-rätt

• Andra normer existerar som ibland överordnas svensk rätt.

Hierarki och fördelning

• Ju viktigare regel, desto högre i hierarkin.
• Specialistkunskap ökar ju längre ner i hierarkin.

Exempel

• Polisarbete: Från allmänna regler till specifika föreskrifter.
  • Ex: Våldsanvändning regleras av riksdagen.
  • Ex: Legitimering kan regleras av regeringen.
  • Ex: Hantering av berusade regleras av myndigheter.

Regelutformning

• Riksdagen: Normgivningsmakt utan begränsningar.
• Regeringen: Begränsad makt; ofta behov av riksdagens bemyndigande.
• Myndigheter: Måste alltid få bemyndigande.

Riksdagens kompetensområden

• Primära och fakultativa områden: Ex. civilrätt alltid inom riksdagens område.

Regeringens kompetensområden

• Restkompetens: Områden regeringen kan besluta om utan riksdagens lov.

Exempel på kompetensområden

• Civilrätt och skatter: Alltid riksdagsnivå.
• Viss straffrätt och avgifter: Kan delegeras.

Coronapandemin

• Föreskrift från Folkhälsomyndigheten: Kräver bemyndigande från regeringen.
• Kedja av bemyndigande från lag till föreskrift.

Sammanfattning

• Förståelse av normgivningsmaktens struktur och hierarki.
• Legitimitet och effektivitet styr fördelningen av normgivning.